Är hämnd okej?

Inom gränser men om du syftar på den tråden jag läst så noooo

Nej, jag tycker inte att hämnd är okej. Vad har man att vinna på det? Det späder bara på och håller liv i konflikten. Att hämnas är lika med att sänka sig till samma nivå som den man vill hämnas på. Det kanske känns bra för stunden men knappast i det långa loppet.

 

Hela grejen blir ju att hämnd alltid blir godtycklig, och därför svår eller omöjlig att sätta en objektiv gräns för.
Det är lite därför jag har svårt att se något annat än att man ska kunna vara för eller emot, eftersom ifall man är för,  fast bara när man själv tycker att det är motiverat, så är man likväl för hämnd som fenomen.

och ja, jag misstänker att du tänker på rätt tråd:)

Nja, jag vet inte riktigt vad jag tycker faktiskt. Hämnd tror jag generellt är bättre inuti ens huvud än utsläppt i världen utanför . Kan nog kännas bra att tänka ut någon sofistikerad (eller inte) hämnd men jag har aldrig hämnats på någon och har svårt att se mig göra det. Jag reagerar mer direkt och kommer inte med grejer efteråt. I fallet med tråden som refereras till så nej, jag tycker inte det är en bra hämnd. Iof har jag svårt att se någon bättre hämnd mot en otrogen man/kvinna än att bli lycklig utan den människan.

Vilken tråd är det om man får fråga?

Kan det vara hon som bränner ex makens räkningarna?

Hämnd kan vara ett sätt att kunna komma vidare om man som tex kvinnan i tråden jag tänker på har blivit bedragen. Men det får ju inte bli en del av ens liv så man blir helt upptagen av det eller besatt tillslut. Endel blir ju så sjuka i hämnden att de tillslut stalkar och utsätter personen för hot.

Det beror på vad man definierar hämnd som. En del tycker att konsekvenserna av deras handlingar är "hämnd" när det egentligen bara är den logiska effekten av hur de betett sig.

Vem är det som bestämmer vad hämnd är?