Förskollärare/barnskötare; hur hanterar ni otrevliga föräldrar?

Om det är samma föräldrar som upprepar olika klagomål hade jag bett dem att vända sig till rektorn/förskolechefen. Vår förskolechef har alltid sagt att det är till henne de ska komma med klagomål. Som förskollärare kan man tyvärr inte göra mycket åt arbetssituationen om det är för många barn, lokalerna är kassa, maten är dålig eller vad det nu kan vara. Däremot om det är flera som klagar på att barnen inte fått nya blöjor eller har kläder som är blöta trots att det finns extrakläder, ja då får man kanske diskutera sina rutiner i personalgruppen.

Om en förälder kommer med klagomål brukar jag lyssna, tacka för åsikten och om det behövs be dem kontakta chefen. I annat fall frågar jag dem om de vill ha ett samtal omkring det hela tillsammans med oss i personalen och chefen. Jag har däremot ytterst sällan stött på otrevliga föräldrar. På en förskola hade vi några föräldrar som var besvärliga, men annars är det nog oftast jag själv som har åsikter på mina barns förskola. Men jag framför det aldrig på ett otrevlig sätt till pedagogerna.

Ni bör diskutera det här i personalgruppen. Är det fler än du som upplever det här? Ni får prata ihop er om hur ni ska hantera det. Prata med chefen och se vad hen tycker.

Säg som det är att ni har personalbrist och stor barngrupp och be dem kontakta er chef med sina synpunkter.

Handlar det om några enstaka föräldrar eller verkar alla allmänt missnöjda? Vad är det de är missnöjda med; är det något ni kan ordna?

Antingen får man förklara "hur/varför" man gör som man gör eller så får man hänvisa till chefen som faktiskt bestämmer.

Inget att sitta och ta personligt eller bli less över utan bara att sköta på ett kontruktivt sätt. 

Äsch, jag låter allt bara rinna av mig numera. När jag var yngre tyckte jag att det var superjobbigt, men man måste lära sig att det inte handlar om en själv. Man är inte en privatperson på jobbet och det är inte ens privata egenskaper de är missnöjda med, ingenting blir bättre av att man tar åt sig kritiken personligt.

Jag har inte bara ett enda sätt att hantera arga föräldrar på, det beror på från situation till situation och vad det handlar om. Men jag är alltid superlugn, lyssnar noga, ställer frågor, kommer med förslag på lösningar.

Jag minns ett telefonsamtal på lucia i år, en pappa ringde och skällde på mig för att hans son inte hade några luciakläder med sig och menade på att det berodde på att vi inte varit tillräckligt tydliga med informationen. Det räckte med att jag bara sa "jaha.., ja... jo, absolut, det löser vi" så var han lugn. Vissa föräldrar vill bara skrika lite på en och sedan är allt överstökat.

Vi brukar alltid ringa chefen när det hänt att föräldrar sagt otrevliga saker.. Många ggr har föräldrarna "hotat" med att de ska ringa chefen för att de tror att de kan "skrämma" oss med det.. Som tur är är hon oftast på våran sida då..

Tycker bara det är sorgligt att vissa föräldrar verkar tro att det är helt ok att ösa en massa skit och verkligen stå och skrika inte bara inför sitt barn utan massa andra också.. Gör dem så annars också undrar man.. Typ på ica?!

Nä bra less börjar man bli! Nästan så man börjar fundera på att byta jobb!