• Anonym (Lilly)

    Missfall vecka 12

    Jag fick missfall vecka 12, började blöda som sedan avtog. Fick ändå rådet av min BM att åka in på vul. Där visar det sig att Bebisen redan dog i vecka 8 men min graviditet hade liksom fortsatt. Fick gå en vecka till med mitt döda "barn" i magen i väntan på skrapning. Fruktansvärt psykiskt påfrestande! Var en stor chock på sjukhuset och jag bröt ihop fullständigt...mentalt var jag ju i vecka 12 och "i hamn" Nu har det snart gått 3 veckor...och det kommer över mig dagligen! Ville så gärna detta och vet ju att det var något fel och allt Det där! Men känner ändå sorg! Har en dotter på snart 3 år, som tur är! Hon kan få mig på andra tankar:) Tog 1 1/2 år att få henne och nu tig det sig på 4 månaden. Har har gjort utredning och fick då veta att jag bara har ägglossning kanske 3-4 gånger om året. Och nu bävar jag för att det kanske tar så där lång tid igen... Någon som haft liknande? Eller har några bra ord eller tips?

  • Svar på tråden Missfall vecka 12
  • Anonym (LedsenMamma)

    Jag har inget tips eller råd...
    Fick i fredags veta att jag fått ett missfall hos BM när jag var dit på en kontroll. Vi fick varken in hjärtljuden eller såg hjärtat slå på UL. På måndag ska jag till gyn och bekräfta missfallet. Jag är i v.12 men troligtvis så dog bebisen tidigare.
    Jag hade också likadana känningar om att något inte stämde och för mig är det också en stor sorg att missa ett barn. Som tur var så har jag min dotter på 20mån som kan få mig på bättre humör.
    Men denna bebis var väldigt efterlängtad också.
    Jag hoppas verkligen att du inte behöver vänta länge tills nästa graviditet :) 

  • Anonym (Lilly)

    Hoppas oxå det går fortare nu...nu är semestern slut och det liksom kommer över sig igen! Kändes bra att vara ledig ett tag efter missfallet. Men nu tänker jag mycket på det igen, känns deppigt!:( Hoppas du snart är gravid igen också!

  • LittleMY

    Ja visst är det en massa sorg. Jag fick MA föärr veckan med skrapning direkt - inisisterade jättehårt då jag var livrädd för att få missfallet hemma. Hos mig stannade det förmodligen direkt av efter ett ultraljud i slutet av vecka 9, då jag precis sett fina hjärtslag. Så lurad man känner sig - av sin egen kropp.

    Jag har också en dotter - på 10 månader, så visst det blir ju enklare att hålla sig någelunda ... vad ska man säga ... med? igång? hålla ihop sig? Men känner mgi mest bara nere och ha ingen lust till nåt. Får hjälp av svärmor och min mamma med min dotter & de praktiska, men känne rmig verkligen djupt nere just nu.

    Hoppas vi alla mår bättre snart.

Svar på tråden Missfall vecka 12