Jobbig graviditet någon? Snälla?

Jodå, det är värt det!
Hade en bitvis jobbig graviditet men skulle inte tveka att gå igenom det igen.

Stakt illamående från vecka 5 till vecka 18 ungefär (runt rul försvann det). Slapp dock spy varje dag.. 
Sjukskriven för svår foglossning från vecka 10 (är dessutom reumatiker i grunden med störst problem med rygg/höft).

Man får plannera och ta en dag i taget.
Satte upp en plan vad som behövdes göras/köpas runt vecka 25 och betade sedan av grejerna så att allt var klart runt vecka 34.. Det vill säga en-två grejer per vecka. Hade på känn att jag inte skulle orka så mycket sista veckorna.. och tur var det eftersom hon är född vecka 35+6  

Åh tack, behövde verkligen höra det. tack tack tack och jätte bra tips! har rul om 2 veckor så ska börja då kanske.

Jag har haft halvjobbiga graviditeter. Med första barnet spydde jag fram till v 30 och foglossning från v 12...

Andra barnet hade jag foglossning som gravtecken... Så redan från start och spydde till v 38... Och uselt hb och järn så tröttheten total! Och då även en liten att ta hand om (16,5 mån mellan)..

Tredje barnet har varit jobbigast med foglossning från start, men inget direkt illamående. Spytt 3-4 ggr i mån fram till maj. Bf imorgon. Foglossningen eskalerade i mitten ungefär så blev kryckor i ett par veckor innan bebisens huvud sjönk ner i bäckenet och stabiliserade. Sd och förvärkar från v 22... Mitt i allt flyttade vi och min man veckopendlade i två mån och det var jobbigt. Mina två andra barn är 2 år och 8 mån och yngsta 15 mån.

Det är helt klart värt det, annars hade jag nog inte valt att behålla sista för tre inom loppet av 2 år och 8 mån tär på kroppen, orken och även det psykiska.

Mabaja! Va stark du är och underbart att du bara hoppa upp på hästen igen! Hoppas det blir så för mig med. 

*Kraftigt illamående med kräkningar ca 15 ggr/dag från v 6-24 sedan minskade det och nu får jag springa till toan nån gång i veckan.. (Lättnad)
*sov Väldigt mycket de första veckorna, stenslockna utan problem vart jag än var.
*också migrän och mycket huvudvärk, fram tills v 15 ca.
*stora problem med akne, första ggavidtecknet.. Som jag aldrig haft förut. Hela ansiktet var oljigt och fullt med finnar från start till ca v 20. Nu är allt borta igen.
*kraftig blödning v 9 ( bm sa att det var missfall). Men åkte privat och gjorde vul. Va inget missfall, men läkaren upptäckte stort navelbråck som kunde innebära 50% chans till kromosomfel, och om så var fallet så var risken stor för andra fel också som hjärtfel, hjärnfel. Han skickade en remiss till specialist men vi blev aldrig kallade.. Och vi var så ledsna och tomma i skallen att vi ringde aldrig utan väntade på rul. Trodde vi skulle få t bort barnet sent pga alla fel eller att den skulle ha dött i magen redan pga av alla fel som kunde finnas.
Rul visade att allt såg bra ut och navelbråcket gått tillbaka. Så vi behövde inte längre oroa oss! Puh!
*gått upp 18 kg nu i v 31 för att enda sättet att inte må illa under alla veckor har varit att äta. (Så fort jag ätit något sprang jag och spydde, och åt sedan igen).
Iaf skönt att jag har kunnat äta, annars hade det nog inte varit mycket kvar av mig vid det här laget hehe:)
*ryggont ska vi inte tala om nu...
*väldiga humörsvängningar
*för mycket sammandragningar enligt barnmorskan så jag får inte anstränga mig

Har säkert missat något, för det känns som att något har varit fel under hela graviditeten.. MEN nu mår jag oförskämt bra om man jämför med hur det var den första delen av graviditeten, så oroa dig inte, du kommer få må bättre du med:)
Behöver jag säga att jag längtar tills bäbisen är ute;)

Jag mådde illa från vecka 5 till vecka 33 och spydde hela dagarna och nätterna och är nu i vecka 37 och mår inte illa längre men jag drabbades också av havandeskapsförgiftning i vecka 32. Dåliga järnvärden så jag behövde dropp och Bebisen har fixerat sig i säte så nu har vi bokat in ett snitt. Jag har visst gått upp 22 kg men känner mig fortfarande hyfsat rörlig och pigg, när allt känns son skit så får man tänka på det positiva för det är värt det ändå :):)

Åhhhh tack mer mer mer :) ser lite ljus i tunneln

Det finns mediciner som hjälper oerhört mot illamående! Du behöver inte lida så här, uppsök läkare.

Jag har det lika jäkligt som dig just nu ts men det är min andra helvetesgraviditet. Det känns som att jag vill ge upp hela tiden men jag lovar att de kommer vara värt allt tillslut! Ta mycket hjälp och klaga högljutt! De som inte orkar höra ditt tjat om hur dåligt du mår kan ju förbeställa sig en konstant kräksjuka i över ett halvår så håller de käften sen.

Måste bara tillägga att vad skönt det var att få klaga lite! Tack!