Snälla läs detta om du har/haft cystor! (långt)
Hur allt började: Jag är en tjej på 28 år. Jag har inga barn. I slutet på januari fick jag plötsligt ont i magen. Jag hade då ingen aning om vad det berodde på, trodde att det var en magsjuka på gång eller nåt liknande. Jag har sedan haft en låååång "resa" fram tills idag. När jag ringde till vårdcentralen var det ingen som tog mig på allvar. Men eftersom att jag hade ont i underlivet så fick jag en tid den 4 februari. Jag fick då göra en gynundersökning och det konstaterades att jag hade en kraftig infektion hela vägen upp till livmodern. Läkaren bestämde sig då för att det var klamydia och jag fick två antibiotika sorter utskrivna. Jag fick även göra ett klamydiatest, som sedan visade sig vara negativt. Veckan efter hade jag en sån fruktansvärd smärta och klåda i underlivet, jag ringde VC igen. Då skrev läkaren ut en svampsalva till mig. Den salvan gjorde att smärtan blev värre, så jag köpte Canesten på Apoteket som fungerade bättre! I slutet på februari blev magsmärtorna fruktansvärda!! Den 27 februari åkte jag och min sambo in akut till lasarettet. Men där kunde de inte göra någonting påstod dem. Dagen efter ringde jag till VC, läkaren skrev då ut ett tarmreglerande medel. Två dagar senare hade jag fruktansvärt ont i magen och underlivet och hemska trängningar när jag kissade på kvällen. Dagen efter (3 mars) åkte jag till jouren på närsjukhuset. Där blev jag för första gången tagen på allvar. Den läkaren gjorde en ordentlig koll, och det första han blev orolig över var att jag skulle ha ett utomkvedshavandeskap som hade varit livshotande. Men graviditetstestet visade negativt. Dagen efter ringde jag till gynmottagningen och fick en tid, observera!! om TRE månader!! Den 6 mars hade jag lyckats få en tid till VC, där jag fick lämna ett urinprov som visade att jag hade bakterien i urinen. Jag fick då antibiotika utskrivet igen! Smärtorna i magen och underlivet fortsatte, och jag sjukskrev mig flera gånger i månaden!
Vägrade ge upp! På grund av smärtorna i magen så har jag legat i och ringt till vårdcentralen med jämna mellanrum, men jag har blivit så fruktansvärt illa bemött! Ungefär som att "jaha, ringer du nu igen... din hypokondriker....". Det är en fruktansvärt hemsk känsla att bli bemött på det sättet. Men den 18 mars fick jag iaf komma på ett besök på VC IGEN! DÅ fick jag lämna blodprov (för att testa laktos, gluten m.m.). De kollade blodsockret också, som var normalt. Jag fick en ny tarm-medicin utskriven, som skulle stimulera tarmarna. 22 mars hade jag fruktansvärt ont i underlivet och magen! Jag ringde gynmottagningen igen och sa att de måste fixa en akut-tid till mig pga smärtorna. Då fick jag ett väldigt otrevligt bemötande. Men då blev jag lika otrevlig tillbaka, så efter mycket om och men så fick jag iaf en tid den 5 april.
Gynmottagningen 5 mars: Jag fick börja med att berätta om hur jag hade haft det sedan symtomen började. Hon började med att försöka göra ett vaginalt ultraljud, men pga smärtorna så gick det inte, och hon ville inte göra illa mig. Så hon gjorde ett ultraljud utanpå magen. Hon sa att hon inte såg så bra och skickade en remiss till skiktröntgen.
Skiktröntgen 17 april: Jag har ju druckit godare saker än kontrastmedel.... Sedan fick jag kontrastmedel insprutat via en kanyl i blodet. Känslan som uppstod då var att det kändes precis som att jag kissade på mig och tungan domnade bort nån minut.
Ringde själv 13 maj: Nu hade det gått nästan en månad sedan jag blev röntgad. Och jag började fundera på varför jag inte hade hört något från gynmottagningen som skulle ta emot resultaten. Så jag ringde själv och frågade. Den jag pratade med lät lite bekymrad, och sa att min läkare fick höra av sig till mig.
Resultat 14 maj: Min läkare ringde mig när jag var på jobbet. Skiktröntgen visade att jag har en cysta på 3 cm på vänster sida och en cysta på 2 cm på höger sida, och en svullen livmodertapp. Hon lugnade mig med att det är ganska vanligt att tjejer i min ålder får cystor i den storleken. Men hon kunde inte svara på om de var farliga eller ofarliga då det är svårt att se sånt på en skiktröntgen. Så hon skulle skicka en remiss till magnetröntgen. Men det är ett par månaders väntetid på det....
Jag har fortfarande ont, hela tiden! Både i mage och underliv.... är det meningen att man ska ha det så här i flera månader??? Allt det här påverkar mitt arbetsliv då jag är förskollärare så är det mycket lyft på dagarna, vilket gör vääääldigt ont. Det påverkar mitt sexliv, då jag kan få ont mitt i samlaget eller ha ont flera dagar efteråt.
Jag är rädd och orolig för vad det kan bli för konsekvenser pga dessa cystor och alla månader som bara går. Jag är rädd att det ska påverka min förmåga att bli gravid! Är rädd att de måste ta bort äggstockarna.... Någon som har varit med om något liknande??