Är man lyckligare utan barn?

Det märks att du inte har barn. Få som har barn skulle resonera som du.

Det kanske är det bästa beslutet för dig? Jag tror inte att samma recept funkar för alla, det finns många vägar till lycka :)

Hur har du fått den där bilden av hur det är att ha barn TS? Jag känner inte igen mig alls.

Så tänker jag också som lyckligt barnfri. Men många människor tycker mycket om barn och vill ha den typen av familj. Tur att man är olika.

Nej, "man" är inte lyckligare utan barn. Det är som LinneaJosie skriver, det är en individuell fråga. Du och jag kanske är fullt lyckliga utan barn, andra är det inte.

Tja, med facit i hand så tror jag att mitt liv varit bättre utan barn. Dock så hade jag förmodligen gått och längtat efter barn om jag inte haft några och känt mig olycklig över det så livet med barn kanske är bättre ändå? Hade jag varit psykiskt start och haft barn som ej hade särskilda behov hade jag troligen sett annorlunda på det.

Jag och maken har tagit ett gemensamt beslut om att inte skaffa barn - om vi blir lyckligare eller inte, det vete katten, men det passar oss. Har massor av vänner med barn och de verkar då lyckliga, i alla fall så vitt vi kan se. Vi blir nog lyckligast av att låta bli. 

Lycka är ju individuellt, det som gör dig lycklig behöver inte göra mig lycklig.  

Jag tycker faktiskt att de flesta som har barn är trötta och missnöjda, de klagar över allt möjligt. De verkar inte lyckliga enligt mig. Jag känner mig lycklig som inte har barn. Jag har inget att klaga på men det verkar som sagt många av de jag känner som har barn. Ser också en massa ban som skriker och beter sig ouppfostrat på stan, i affärer, hos vänner....ser faktiskt inte det roliga att ha ett sådant liv.

Tja, vissa dagar hade nog livet varit bättre utan barn, men på det stora hela? Nja, tror inte det, men det är nog individuellt. Alla drabbas helt enkelt inte av den där stora barnkärleken som de som har den utgår från att alla får med automatik så fort barnet kommer till världen...