Funderar just nu mycket på om vi ska våga ta steget at skaffa ett barn till.
Vill gärna höra hur andra har tänkt. Vi har två barn som är 3 och 2, ska vi ha en till är det nu som gäller.
Vi funderar på tid, ork, ekonomi mest. Men jag känner samtidigt att jag hemskt gärna vill ha ett barn till och att barnen ska ha ett syskon till. Vill inte ångra om några år att vi inte vågade satsa.
Vi har tre. Flicka 7 år, pojk 4,5 år och flicka 1,5 år. Ångrar inget men oj vad smidigt det var med två! Händerna räcker till, tiden finns.
Jag ångrar inte att vi skaffade ett tredje barn. Men hade jag gjort om det hade jag väntat 2-3 år till. När liten föddes var de äldre barnen 5,5 år och 3 år. 3 åringen var för liten för att förstå.
.
Funderar också lite.... Våra barn är 3 och 5 men vi vill nog vänta med att börja försöka om ett år... Då hinner de bli 5 och 7 OM det blir en till,,,, men undrar också om ork och ekonomi...
Vi har nu fyra barn, men upplever det som att varje barn kostar mindre än den förra eftersom de kan ärva grejer och kläder av varandra 
Orken och, kanske framförallt, tiden har vi fått allt eftersom (efter nån vecka) vi fått in rutinerna med den nya familjemedlemmen 
Ekonomin känns inte som något större problem. Vi är inte alls högavlönade på något vis, men det känns inte som om det blir något jätteproblem. Värre när de blir tonåringar så kanske . Den dagen, den sorgen 
. Orken är väl det man kan fundera på. Med två så kan man alltid vara en förälder per barn, man har två händer etc. Samtidigt har våra börjat bli relativt självständiga nu och har varandra - är supertajta och leker väldigt bra tillsammans. Tre barn tätt hade jag däremot aldrig orkat.
Vänster vårt tredje nu. Har en på 8 år och en på 5 år. Yngsta kommer hinna fylla 6 innan. Känner att barna e stora och kan hjälpa till mycket. Om man vill ha en till så ska man skaffa det.
Om man vill ha en tredje så är det ju ganska kul att planera in det när de två äldre börjar skolan. Då kan man vara hemma några år och de får njuta av mamma hemma första åren i skolan. Dessutom är de tillräckligt stora för att på riktigt uppskatta att familjen får en bebis. Å andra sidan är man ganska ohjälpligt fast sen. Man rör sig inte lika lätt med tre mer, resor kostar ännu mer och barnvakt är svårare att få...... Fundera hur viktigt det är för er med ert egna liv, frihet och resor. Är ni typerna som trivs bäst hemma med familjen och bara åker till landet på sommaren så passar det kanske er.
Tack så mycket för era svar. Tiden är lite problemet, vi fyller 40 snart och ska det bli så är det nu.
De stora barnen skulle i så fall vara 4,5 och 3. Vi har provat barn tätt alltså och det gör vi inte om!
Vi har bra ekonomi och bra barnvaktsmöjlighet nu, det vill man ju gärna behålla.
Funderar lite på också om det är rätt att få barn som 40-åring? Man vill ju kunna finnas där och vara pigg tills barnen är rejält vuxna.
Många frågor! Jag vill så gärna.
Då skulle ni ha tre barn under skolålder ganska tufft. Men om ni är två så, och båda drar sitt strå till stacken ....
. Kände mig plötsligt lite yngre .
Jag har 3. Barnen är nu 7, 5,5 och 2,5 år. Det är full rulle här hemma hos oss, men värt varenda sekund. Det som kan kännas jobbigt ibland är att minstingen får följa med på alla träniningar, men hon klagar inte ;). Man ångrar inte dom barn man har bara dom man aldrig fick!
Vi fick vår 3a för drygt 3v sen. Har en son som fyller 4år i sommar och dottern blir då 2,5år. Så våra 2 första är det bara 1,5år emellan vilket var tufft i början men nu har de stor nytta av varandra vilket är tur nu när vi fick en 3a lite oplanerat men väldigt välkommet.
De äldsta går på dagis må-to 9-14 vilket oxå är skönt så att jag får lite tid till den lille utan att behöva lägga ner honom i vagnen hela tiden. 2,5åringen är inne i en väldigt "trotsig" period så allt som inte är precis som hon vill blir väldigt utbrott. Men vi tycker det är kul att ha alla så tätt. Min man är över 40 och jag fyller 34 i sommar så hade inte velat vänta för länge.
Lycka till!
Är lite i samma sits. Vill kanske ha en trea men har inte helt bestämt oss. Jag är 36 så jag känner också att jag inte vill vänta. Barnen är 4 och 2 och skulle alltså bli 3 och 5 när ett eventuellt syskon kommer. Vi bor långt ifrån släkt och har ett lite för litet hus. Ekonomin är inga problem. Yngsta har en sjukdom som innebär en del sjukhusbesök men är inget som påverkar vardagen, men är en del extra oro och bekymmer. Känner att jag vill ge de barn jag har så mycket som möjligt och att vara gravid känns jobbigt även om jag har haft relativt lätta graviditeter. Barnen är väldigt aktiva, sällan en lugn stund och jag är helt slut när de lagt sig för kvällen. Men å andra sidan så skulle de och vi älska ett lillasyskon. Hmm mycket svårt. Lycka till i ert val!
Tack för era gulliga svar! Lycka till ni som är på G!
hej...jag funderar också på en till men min sambo är med tveksam. lista upp positiva samt negativa saker...min sambo fick mycket på negativa och kan till viss del hålla med. sämre ekonomi, större bil, gå igenom allt med sömnlösa nätter, amning osv...men jag vill gärna ha ett till pga att jag ville ha fler syskon själv(har bara ett)..fin gemenskap kan det ju bli och så har de ju alltid någon att leka med..för de mesta..:)
Förlåt igen om jag är glädjeförstörare, men många barn är också påfrestande för parförhållandet. Så om er partner är tveksam, ta det på allvar.
Här är det mannen som vill ha tre, men jag tvekar något...