• Solsken89

    Risk för Kromosomfel

    Jag väntar mitt första barn och fick veta förra veckan när vi var på andra UL att barnmorskan ville skicka en bild till deras läkare för att kolla upp en sak som säkert inte var något alls.. Detta som "inte var var något alls" ville läkaren undersöka själv och jag blev kallad till ett extra UL där läkaren frågar mig hur mycket jag vet om varför jag var där.
    Inte mycket, jag och sambon fick inget veta om bilden som hade blivit skickad eller vad barnmorskan misstänkte alls, det visar sig att bebisen är lite tjockare i nacken än normalt, Normalt ligger på 0.69 Onormalt 0,71 och vår lilla bebis ligger på 0,70. Fortfarande förstår jag inte mycket så läkaren förklarar att det tyder på ett kromosomfel och det bästa vore att göra ett fostervattenprov. Rädd, förvirrad och oerhört ledsen gör vi provet och nu går jag och väntar på resultatet..
    Jag kanske ska tillägga att jag är 23 år ich gravid i vecka 34, jag läser allt jag kan komma över om kromsomfel men förstår inget, går här hemma och bara mår så dåligt för att jag inte vet om mitt lilla barn är friskt eller ej, väntan på svaret är hemsk och jag undrar så mycket, är så rädd och undrar varför detta ska drabba mig?! Jag som längtat så efter detta lilla liv och älskar det så högt!!
    Jag säger inte att jag ska vara ett undantag men sånt borde inte få hända alla barn borde få födas friska och välskapta!!
    Jag vet inte vad jag söker med att skriva detta, kanske få skriva av mig lite av den oron som gror eller finns det kanske någon som har varit med om något liknande och vill dela med sig?
    Vad/vilka är dom vanligaste kromsomfelen och vad finns det för alternativ för våran del och för barnets del om det inte är friskt?!   

  • Svar på tråden Risk för Kromosomfel
  • zbaby

    Hej, det finns många solskenshistorier här på fl om liknande upplevelser.
    Vi fick själva 1:2 på kubtestet och hade en nackspalt på 3,4 mm. Känner inte igen de siffror du skriver. Vet att de kollar allt över 3 mm.
    Vi gjorde moderkaksprov och fick veta att det inte var Trisomi 13, 18 eller 21. 21 är Downs syndrom de övriga är ganska otäcka och det blir ofta inte ens ett livsdugligt barn.

    Idag har vi en 5-veckors fullt frisk son! :0)

  • Carla300

    Känner inte igen dina siffror eftersom du är så långt gången och jag inte har någon erfarenhet av nacksvullnaden i de veckorna. Men jag hade själv 1:5 som risk och gjorde fvp. Vår bebis är som tur frisk (men har ännu inte varit på rul så hjärtfel finns det risk för) men jag vet hur jobbigt det är att vänta på svar! De vanligaste är trisomi 13,19 och 21. 21 är downs och de andra två kan bebisen inte leva med. På sin höjd blir den någon månad gammal men överlever oftast inte graviditeten/förlossningen. De två kromosomavvikelserna är dock ovanligare än downs.

    Hoppas verkligen att ni får veta mer snart! Inte alls roligt att inte veta.

  • Solsken89

    Underbart att höra att era barn är friska:) usch det låter läskigt med dom felen, men visst finns det olika grader av Downs? Eller har jag fått helt fel för mig? det jag har läst här inne på fl om kromsomfel Har oftast blivit kollat rätt tidigt under graviditeten så jag kan förstå att dom siffrorna jag har fått känns konstiga men det beror ju säkert på att jag är så långt gången i graviditeten som jag är. Är jag hjärtlös om jag säger att jag inte vet om jag klarar av ett sjukt barn?:( tanken är skrämmande och jag får en hård klump i bröstet när jag funderar på det, jag menar inte att jag kommer älska barnet mindre eller så men har jag vad som krävs för att kunna ge barnet det bästa möjliga om det skulle vara sjukt?! Självklart skulle både jag och sambon göra vårt bästa men skulle det räcka? Vid såna tillfällen när dessa känslorna kommer över mig känner jag mig som ett litet barn själv som vill söka tröst hos min mamma:( Men jag har faktskt fått lite ljus i tunneln fast jag är otroligt rädd och orolig fortfarande, En positiv nyhet idag i vart fall när vi var på ul och enbart kollade bebisens hjärta, allt såg bra ut och dom kunde inte se några avvikelser eller fel och som läkaren själv sa så ökar det våra chanser att bebisen är frisk. Så idag har det känts lite lättare men fortfarande är det enormt jobbigt att behöva vänta på svaren från fostervatten provet.

  • Carla300

    Skönt att ul såg bra ut nu!:) Kan tänka mig hur du känner. Hade själv avbrutit om det visat sig att min bebis var sjuk. Hade inte klarat av att ta hand om ett sånt barn och det skulle ha varit orättvist mot mina barn.

    Det finns olika grader av downs nog. Om hjärtfel uteslutits så är det ju ett stort plus! Hoppas att du snart får veta hur det ligger till. Finns det någon kurator eller liknande du kan prata med om dina känslor?

  • Carla300

    Skönt att ul såg bra ut nu!:) Kan tänka mig hur du känner. Hade själv avbrutit om det visat sig att min bebis var sjuk. Hade inte klarat av att ta hand om ett sånt barn och det skulle ha varit orättvist mot mina barn.

    Det finns olika grader av downs nog. Om hjärtfel uteslutits så är det ju ett stort plus! Hoppas att du snart får veta hur det ligger till. Finns det någon kurator eller liknande du kan prata med om dina känslor?

  • Solsken89

    Ville bara uppdatera och berätta att vi äntligen fått svar och att provet var hur fint som helst, bebisen är frisk och jag tror inte att varken jag eller sambon varit så lättade eller glada på länge!! Nu ska jag njuta av dom sista veckorna innan min efterlängtade lilla skatt kommer till världen!!

  • Solsken89

    Ville bara uppdatera och berätta att vi äntligen fått svar och att provet var hur fint som helst, bebisen är frisk och jag tror inte att varken jag eller sambon varit så lättade eller glada på länge!! Nu ska jag njuta av dom sista veckorna innan min efterlängtade lilla skatt kommer till världen!!

Svar på tråden Risk för Kromosomfel