Hej!! Jag går på utredning för min son om adhd på bup Och jag tycker det går sakta framåt. Skulle vilja veta hur det har gått för er andra, hur lång tid det tog tills barnet fick en diagnos och hur upplägget har set ut och vad ni har fått göra under utredningen??
Här tog det tre månader februari när han vart 6år till slutet på maj då hade ja alla pappren. Gick smidigt och fort när det väl kom igång tod dock två år innan dom börja alls ...
Vad gjordes under utredningen? Tester, föräldrar träning, hemmastudering, prat med förskola?? Jag vill veta för jag tycker vår utredning tagit så lång tid!
Bara tester på bup och så prata dom med mig några gånger om min bakgrund familj m.m
Vad för tester fick ni göra?
Jadu bra fråga. Han kunde inte göra dom ordentligt 
nått va bild och språkförståelse, sen nått där han fick titta på en skärm för att kolla konsentrationssvårigheter, kommer inte ihåg så bra. Ca en timme på varje
Vi håller på med utredning på vår 8-åriga son. Beslut togs den 20:e januari att utredning skulle påbörjas på skolan, planeras bli klar i mitten av maj. Först då skickas remiss över till BUP.
Har varit i kontakt med BUP ett antal gånger sedan i höstas med tanke på sonens välmående. Får samma svar hela tiden att skolans utredning skall göras först. Har dock blivit uppmanad av BUP att rektorn på skolan skall ringa BNP (Barn neuropsykiatriska mottagningen) för att begära en konsulationstid , bra både för oss föräldrar och för skolan. Både i bemötandet samt inför utredningen.
Serverade rektorn med dessa uppgifter, namn och telefonnummer i slutet av januari. 13 kontakter senare, enbart i denna fråga, samt ca 2½ månader senare har vi ännu inte fått någon bestämd tid. Rektorn tog tummen ur och ringde dem i början på april! Ja, jag är något irriterad på detta. Irriterad över att det ska ta sån tid, att det ska vara så svårt att lyfta luren och ringa samt att det är rektorn, inte vi föräldrar, som skall göra detta. Känner mig ganska maktlös i hela denna utredningsfråga!
Nu är det bara att hoppas att BUP/BNP tar över oss. Annars vet jag inte vad jag gör.....
Mammatill2j: förbered sig mentalt på en lång resa, du kommer att märka att du som förälder kommer att få göra allt framöver även med en diagnos 
det är som har gå i motvind i allt hela tiden.
Vi har kommit till BUP men tycker inte att vi kommer någonstans.. Har hållet på med "familjeträning" hur länge som helst. Leka med barnet 20-30 minuter varje dag plus att man ska ge 3 possessiva kommentarer. Kan inte först vad det ska leda till för något possessivt, när han dom resterande timmarna på dygnet har utbrott och är arg och tar sönder saker sloss mm?? Hur lång tid ska det ta att få en diagnos? Hur länge ska man gå på samtal efter samtal utan att dom ens träffar min son?
Ts: lider med dig! Ja hade turen att dagis hjälpte mig. Någon hemträning har ja aldrig hört talas om... Det betyder ju att dom tror att problemet är hos er.
Hannis.
Kan det inte bero på vad ni har lyft fram som problem. Om problemet är att ni har svårt att orka vardagen p.g.a alla bråk och konflikter så löser ju inte en diagnos de problemen medan lekar och beröm kan tänkas minska det hela.
Kan ni inte ta upp att det är en diagnos ni är ute efter och inte lösningsförslag. De kanske inte uppfattat att en diagnos är er målsättning med besöken utan att ni vill ha hjälp med problematiken.
Det finns en kurs som KOMET som riktar sig till familjer med konflikter i hemmet. http://www.kometprogrammet.se/ Grundpelare i den är just att man ska leka med barnet 20 minuter om dagen, att man ska uppmuntra och ge beröm.
Jag tror inte alls att det har att göra med att "problemet är hos er" utan att det är ju föräldrarna som måste ändra sig för att få till ett bättre klimat i hemmet. Barnet lär ju inte göra det, oavsett diagnos eller ej.
Och nej. Jag tror inte en kurs löser alla ADHD-problem i världen, det är inte alls det jag menar. Jag tycker också diagnoser är viktigt, framförallt för att få rätt hjälp och stöd i skolan.
Hej!
Utredningar på BUP verkar ta lång tid. Vi kom dit i höstas (aug/sep) och det händer inte mycket.
Vi börjar tröttna på att vi föräldrar måste tjata på dem hela tiden och familjegruppen vii går på för
tillfället verkar, som du skriver inte leda någonstans. Mycket irriterande. Men ligg på och kämpa.
Hoppas ni kommer någon vart....