Vad vet du, tvillingförälder, idag...

Att det är enklare än man tror och vad många säger :)
Med en sjysst inställning till det hela så är det ingen big deal.

hej jag har tvillingpojkar som snart blir 3 år och sen så är jag gravid med trillingpojkar
mina tvillingar bråkar en hel del och därför har de varsitt rum för att undvika slagsmål
 mina barn mognar definitivt inte sammtidigt. Elijhan är jätteduktig på pottan och det händer oftast inte mer en 1 olycka per vecka. medan Petter kissar och bajsar på sig minst en gång ute och en gång inne per dag. ett tips är att ladda upp med massor av kalsonger, byxor. Ute är det jobbigast då man inte kan gå hem så fort en olycka händer. Petter blir jätteledsen när overallen är nerkissad och allt är blött. Jag tror att det är så att ena tvillingen mognar snabbare då Petter började prata senare.

För mig var det faktist precis tvärtom. Hade inte alls föreställt mig att det skulle vara så tungt som det var. Hade inte räknat med reflux, magproblem och struliga nätter som aldrig tycks ta slut eller känslan av att inte räcka till. Skulle väl inte ha gjort så stor skillnad, om jag hade vetat det innan, men nu var jag nog rätt oförberedd. Första dotterns kolik kändes plötsligt som ett mycket litet problem och då fanns det ju alltid plats i famnen för henne eftersom hon bara var en.

MEN man klarar det för att man måste! Nu är tvillingarna två år och visserligen är den två-års trots för hela slanten här men det känns som en bagatell jämfört med spädbarnstiden.

STORT GRATTIS till tvillingmagen!

Och just det.
Det blir bara värre och jobbigare ju äldre de blir ;)
Nu är mina nyss fyllda åtta år, och trots att de är väldigt självständiga så har jag hellre tio nyfödda bebisar än två (eller en) 3-4-5-6-7-8-åring. Haha.

Hej!
Stort grattis till tvillingmagen!
Våra tjejer är 2år och tiden fram till 1,5 var riktigt jobbig men nu är det väldigt roligt och underbart när de pratar och leker med varandra.
Första tiden är ju alltid jobbig, våra hade kolik och började sova bra på natten för bara någon månad sen.

Få dom att sova samtidigt på dagarna, jag tvingade mina till det i vagnen å det är jag glad för.

Gör pappan så delaktig det bara går!
Jag har dragit ett stort tungt lass själv då min sambo har tyckt att det hela varit en mardröm i stort sett.

Det må vara jobbigt men ack så underbart det är!!!!

Lycka till!!

Det viktigaste är att se barnen som de individer de är. Mina killar är mer olika än syskon generellt (om man ser till sätt o utseende). De har tvillingar i klassen som trots att de är 8 år (!) har likadana kläder. Sorgligt att föräldrarna inte läst på någonting om tvillingar. Med bra planering klarar man allt, även tvillingar trots att man är ensamföräldrar. Utgå ifrån att ni inte kommer räcka till så känns det troligen lättare ;)

Vi bodde i lägenhet när vi fick våra tvillingar för snart två år sedan, och deras tvillingvagn fick inte plats inne utan vi fick ha den i källaren. Med facit i hand så borde vi ha skaffat en vanlig enkelvagn att ha inne första månaderna, som de kunnat legat skavfötters i. Då hade det varit enklare att ta med dem runt i lägenheten och de hade haft närheten av varandra på ett annat sätt. Våra små var (är fortfarande) väldigt närhetssökande så de första 3-4 månaderna hade vi dem som klistermärken på oss hela tiden, det gick aldrig att lägga ner dem, även om de verkade sova djupt så vaknade de och skrek så fort vi la ned dem. Så allt vardagligt som att gå på toaletten, duscha, laga mat, äta, städa etc blev väldigt kämpigt. Jag tror kanske att detta hade gått bättre om vi haft en vagn inne att dra runt dem i och där de kunnat ligga helt nära varandra som de ju var vana från magen  

Jag tycker första året var väldigt jobbigt, men sedan har det gradvis blivit lättare och roligare. Mycket av det jobbiga har handlat om sömnen som har strulat mycket och väl inte är helt perfekt än, men man hittar sina sätt och vänjer sig även vid att sova mindre.

Sen tror jag oxå att mycket handlar om attityden, allt blir lättare om man tror att man klarar det och försöker hitta lösningarna istället för problemen. Vilket inte alltid varit så lätt för mig, men även det hänger ju till viss del ihop med sömnen, svårt att vara positiv när man är spyfärdig av sömnbrist. Så ett råd är att ta mycket hjälp av anhöriga om ni får två sömnstrulande bebbar. Ingen idé att ha en massa prestige om att man inta ska lämna bort barnen innan de uppnått en viss ålder etc, det är guld värt att få lite avlastning och att få sova ut nån gång då och då. Och även positivt för barnen att lära känna andra viktiga personer.

Grattis till de väntade tvillingarna och lycka till! 

Grattis till tvillingarna!
Mina är nu snart 20 månader och livet börjar kännas enklare. Mitt viktigaste tips är att vara hemma båda två i början. Som någon annan sa så ville våra konstant vara nära den första tiden. Vi var hemma båda två de första tre månaderna, det var ett minimum, sen kunde jag klara dem själv men visst var det jobbigt. Innan dess var vi tvungna att vara två.
Jag dubbelammade, helt till en början, kompletterat med ersättning på kvällarna från ca 3 månader.
Vi körde stenhårt på att de skulle äta och sova samtidigt, mycket hjälp av vagn så de kunde sova båda två tills det var matdags. Försökte dra ut på mellanmattiderna, till vad som blev rimligt för mig. I början var de inte ett dugg samkörda, det hade inte gått att ha det på det viset. 
I efterhand var jag lite väl fast i dubbelammandet, kan man vara lite flexibel och dubbelamma ibland, enkelamma ibland så hade jag nog varit lite mindre stationär. Om man nu överhuvudtaget vill/kan amma såklart.

Visst är det jättejobbigt med tvillingar, har tittat avundsjukt på dem med bara ett barn ibland, men man klarar det man behöver klara. På det stora hela ser vi tvillingar som en ynnest, de är så fina ihop, kommunicerar med varandra, hjälper varandra, verkar ha interna skämt och bråkar mest hela tiden... Det är också mycket lättare att lämna dem till förskolan, man vet att de alltid har varandra!

 

önskar jag visste mer om vad barn betydde över lag då tvillingarna var första för oss =) hade inte räknat med att inte få sova nästan någonting första 1,5 året. sen så har det på ett sätt blivit mycket lättare nu när de är strax över 2, men nu har de kommit in i 3 års trotsen istället, båda två, så liksom sådana grejer jag önskar jag visste att var "fruktansvärt" vissa gånger. 
 

Tackar för alla svar. Idag var vi på KUB-ul och det är fortfarande två krabater där inne som lever om och har det bra. Förstår att det är väldigt varierande men ändå spännande att se vad för olika erfarenheter folk har och vad de önskar att de visste innan

ett tips till dig däremot är att se till att laga storkok innan bebisarna kommer och ha massor av matlådor i frysen och bara plocka fram. kan vara svårt att få till att äta i början ;)

Hej, grattis till tvillinggrav! först: det är ofta grymt jobbigt men det är ännu mer fantastiskt och underbart att ha tvillingar! Har tvillingar som är 2 år o 4 mån, kille o tjej. Några tips för att klara den första tiden: Se till att pappan är hemma med dig de första månaderna, det är sjukt jobbigt ffa iom att man knappt får sova. Är du minsta nojig över plötslig spädbarnsdöd, skaffa andninglarm som man sätter fast på blöjan och ta med redan till BB. Du måste sova. Tillåt dig själv att sova på dagen, även om pappan inte gör det. Du behöver det för att kunna producera mjölk ( förutom att du måste orka vara mamma förstås) Om amningen inte funkar, stånga dig inte blodig. Har testat att dubbelamma - ge tillägg - pumpa för att stimulera produktionen vid varje matning och det är bara för jobbigt, inte minst när man är ensam med dem. När de börjar äta mat, gör storkok och frys in i barnmatsburkar. När du börjar jobba, tillåt dig att jobba deltid även om pappan är hemma. När det gäller uppfostran... Vet knappt själv nåt om barnuppfostran... :) Låt dem vara olika individer och synka mat- och sovklockorna. Låt dem ligga varann i samma säng så länge det går. Till sist: gå in med inställningen att ni kommer inte hinna eller orka något annat och sätt er lilla familj först och släpp alla krav. Den första tiden är viktig och kommer aldrig tillbaka. Lycka till!

Två babybjörns babysitters är guld värt. Då kan de sitta i dem medan man t.ex. pysslar i köket. Vår bästa investering lätt.
Hitta en lekplats med inhägnad  småbarnsavdelning, perfekt då de båda börjar gå för de går inte precis åt samma håll .
Det blir bara enklare med tiden säger jag som idag har femåringar! Ja jag tyckte det var tufft i början, speciellt att ha koll på två när man skulle ut. Jag skaffade faktiskt sele så jag kunde ha dem i ett fast grepp då jag t.ex. gick nedför trappan i vårt hyreshus. Dåligt med sömn också. Vi gick alla och lade oss jättetidigt då de var bebisar för det var ändå bara en massa ammande på nätterna så de där första timmarnas sömn var viktiga.

Och slutligen som tvilling själv vet jag att det är underbart att få ett syskon som är så nära en . 

Mina pojkar är snart 10mån... bästa tipsen hittills;

-var hemma BÅDA så länge ni bara kan!! Vi hade tur (lite ofrivilligt) att sambon var hemma i nästan 5mån - guld värt (inte så bra för ekonomin dock...).
-gör allt för att sykna deras mat- och sovtider. för oss har det gått jättebra, de är enäggs och har då (vad jag hört) oftast liknande mat/sovvanor i början.. sen är det bara att köra på och jobba för att de alltid sover och äter samtidigt, vaknar en och vill äta... väck den andra, även om han/hon sover gott. 
- se till att ha massa färdiglagad mat i frysen, ingen orkar eller hinner den första tiden och färdigmat från ica är rätt tröttsamt...
- dubbelamma. om det går. jag har haft stor hjälp av det... det frisätter också lite tid för pappan som då får ta tag i att plocka/städa/gör mat osv medan man själv sitter där och ammar, och ammar.... och vill du amma - köp en stor amningskudde! - guld värt!
- om ni känner att ni inte rikrigt har råd/vill lägga massa pengar på babyskydd (bilbarnstolar) så går det att hyra från if (barnibil.se) funkar super för oss!
- ta emot all hjälp ni kan få, nån kompis/era föräldrar som kan gå en sväng med barnvagnen så ni får vila (vila! inte städa i lgh/huset), 

förbered dig på det värsta och hoppas på det bästa! i vilket fall som helst så utrusta er med ett stort mått tålamod, räkna med att aldrig-räcka-till-känslan kommer alltid vara där, räkna med att amma hela, hela, hela tiden (detta gäller ju även om man bara får en bebis) och att allt går med rätt inställning! Det kommer bli jobbigt, men ni kommer klara av det :)

stort grattis och lycka till! :D 

Att det blir lättare med tiden, första två månaderna tyckte både jag och min man var jobbiga men för mig som dubbelammat har det känts jätte viktigt att synka dem, har inte alltid varit det lättaste men det har lönat sig för nu (4,5 mån) är dem synkade i allt. Men som sagt det är joooobbigt i början men när det vänder så vänder det verkligen. Vad kul och lycka till!