När egen bebis föddes försvann kärleken till bonus, hjälp!
Jag orkar inte mer kan någon som varit med om samma sits hjälpa eller bara ge några goda råd?!
Efter 7 år med man och hans bonus varannan vecka fick vi äntligen ett gemensamt barn. Barnet är nu 1 år gammalt och hen har varit jobbig från start. Kolik var väl det värsta men även välidgt mammig och ratar fast föda. Dock älskar jag mitt barn mer än något annat. Men nu har kärleken till min bonus så gott som försvunnit. Jag vill inte se barnet och blir ledsen och irriterad på söndagar när det är dags att ha henne/honom igen. Hen har alltid varit nära mig och hen kallar mig t.om för mamma ibland även om självklart riktiga mamman är mamma med stort M.
Hen klänger på mig veckorna hen är här och jag har bara lust att be hnne/honom att låsa in sig på sitt rum, bara låta mig vara. När bebis sover vill hen vara med mig men JAG ORKAR INTE!! Nu låter hen mig vara för det mesta då hen säkert märkt att jag inte klarar av att vara med honom/henne.
Nåon som känner igen sig alls??