Hur lång tid tog igångsättningen? Gick allt bra?

Min igångsättning tog 17h. Öppnade mig långsamt och det hände inte alls mycket. Det värsta timmarna i mitt liv. Kan också bero på att barnmorskorna inte hjälpte mig alls. Men höjdpunkten var faktiskt korsordet vi tagit med oss, för att fokusera på annat :)

De satte skalpelektrod på ettan, och tog då samtidigt hål på hinnorna. Sen tog det 3,5 timmar också var båda ute. Snabbt, enkelt och smidigt, men jobbigt, eftersom det gick fort.

Det behövdes fyra igångsättningsförsök under loppet av två dagar för att det skulle komma igång. Från det sista igångsättningsförsöket till bebisen var ute tog det 14 timmar.

Jag sattes igång med gel på opåverkad livmodertapp. Hade redan haft vattenavgång. 

Gick snabbare än förväntat och bättre också.. :)

Blev igångsatt (på BF pga havandeskapsförgiftning) kl 18. Vid 03 på natten så hade jag öppnat mig ca 3 cm, så då tog dem hål på hinnorna. Kl 5 fick de sätta ett dropp och då började det "på riktigt". Sen var allt en enda lång värk fram till han är född kl 15.15 samma dag :P Så det gick fortare än jag trodde, men var väldigt intensivt.

Sattes igång med hjälp av en sån där "ballongkateter" som förs upp i livmodertappen, samt även dropp lite senare :) 

48 timmar,, tog inget bra...slutade med tre försök med sugklocka som inte gick och till slut snitt...ingen jätterolig upplevelse ska jag säga även om allt slutade bra:)

Var det ert första barn eller var ni omförderskor när det var så "segt" och långdraget?

Jag har öppnats lite, 1,5 cm,mjuk tapp sa hon igår men visst kan det bli en lång process, det förstås.

Fick ni värkstimulerande dropp också?

Jag har fått det unde rmin första förlossning, eftersom jag hade fått epidural i mitten av förlossningen så det blev värksvaghet. Dock upplevde jag, trots de smärtor man går igenom, som jag i början och hela slutfasen av ca 16-17 h innan dottern gled ut till slut, att det gick bra. Jag tog EDA för att jag var utmattad och behövde vila för att orka fortsätta, föutom smärtan, och på mig funkade bedövningen som en smäck. Sov och åt, sedan var det väl 4 h utan smärtlindring igen, gick bra.

Andra födseln var spontan start, tysta värkar, i stort sett smärtfri upp till 5 cm, sedan 4h och sonen ute (öppnade mig mig fullt 5-10 cm på drgt 1,5 h) , dock slutade det med yttre press så han satt fast i värkpaus....så det var ju lite otäckt:Men allt gick jättebra! Han fick inga men utan efter en pust syrgas var han på banan igen.Och rödblommiga kinder ochstark. =)

Jag är mest rädd att bebisen inte mår bra och att det är obehagligt. Sedan är det ju astråkigt och jobbigt att gå och vänta. Det är ju sant, man blir helt slut och det är ju viktigt få stöd av bm...det fick jag mkt under 1a födseln, som då var "naturlig" på ett BB som tar komplikationsfria graviditeter.

Ja, men bra, då vet jag att det kan ta evigheter och vara pinigt. Tränar andning och mental träning medans jag väntar på tiden idag. Då kan jag ställa in mig på det...

Många säger att det går trögt och kan vara mkt "pinvärkar" så det kan ju mkt väl hända.
Flera jag känner som fött tredje barnet har sagt så här: När det väl satte igång (efter igångsättning eller vid spontan start) var det snabbt och man hann knappt reagera innan bebisen krystades ut! :-0

det var mitt förta barn och jag fick dropp hela tiden. Efteråt fick jag gå igenom journalen med en läkare som sa att de hade gett mig alldeles för mycket dropp, att efter en viss mängd så hjälper det inte men de hade bara ökat och ökat. Varför kan man undra, det ska väl de veta att det inte funkar att göra så?

såärdet: Det låter som det var väldigt tufft, det förstår jag! (även om jag inte själv upplevt det) Det är inte konstigt att din upplevelse var färgad av detta obehagliga och dramatiska. Har du fått fler barn sedan dess?Var det länge sedan?

Jag är sjäv lite nervös för just sugklocka/tång och den typen av ingrepp, det låter så brutalt på något sätt. Mot barnet menar jag. Och i min dumhet läste jag något om en läkare som gjort fel och barnet blev illa däran...man ska akta sig för att läsa dessa historier.
Men bra att vara på sin vakt och säga vad man behöver, man har en otrolig instinkt som kvinna, man känner sin kropp och sin bebis och måste få lyssna inåt. Och få gehör!

Det ä ju också så otroligt viktigt HUR man blir bemött och att man blir sedd i en så allvarlig och smärtsam och utlämnad situation, det är viktigt! Jag hade superstöd (på Södra BB, Sthlm) vid första fl och visst var det jobbigt, men ändå komplikationsfritt ju, men jag kände att bm i slutet var guld, hon var så lugn trygg och satt som en "Buddha" och pratade med mig när det ibland gjorde gruvligt ont. Men som sagt, det var då.

Det gick inte, jag fick snitt. 

Tredje barnet, tappen halvt påverkad. Fick gel, men det slutade bara med pinvärkar, ytterst lite hände med tappen och jag öppnade mig absolut inget på de 10 timmar de höll på. Så snitt skedde 3 dagar senare.

Till saken hör att jag var i v.37+4 när de försökte, så inte nära bf vilket såklart kan hjälpa...  

Fick igångsättning pga havandeskapsförgiftning och sviktande moderkaka. Kom in och var redan öppen 3 cm samt mjuk tapp på morgonen vid 9.
Kl 12 fick jag gel för att utplåna tappen.
Kl 13.20 ca började värkarna komma. 13.30 gick vattnet, 15.14 föddes hon (tre krystvärkar). Första barnet...

Första barnet, tog två dygn och slutade i kejsarsnitt men var en bra förlossning, jag hade roligt och patient hotellet var helnajs!

1:an: naturligt med vattenavgång.

2:an igångsättning pga havandeskapsförgiftning. Skedde med en tablett. Efter 4 timmar ingen skillnad, trots verkar. Då jag redan var öppen ca 2 cm så tog de hinnorna och 2 timmar senare är min dotter född.

Så min rekommendation är att låta dom ta hinnorna!

kram

Två igångsättningar. Barn 1 (v. 40 pga havandeskapsförgiftning) tog 4,5 h. Barn 3 (v. 39 pga vattenavg) tog 2h. Jättebra och enkla förlossningar.

Jag blev igångsatt med andra barnet pg a för tidig vattenavgång utan värkar. Fick en cytotectablett kl 19,40. Inget hände och skulle få en ny tidigt på morgonen men vaknade av värkar 01,40. Värkarna kom fort och var väldigt intensiva o starka med en gång, hade värkar varannan minut fram till 6,17 då hon föddes. Mitt första barn tog lång tid på sig, 2 1/2 dygn med värkar!

Hur gick det TS?

min igångsättning tog 16,5 h, men slutet gott allting gott:
igår morse kom min efterlängtade bebis, pojke, han är frisk och jättehungrig nu, kom fr bb idag.
segstartad igångsättning!!
öppen fr 2cm-4 cm 15-06.00 dagen efter, resten skedde 6-7,20 ööpnades fullt och j¨krystvärkar kl 6.50-bebis 7,20!

Så nu vet jag att en trög start kan sluta med raketförlossning! och att jag och lille bebisen klarade det hela galant!
nu är jag lättad tacksam o överlycklig, knytet i min famn och allt känns underbart!

Underbart, grattis! =)