50 dagar VLCD-kur

Jag hänger på. Inte sju veckor, men två tre veckor. Blir vlcd-kur m bara soppor behöver tappa typ sju kilo...

Jag vill gärna vara med. Jag kör shape up appen och äter 700-900 kcal per dag, började i tisdags.

Åh vad roligt!

Tror du att det är möjligt att tappa så mycket på bara tre veckor? Då kanske jag inte heller behöver plåga mig hela 7 veckor....! Vi får se hur det går!Hur har det gått än så länge? Äter du efter något speciellt schema, typ 500 varannan dag och 900 varannan? Du får jättegärna skriva vad du äter en vanlig dag ung, funderar lite nu på vilka livsmedel som är smarta att äta för att hålla sig mätt och ha energi.

Förlåt, trött Läste fel, 700, inte 500.....

Jag försöker äta ett genomsnitt på 800 kcal, fast ibland blir det lite mer eller lite mindre, det var därför jag skrev 700-900. Jag äter en påse naturdiet till frukost och en till lunch och sedan äter jag "normal" middag med min man och dotter på kvällen. Äter lite mindre portion och mycket grönsaker. Äter äpple och jordgubbar om det finns utrymme i kcalbudgeten.

Har testat soppor innan. Med stor framgång. Hållit vikten också, men avstannat. Sju kilo på tre veckor borde gå även denna gång. Har dock inte vägt mig på ett tag så det beror på var jag startar. Invigning imorgon

Oj, 7 kg på tre veckor! Då måste du motionera massor? Jag har två kroniska sjukdomar som gör att jag har svårt att röra på mig ordentligt, det jag klarar är korta promenader. Jag är glad om jag går ner 0,5-1kg i veckan. Hoppas du klarar det den här gången också!

Jag ska gå ner 20 kg, så jag har ställt in mig på att köra så här i minst ett år. Men kul att få sällskap en bit på vägen.

Detta gjorde jag, 3 veckor med 600kcal per dag, 7 veckor med 800.... gick ner i vikt väldigt snabbt. trappade sedan upp försiktigt i samråd med personal från det program jag följde (personal som var utbildad inom kost och viktminskning)... Jag gick minst en mil per dag, tränade 4 pass i veckan och drack 3 liter vatten per dag... Är 22 år och skulle gå ner ca 15-18 kg. vilket jag gjorde på 10 veckor.

Hur mår jag idag kan man undra? Det jag utsatte min kropp för gör jag aldrig någonsin om. hade jag vetat vad jag vet idag så hade jag aldrig gjort detta... Det enda positiva var att snabba resultat triggar motivationen så att man orkar fortsätta..

1. Jag tappar fortfarande massor av hår
2. min mens uteblev under ett halvår - (kroppen gör sig av med "icke" livsviktiga funktioner, när det får för lite bärnsle)
3. Jag har fortfarande ångest över hur jag betett mig mot mina närstående, främst min kille... men på 500kcal per dag, ständig hunger osv. så får hjärnan så pass lite energi att man inte tänker rationellt över huvud taget..
4. Jag fick gallsten och gallstensanfall (trots min låga ålder och utan fettrik kosthållning, vilket är vanligt vid för snabb viktminskning då kroppen måste hantera det fett man bränner.
5. Mina levervärden blev dåliga, förmodligen pga. den snabba viktminskningen och att jag gett min kropp för lite energi för att fungera.
6. Mina hormoner sattes ur spel och jag blev sömnlös under ca 6 veckors tid, vaknade tidigt, kunde inte somna.
7. Jag har fortfarande svårt att reglera kroppstemperaturen, var på jag kan svettas när det är så kallt att min kille huttrar under sitt täcke eller frysa när det är varmt, också hormonellt säger läkaren.

Allt detta menar min läkare att jag själv orsakat, då den lilla energimängd inte ens är tillräcklig för att alla organ ska fungera. Med det jag vet idag hade jag lagt min viktminskning med ett kaloriintag på minst 1400kcal, nyttig och bra mat och låtit det ta längre tid...vill man tex. som jag skaffa barn inom en snar framtid är det rätt dumt att sabba hela sin menscykel för att man ville bli smal lite snabbt. Jag har vart regelbunden som en klocka tidigare, nu kan mensen komma med 2 månaders uppehåll, och vara under en dag eller 3 veckor...

Förlåt för att jag störde er tråd, men hade jag läst något som detta innan jag började hade jag tänkt om. För era kroppar kommer på ett eller annat sätt ta tillbaka det ni utsatt dem för. Läs på om skadad metabolism vilket inte är tillräckligt undersökt/forskat på än..

Det är klart att det finns risker, men jag har aldrig upplevt några men. Det är psykiskt tufft, men det är en styrka jag bär m mig. Man får läsa på och överväga noga. Ledsen att det drabbat dig så hårt och glad att du öppnar våra ögon