• Lilithmoon

    Hur gör ni med åldergränser?

    Hej!

    Jag är nog den enda ( enligt min son i alla fall) som här hemma inte tillåter honom att spela krigsspel med åldergräns. Alla vännerna, både pojkar och flickor får lov att spela spel liknande som COD ( Call of Duty) vilket är krigsspel där figurerna man spelar med är människor och miljöerna vanliga landskap och vapnen sådana vapen som används i krig. Även rollfigurernas etnicitet är liknande verkligheten, exempelvis amerikaner mot arbab-liknande fiender.

    De flesta av dessa spel har åldersgräns 16 år, vissa av dem till och med 18. MIn son är 11 år och ändå säger han att "alla" får spela COD och liknande krigsspel.
    Pesonligen tycker jag det är förkastligt att in ehålla åldersgränserna som förälder. De finns ju där av en anledning. Och krigsspel med superbra grafik där speledt likar verkligheten och i många fall är väldigt råa , är inte okej att introducera barn för som något naturligt eller opropblematiskt. Varför vill man att 11-åringar och även yngre ska få det inpräntat att våld och krig inte är något konstigt. Något man kan simulera och roas sig med på fritiden? Alltså att i barnens värld normalisera våld och krig som en naturlig del av världen. Är det ingen annan än jag som tänker likadant om detta?

    Jag tänker inte låta min son spela den typen av spel hemma. Däremot får han spela det hos kompisar eftersom jag uppenbarligen inte kan påverka vad hans vänenr ska få lov till, samt att jag inte vill att min son ska bli utanför på grund av mina regler i vårt hem. Men jag uppmuntrar till att spela andrqa spel istället, att han ska föreslå att spela Fifa exemplevis vid sådana tillfällen.

    Vad är era kommentarer på detta mesd åldersgränser på tv-spel och dataspel, eller på filmer?

     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-04-23 11:44
    Ursäkta stavningen :S

  • Svar på tråden Hur gör ni med åldergränser?
  • Lilithmoon

    Tack Mirali!:) Nej jag kommer inte att ge med mig, absolut inte. Men funderar över hur andra tänker kring detta som låter sina barn spela, trots åldersgränsen eller rekommendationen.

  • Pleco

    Jag kommer att göra en personlig bedömning efter att ha kollat/spelat eller gjort efterforskningar. Vissa spel och filmer är det för hög åldersgräns på, och dessutom så får man ju gå efter mognadsgrad på barnet i fråga.

    Sådan är tanken nu iaf, när mitt barn endast är ett år. Fråga igen när det blir aktuellt, så kanske svaret blir annorlunda.

  • Mariana 580

    Hej.
    Vi har samma problem här hemma, "alla" andra får ju. hehe

    COD får min grabb inte spela - han är 10½. En av anledniongarna är att han inte är mogen för det helt enkelt.
    Samma gäller mortal combat och många andra spel.

    Jag vill dock poängtera att åldersgränsen är endast en rekomendation.
    Spel din son önskar att få spela - prova dem själv. Avgör vad som kan vara lämpligt för ditt barn.
    Det finns även "gränsfalls-spel" som jag kallar det, det är spel som jag kan gå med på att han spelar/tittar på - om någon vuxen som spelar det spelet är med. - då kan vissa saker/delar av spelet undvikas.

    Det vi anser är okay för vår grabb - fastän åldersgränsen är rekomenderad högre, är spel som är fantasy baserade. Överdrivna hjältar som slåss mot överdrivna monster, och ur third person wiew .
    Inget som riktigt har någon förankring till det verkliga livet.

    Samma gäller vissa cowboyspel.

    Många spel idag är moralbaserade spel.

    Man kan vara en "god hjälte". - som blir älskad och hyllad -gör saker rätt.

    Men samtidigt kan man vara en ond persona. tjuv - som stjäl och assasin som mördar. osv.
    Moralen där är väl att "folket" ogillar dem och de hamnar i fängelse, de blir jagade och kan inte ta del av vissa fördelar i spelet.

    Barn väljer oftast att vara den onda personan för det är "roligare" ur deras synsätt - men de förstår inte de moraliska konsekvenserna ännu. - så här är en vuxens lotsning genom "historien" essensiell, och kan i vissa fall göra spelandet till en lärorik upplevelse.

    Många spel har rekomenderade åldersgränser - men skulle kunna vara kanon för våra barn. Så det gäller att vi som vuxna talar med andra som spelat spelen våra barn så gärna vill prova att spela. Samt att vi själva faktiskt sätter oss och spelar dem så vi vet vad det är vi sätter i barnens händer.

    Onlinespel är fortfarande off-limit för vår son. fast vi vuxna är aktivt spelande av MMO. - därav vet vi oxå riskerna - men inte pga. spelet i sig - utan för att det är andra riktiga spelare man spelar med/emot. de är inte alltid så lämpliga.

    JAg rekomenderar gärna spel som innehåller quests. Quest är uppdrag man får att göra.
    Där får de en bra grund att öva läsförståeelser och ibland är det en hel del kluriga gåtor som behövs lösas.
    Engelskan kan även övas - alla spel har inte en svensk översättning.

    lycka till!

  • Lilithmoon

    Ja jag vet att det är rekommendationer. Jag tycker andra spel är okej som inte handlar just om krig. Läste i en annan tråd att gränserna är satt på grund av faktorrer som våld, sex och något mer.

    Det är väl just våldet i sig som jag tycker är fel. Jag tycker även att det är tråkigt och dumt att barn fastnar framför en "skärm" för länge. Det är lätt att bli beroende. Han har ärvt beroende genen från ngn i "familjen" och i och med att beroenden är ärftliga så.

    Personligen tycker jag att all aktivitet som inte görs tillsammans med någon, även om det är online med andra är sämre än den man göra IRL med människor. Ävenom det alternativet kan vara bra för de som itne har vänner förstård. Samt att jag som vuxen hellre gör saker tillsammans med mitt barn eller låter honom underhållas med ngt spel. Men det är vad jag tycker.

    MItt inlägg var främst inriktade mot spelen som är realistiska och simulerar krig och våld. En tankenöt: om spelen var så verklighetstrogna att de simulerade ALLT som kan hända och händer i en krigssituaion, som tortyr och förnedring av krigsfångar och våldtäkt av fiendens kvinnor för att förstölra fiendens heder? Skulle det också vara okej?
    Alltså min poäng eller min åsikt om dessa spel är inte bara om huruvida spelen påverkar de enskilda barnen till att vara våldsamma eller ej, utan att de, liksom annan populärkultur är bärare av kultur, etik och moral. Det som finns inom en viss kultur och som människor använder sig eller deltar i varje dag görs också till norm, och ses som normalt. Krig görs till normalt, våld görs till normalt, att män ( för det är oftast män i dessa spel) och manlighet hävdas och defineras genom våld och dominans. Man kan ju också se en mer långsiktig aspekt av detta.

    Jag vet hur COD går till, jag har kollat upp det på nätet och jag tycker inte det är något för barn öht. Däremot tycker jag att mer fantasyinriktade spel verkar bra med sk. quest som du skrev om Mariana 50. Moral spel kan väl var okej, men det beror ju på vems moral, enligt mig.

  • Maddiogora

    Vi håller hårt på rekommendationerna , känns som man snärjer in sig annars ..... Att jo detta är från femton men är ok , fast ett annat inte är det .

  • Lilithmoon
    Maddiogora skrev 2013-04-23 12:52:41 följande:
    Vi håller hårt på rekommendationerna , känns som man snärjer in sig annars ..... Att jo detta är från femton men är ok , fast ett annat inte är det .
  • Mariana 580
    Lilithmoon skrev 2013-04-23 12:47:19 följande:
    Ja jag vet att det är rekommendationer. Jag tycker andra spel är okej som inte handlar just om krig. Läste i en annan tråd att gränserna är satt på grund av faktorrer som våld, sex och något mer.

    Det är väl just våldet i sig som jag tycker är fel. Jag tycker även att det är tråkigt och dumt att barn fastnar framför en "skärm" för länge. Det är lätt att bli beroende. Han har ärvt beroende genen från ngn i "familjen" och i och med att beroenden är ärftliga så.

    Personligen tycker jag att all aktivitet som inte görs tillsammans med någon, även om det är online med andra är sämre än den man göra IRL med människor. Ävenom det alternativet kan vara bra för de som itne har vänner förstård. Samt att jag som vuxen hellre gör saker tillsammans med mitt barn eller låter honom underhållas med ngt spel. Men det är vad jag tycker.

    MItt inlägg var främst inriktade mot spelen som är realistiska och simulerar krig och våld. En tankenöt: om spelen var så verklighetstrogna att de simulerade ALLT som kan hända och händer i en krigssituaion, som tortyr och förnedring av krigsfångar och våldtäkt av fiendens kvinnor för att förstölra fiendens heder? Skulle det också vara okej?
    Alltså min poäng eller min åsikt om dessa spel är inte bara om huruvida spelen påverkar de enskilda barnen till att vara våldsamma eller ej, utan att de, liksom annan populärkultur är bärare av kultur, etik och moral. Det som finns inom en viss kultur och som människor använder sig eller deltar i varje dag görs också till norm, och ses som normalt. Krig görs till normalt, våld görs till normalt, att män ( för det är oftast män i dessa spel) och manlighet hävdas och defineras genom våld och dominans. Man kan ju också se en mer långsiktig aspekt av detta.

    Jag vet hur COD går till, jag har kollat upp det på nätet och jag tycker inte det är något för barn öht. Däremot tycker jag att mer fantasyinriktade spel verkar bra med sk. quest som du skrev om Mariana 50. Moral spel kan väl var okej, men det beror ju på vems moral, enligt mig.
    Därför poängterar jag oxå att det är du som förälder som skall avgöra vad som är okay för ditt barn.
    Samt att guida dem i ett moralspel.

    Beroeendet är väl förvisso en diskution för sig.
    Varför är det mer aceptabelt att ett barn blir beroeende av en viss sport - eller blir en hästtokig unge? det är ju samma "beroeende" fast innom en annan genré.

    Jag ser det som att de finner ett brinnande intresse. vare sig det är spel, fotografering, hästar, hockey, simning eller dyl.

    I alla dessa brinnande intressen, behövs en förståeende förälder som guidar dem. Allt handlar inte om just detta intresse, världen går inte under om barnet missar ett mål och skriker och slår sönder saker i sin frustration - samma som att världen inte går under för att barnet inte klarar en bana i ett spel - och reagerar på samma sätt.

    Uppmuntra intresset, men vårt jobb är att visa dem mer av världen.

    Man låter inte en hästtokig unge bo i ett stall - fast det är deras högsta önskan. - samma gäller spelandet, de skall inte bo framför tv-spelet.


  • Lilithmoon

    Ja det är sant. Jag har kanske förvisso en gammalmodig syn på spelande och tv-spel. Men att röra på sig är ju av hälsoskäl bättre än att bli så stillasittande som man oftast blir om man ägnar MYCKET tid på att spela varje dag. Det är ju inte för inte som barnfetma ökar i västvärlden. Och idrott är ju även socialt och gör att barnen knyter kontakter osv.. Men men det är kanske OT.

    Jag försöker att engagera mig i sonens Ipad spelande och förstå hur spelen går till och att uppmuntra honom när han har framgång i spelet osv.  Smtidigt kan jag inte låta blki att tycka illa om vissa spel eftersom de bygger p på att utveckla sitt terittorium och att man kan göra det snabbarfe genom att på riktigt med riktiga pengar kan KÖPA sig  fördelar. Då ser jag bara stora företag som vill tjäna pengar på löättpåverkade barn framför mig, och det är det förmodligen också.. sonen  har en viss tid varje dag han får sitta med Ipaden, beroende på om han skött läxorna eller ej osv..

  • Mariana 580
    Lilithmoon skrev 2013-04-23 13:14:55 följande:
    Ja det är sant. Jag har kanske förvisso en gammalmodig syn på spelande och tv-spel. Men att röra på sig är ju av hälsoskäl bättre än att bli så stillasittande som man oftast blir om man ägnar MYCKET tid på att spela varje dag. Det är ju inte för inte som barnfetma ökar i västvärlden. Och idrott är ju även socialt och gör att barnen knyter kontakter osv.. Men men det är kanske OT.

    Jag försöker att engagera mig i sonens Ipad spelande och förstå hur spelen går till och att uppmuntra honom när han har framgång i spelet osv.  Smtidigt kan jag inte låta blki att tycka illa om vissa spel eftersom de bygger p på att utveckla sitt terittorium och att man kan göra det snabbarfe genom att på riktigt med riktiga pengar kan KÖPA sig  fördelar. Då ser jag bara stora företag som vill tjäna pengar på löättpåverkade barn framför mig, och det är det förmodligen också.. sonen  har en viss tid varje dag han får sitta med Ipaden, beroende på om han skött läxorna eller ej osv..
    Det är bra att röra på sig, men allt är ju till måtta. Samma med att röra på sig FÖR mycket påfrestar ett barns kropp negativt.
    En lagom mängd med detmesta tror jag är nyttigast.

    Vissa spel tränar hjärnan, vissa spel är sociala och innehåller mycket laganda (online eller lan).
    Den sociala biten kan vara att barn med samma intresse talar om div spel i skolan osv.
    Att kalla spel för "dötittande och osocialt" är ganska så snävt synsätt idag.

    Många generationer och mäniskor har en "tetris" menatalitet. Spelen idag är så utvecklade så de flesta blir förbluffade hur det igentligen ter sig. och vad spelandet faktiskt oxå har för fördelar.

    Däremot är det svårt att ta del av ett intresse som man faktiskt inte tycker är intressant - där skapas oftast en irritation.

    Jag förstår inte mig på sport- jag tycker det är fullkomligt ointressant och poänglöst att jaga runt en stackars boll eller puck.
    Att sitta framför tv:n och kolla på en match med sådan innlevelse så saker flyger, vuxna människor skriker höljutt och hejjar på...

    Men jag acepterar att vissa tycker om det, och då ger jag oxå support till det om en närståeende till mig har det intresset.


  • Lilithmoon

    Ja jag håller med. Support är viktigt i alla fall. Och det ger jag honom så länge det inte är de spel jag nämde i trådstarten.

Svar på tråden Hur gör ni med åldergränser?