Liten undersökning: Vems efternamn tog ni vid giftermålet?

Båda tog kvinnans efternamn. Det var ett lätt beslut som mottogs väl av släkt och vänner.

Jag tog makens efternamn och behöll mitt eget som mellannamn.

Det hela föregicks inte av några förhandlingar utan var en outtalad självklarhet för oss båda två, troligtvis för att våra föräldrar gjorde så, alltså tradition. Vi ville ha samma efternamn och vi ville att kommande barn skulle ha samma efternamn som sina föräldrar. Omgivningen har inte reagerat alls på vårt val.

Numera har vi ett helt nytt efternamn, som vi själva har "hittat på".  

Jag tog makens av traditionella skäl. Det blev en stor diskussion om det på vår bröllopsfest där jag fick veta att jag var totalt korkad för att jag bytte efternamn.

Vi tog mitt efternamn. För maken spelade det ingen roll och jag ville behålla mitt så valet blev enkelt. Sa att han kunde behålla sitt och ha dubbelnamn om han ville men det ville han inte. Och så är mitt namn ovanligt oxå bara 5 familjer i Sverige med det.

Det var ingen av familj och vänner som sa något om det elr att det var konstigt. 

Vi båda bytte och tog min mormors flicknamn, ett kort och snyggt efternamn tyckte vi båda och det slapp bli något tjabbel om vems namn man skulle ta

Vi bytte till min mans namn eftersom jag hade ett väldigt vanligt tråkigt namn och han ett mer ovanligt.
Vi hade gjort tvärtom om det varit jag som hade ett mer ovanligt namn och han ett mer vanligt, det är vi båda överens. Har inte fått några reaktioner alls på namnbytet som jag tänkt på.

Vi tog makens. Jag hade ett -son namn jag gärna bytte bort. Var lite tveksam till hans namn, då det innehåller ä. Han ville dock behålla sitt namn och jag ville att hela familjen skulle komma att få samma namn. Funderade lite på att ta annat släktnamn, men mannen var inte så intresserad. Ingen har reagerat på vårt val.

Vi vaIde hans efternamn utan att ens tveka, det är väldigt fint och ovanligt, men det fanns även personliga skäl som gjorde att jag helt enkelt inte ville heta som jag hette längre. Så vi skulle tagit hans även om det inte var så ovanligt. Sen är jag en sucker för traditioner och tycker det är något romantiskt i att bli en del av hans "familjesymbol". Jag gillar framför allt att vi numera heter samma efternamn hela familjen utan en massa bindestreck och dubbelnamn...utan att döma andras väl så för vår familj var och är det helt rätt beslut!!