• SnurriggirrunS

    Äldre hanhund som ändrat beteende

    Är det någon som varit med om att ens hund ändrat beteende efter några år och där vet tester visat att det inte finns något ovanligt?

    Jag har en hanhund på 6,5 år. Han har alltid varit lätt att ha med att göra på det sättet att han alltid varit glad och öppen. Jag har aldrig känt någon oro inför att ha med honom bland främmande människor, barn eller hundar. Det senaste månaderna har hans beteende ändrats gentemot andra människor men på hemmaplan är han samma goa hund som han alltid varit. Han har aldrig visat några aggressiva tendenser varken mot hundar eller människor fören nyligen. Man har alltid kunnat göra i stort sett vad som helst med honom, han har alltså aldrig varit känslig för att främmande människor klappar honom på huvudet eller annat "konstigt" som hundovana människor ibland gör.

    Kan tillägga att jag är väldigt, väldigt hundvan men mina ideer börjar ta slut även om jag har en tanke om vad som är fel.

    För ungefär 1 år sedan så var min hund i slagsmål för första gången. Jag var inte hemma när det skedde och han blev utsläppt av misstag och hamnade i bråk med grannhunden. Detta skedde ytterligare 2 gånger innan jag flyttade därifrån. Jag var alltså inte hemma någon gång som det var bråk. Efter detta så blev min hund väldigt spänd och lite orolig, men tog nog över mycket av min egna rädsla tyvärr.

    Vi flyttade iallafall, vilket har varit en stor omställning för hunden, men jag har varit hemma väldigt mycket mer med honom sedan dess och kunnat lägga mer tid på honom. Han är van vid att flytta men det har aldrig varit något problem innan eftersom han varit nöjd med att vara där jag varit.

    För ungefär 2 månader sedan så skulle den gamla granntanten hälsa på honom för första gången, inget konstigt med det, hon var lugn och gjorde inget konstigt. Hennes make som tidigare hälsat på hunden var också närvarande. Hon börjar klappa honom lite lätt och hunden gör utfall mot henne utan någon som helst förvarning. Jag blev naturligtvis väldigt chockad av händelsen för att det finns inte på kartan att han gör sådana idiotgrejjer. Min teori är dock att granntanten kanske äter någon medicin som utsöndrar någonting som hunden inte tyckte om. Oavsett så det inte acceptabelt. Ingenting hände som tur var han markerade enbart i luften. MEN för några dagar sedan så hälsade en främmande människa på hunden och satte sig ner väldigt nära honom och klappade honom och han börjar morra, dock inte något utfall eftersom jag tog bort honom direkt när morret kom.

    Han är även helt galen när det passerar andra hundar (tikar, hanar, valpar).

    Veterinären hittar ingenting som tyder på att något skulle vara fel, så nu misstänker jag att det är en inre oro hos mig som gör att hunden känner sig osäker. Har någon erfarenhet av detta? Vad gjorde ni för att inte smitta av er oro på er hund? Denna oron är inte hundrelaterad utan det är en stress för något annat som gnager i mig.

  • Svar på tråden Äldre hanhund som ändrat beteende
  • Dexter dot com

    Vilka undesökningar gjordes hos vet? Ofta görs bara en allmän undersökning och inte böjprov,ögonlysningar mm vilket gör att man många gånger missar nedsatt syn,pålagringar i leder osv.

  • SnurriggirrunS
    Dexter dot com skrev 2013-06-10 06:16:11 följande:
    Vilka undesökningar gjordes hos vet? Ofta görs bara en allmän undersökning och inte böjprov,ögonlysningar mm vilket gör att man många gånger missar nedsatt syn,pålagringar i leder osv.
    Allt du kan tänka dig.

    Jag är medveten om att det första man bör göra är att kolla igenom ALLT hos en hund innan man går vidare och kollar andra saker och nu har vi uteslutit att det är något fysiskt.

    Jag kommer att byta hundmat inom kort också, då den jag har nu är väldigt bra, men inte tillräcklig.

    Men då mitt beteende har förändrats radikalt de sista månaderna så misstänker jag att felet ligger hos mig och jag vet inte hur jag ska kunna låta bli att smitta av mitt beteende och min oro, han vet uppenbarligen att något inte är ok. Något tips på hur jag ska kunna göra saker annorlunda?


  • SnurriggirrunS

    Nu när jag tänker efter så har han faktiskt ändrat beteende även inomhus också. Han är lite "mammigare" än vanligt. Han har alltid varit mammig och i behov av närhet, men ibland går det till det extrema så att jag måste stänga dörren om jag vill vara ifred för att han klänger så. Jag är INTE gravid.

  • Vitamin

    Borreliatestat?

    Min hund har kronisk borrelia.
    Han hade det redan när jag fick honom som treåring.
    Jag övertog honom som varande "osäker med hundar och främmande, stressad och stel i kroppen."
    Han var också mycket "efterhängsen". Han låg ofta och hyperventilerade, som jag trodde var stress, men vilket sannolikt var febertoppar.
    Det tog ett och ett halvt år av diverse undersökningar innan jag föreslog ett borreliatest. Som visade att han haft en borreliainfektion.

    Tredje dygnet på antibiotika blev han totalt förändrad, gjorde lekinviter, lekskällde (hade aldrig hört honom skälla innan), tog aktiv kontakt med mina katter som han tidigare undvek. Gick upp och ner i trappen utan att vara livrädd som tidigare, slutade flämta, fick bättre aptit osv.

    Han bytte alltså personlighet totalt. (I detta fall till det bättre.)
    Sjukdomen går i skov och han har haft några riktigt dåliga perioder, men det är flera år sedan senaste gången. Han har fått tre antibiotikakurer med 6-12 månader emellan..

    En av mina tidigare hundar blev deprimerad, hundilsken, och morrade åt mig(!) när jag kom in i rummet.
    Det visade sig att han hade ont i nacken (förmodligen efter en bilolycka) Efter ett besök hos en naprapat/massör blev han som ny!
    (Dock hade han också en kotförskjutning i ländryggen som gav kronisk smärta och inte gick att fixa utan operation)
    Min erfarenhet är att förändringar i temperamentet nästan alltid beror på att hunden är sjuk/har ont.

  • SnurriggirrunS

    Testet på borrelia visade negativt.

    Inga andra skador har kunnat konstaterats och hunden visar heller inga symptom på att han skulle ha ont någonstans. Hela hunden är alltså kollad från topp till tå.

  • vargaa

    Min hund gick ihop sig med två grannhundar från att alltid ha kunnat vara lösspringande när han var 7 år. Under ett par månader innan detta hade han så smått börjat reagera när andra hundar gjort utfall eller hotat vilket inte var likt honom, han var alltid 100% säker. Så när detta hände åkte jag direkt till vet. Hittade ingenting men jag sa att det måste vara något, ni får leta mer, finns det nåt ni inte testat emot. Vi fick komma in igen och det visade sig att han hade borrelia - eller vad det nu heter nuförtiden. Han fick behandling och jag jobbade med hans problem. Han var så pass opålitlig (hoppade en gång ur bilen för att springa efter den hunden som han gått ihop sig med) att jag fick ha honom kopplad jämt efter ett helt liv lös. Nu är han 10 år och jag är numera trygg med att ha honom lös igen, överallt. Han är lugn och tillfreds och skulle aldrig ställa till med bråk. I helgen som var gick vi på marknad och en hund gjorde utfall mot honom - min hund tittade inte ens dit, trots att hunden var 2 meter ifrån honom. Han rörde inte ett öra. Men det finns hundar som han har dåliga erfarenheter av från sin oroliga tid som jag fortfarande har honom kopplad när jag möter, för säkerhets skull. Han blir lätt osäker om han blir trängd fortfarande och jag får vara noga med att läsa av honom och förebygga såna situationer.

    Fortsätt att leta! Det låter absolut som att det är något som ligger till grund för beteendet. Och sen ligger det jobb framför er såklart, min hund var opålitlig i 2 år efter att han behandlats mot sin sjukdom med sakta förbättring.


    Mamma till Elise och Vilgot - www.vargaaa.blogspot.com
Svar på tråden Äldre hanhund som ändrat beteende