Orkar inte se alla bebissaker i förrådet

Jag hade gjort mig av med prylarna! Sälj dem och när det blir en till bebis i huset så kan du köpa andra begagnade för ungefär samma peng. Jag har själv gett bort det mesta av dotterns kläder och prylar till folk jag känner som fått små. Även om jag hoppas och har försökt få syskon i ett år nu. Det är nog bättre att leva i nuet och se det positiva i det livet man har, även om man längtar till något annat.

Vill börja med att säga att jag beklagar er situation! Förstår hur jobbigt ni har det! Nu visste vi ju iof att vi skulle ha svårt att få ett syskon pga manlig faktor (ivf med första) så det är ju lite skillnad, men jag har sparat en del saker men hela tiden varit mentalt inställd på att inte få använda sakerna igen. Jag har gett bort en hel del, lånat ut kläder, babygym, babyskydd och hela tiden "tänkt" att jag inte behöver dem. För mig har det varit skönt att inte ha sakerna i min närhet söndag rekommenderar också att du gör dig av med sakerna eller iaf lånar ut och därmed "släpper taget" lite. Låter kanske hårt, men det har funkat för mig! Stor kram och lycka till!

Söndag = så jag, iPhone...

Pratade om detta med gubben idag. Har tänkt göra mig av med det mesta flera gånger då jag precis som du tycker det blir jobbigt att se o påminnas :( och så får jag för mig att det kanskekanske skulle funka bara för man gjorde sig av med allt! Men det känns samtidigt jobbigt att ta itu med det..och man hoppas ju fortfarande trots allt efter 2,5 år. Går det inte "naturligt" så borde de gå med lite hjälp! så tror nog jag sparar dem ändå :) Jag SKA ha fler barn!!! 

Vi har sparat allt vi vill använda fler gånger. Blir nästan 5 år mellan bebisen i magen o tvillingarna våra (bla mf i bagaget). Vet inte om det blir ett barn till efter det, eller inte, men kommer spara sakerna åtminstone tills vi använt upp alla ägg på ivf-kliniken. Speciellt för äldre syskon är det roligt om bebisen har samma saker de använt, och kan se på sina bebisfotografier.

Tack för alla svaren. Tänkte börja röja undan lite nu under semestern. En annan fråga. Hur tacklar ni det här med att åren går och dottern/sonen blir äldre. Jag ville ju helst inte ha längre än fyra år mellan mina barn men det sket sig i söndags när mensen kom. Hur ställer man om och går vidare?

Jag bryter ofta ihop men kommer snart igen efter mens. Pratar med de som man känner förtroende för om man orkar. Försöker tänka att min tjej får mycket tid och uppmärksamhet nu  då hon är själv och att de förhoppningsvis får nytta av varann när de blir äldre(om man nu får fler). Tänker oxå att man kanske  får mer hjälp av barn 1 ju äldre hen blir! Men de e ju svårt o tänka positivt när man bara vill 1 sak och det inte går..! Sen finns ju alltid ivf..

Moderlig, hur gammal är din dotter? Jag känner igen mig i dina tankar. Visa dagar är jag stark och tänker att vi är en sån fin liten familj så blir det inga fler barn så gör det inget. Andra dagar bryter jag ihop och tänker på allt fint som jag och min bror delar och att min dotter kanske inte får uppleva det med ett syskon.

Jag är ännu dåligt insatt i ivf. Vad kostar det? Och hur länge får man vänta? Vilka kriterier skall vara uppfyllda?

Åh vad jag känner med dig! Har också försökt i 1.5 år och har ett missfall då jag blev gravid direkt efter jag plocka ut spiralen men fick missfall. Har massvis med kläder i strl 50/56 samt bebisprylar så vi i stort sett bara saknar en vagn. Min kropp blir skengravid men mensen kommer varje månad. Inboxa mig gärna om du vill prata mer

Jag brukar tänka att på att jag periodvis i mitt liv har varit mycket mer nära min 10 år äldre syster jämfört med min 2 år äldre! Jag brukar också tänka på att det är bra för barn med egentid med sina föräldrar och att pseudo-tvillingar (när det är väldigt tätt mellan syskonen) ofta drabbas av psykiska problem. IVF kostar cirka 30000 kronor och går man privat, vilket ni måste göra eftersom ni redan har ett barn, finns det egentligen ingen väntetid. Mitt råd är att starta en utredning, kanske är det så att ni har ert väldigt "lättåtgärdat" problem och då är det ju väldigt onödigt att ni kämpar och kämpar utan resultat. De allra, allra flesta blir gravida med hjälp av IVF och framförallt om man redan har barn. När jag besökte kliniken igen för syskonförsök frågade jag om oddsen att lyckas och då svarade läkaren att det bästa oddset satt i mitt knä (dotter) oavsett provresultat och statistik.