Släpp på trohetslöftet om du inte tänkt ha sex.

Det där bygger på en alldeles skev och enkelspårig syn på vad ett förhållande är.

Jmf med vad en enveten heteroromantisk asexuell som keron skriver. Den romantiska bindningen kan vara absolut exklusivitetskrävande.

Oj... "skev och enkelspårig"

Nja, nu är det ju så att den absoluta kärleken också kan handla om att INTE låsa fast den man älskar. Den man älskar måste man också ge frihet är ju liksom inte en ny devis... Att skriva att den romantiska bindningen "kan vara exklusivitetskrävande" kan nog stämma om båda parter upplever en kärleksmässig och fysisk åtrå. Men det var inte frågan...

Om vi också lägger till att kärleken inte bygger på att ta, utan på att ge. Kärleken till ett barn är kanske det mest tydliga bevis över vad kärlek är. Man ger och ger. Man uppmuntrar frihet och man gör allt för att barnet skall förbli lyckligt. Den kärleken handlar inte om att ta och kräva exklusivitet. 

Det många glömmer är att sex i grunden är en drift som man under en period kan "sopa under mattan". Sex kommer att göra sig påmind hos den som suktar efter sex, på samma sätt som den svältande inte kan tänka på annat än mat. Driften att äta blir till slut så stark att den hamnar i ett primärt behov.

I mitt sätt att se det (som inte alltid är rätt iofs) är att den sexuella driften i vissa fall är starkare än överlevnaden själv. Artens fortlevnad (sexualiteten) är inget vi själva har skapat. Det är en medfödd drift och som ett trohetslöfte knappast stoppar långsiktigt.

Kärleken i sig är något man behöver arbeta med. Det är något som kan starta med åtrå (känslomässig eller fysisk), men måste förses med bränsle för att den inte skall falna. Sex kommer av sig självt likt hunger...

Om det bara vore så enkelt, TS!

Jag anser mig själv vara monogam, fullt ut, och trots att jag inte vill ha eller gillar sex så ställer jag upp på en del, för min partners skull.
Jag skulle aldrig kunna frångå min monogama läggning och öppna upp förhållandet, och samtidigt må bra av det. Nu har jag visserligen turen att ha en partner som känner likadant och som inte själv heller vill ha ett öppet förhållande, trots att han lider av sexbrist.

Ja, det beror till viss del på egoism. Jag vill må bra i mitt förhållande och skulle det vara öppet så skulle jag ju inte må bra alls. Mår heller inget vidare av att ha sex mot min vilja, men känner definitivt att det är det bättre valet av de två.
Min partner är också egoistisk, som tar emot det sex jag ger honom, trots att han vet hur jag känner inför det. Men jag är rätt säker på att även han tycker att det känns bättre så, än att söka sex utanför förhållandet.

För oss, är sexuell (eller jag kanske skulle kalla det fysisk?) och romantisk exklusivitet det som definierar ett riktigt förhållande. Även fast vårt förhållande inte innehåller mycket sex och ingen av oss är riktigt nöjd.

Håller dock med om att kärlek inte bygger på att ta och ge. Det bygger på att FÅ och ge.

Får du det du vill ha och behöver i förhållandet så är ju allt fine and dandy. Får du inte det, så är det ju inte bara att ta det. Man bör inte kräva något när det gäller det sexuella. Men man kan önska och be om det. Tycker jag då.

Jag håller med TS. Om man själv inte vill göra en viss sak med sin partner, må det vara sex, biobesök, massage etc, varför hindra sin partner från att göra dessa saker med någon annan? Enda anledningen till att vara svartsjuk på ett rent sexuellt förhållande är väl rädslan för att det ska minska mängden sex man själv får, och om man inte vill ha sex borde det ju inte vara ett problem?

Om jag av någon anledning aldrig mer kunde eller ville ha någon form av sex, så skulle jag inte plåga min partner genom att kräva kräva celibat av honom också. Jag förväntar mig samma sak om situationen vore tvärtom.

Förlåt min nyfikna fråga, men varför väljer ni båda att idka våld på era känslor. Du har sex mot din vilja vilket är extremt tragiskt. Samtidigt förnedrar din man sig med att ta det du låter honom ta (det kan inte göra honom till en lycklig man).

Ni skapar med andra ord en situation runt sex som bygger på att ta något den andre inte vill ge. Du tar avhållsamhet från din man och han tar det lilla sex du låter honom ta.  

"Belöningen" är ert trohetslöfte som inte har något värde om inte respekten finns till varandra. Du väljer ju inte av egen fri vilja att ha sex med din man. Du gör det för att du "måste". Han ger inte trohet till dig för att han vill, utan för att han "måste". Det är lite som att låsa in den vackraste fågel i en bur enkom för att du vill ha den för dig själv.

Varför upprätthålla något som inte är detsamma som den romantiska exklusiviteten?

Jag och min fru lever ett liv som swingers. Vi har sex tillsammans med män, kvinnor och par (jag är hetro och hon är bi). För oss är detta med sex på fler något helt annat än när vi älskar med varandra hemma. Vi kysser, älskar och kelar bara med varandra. Det går med andra ord att separera den romantiska exklusiviteten från den fysiska om man vill.

 

Jag har inga problem alls med att separera sex och känslor från varandra. Har haft massor av tillfälliga sexuella förbindelser i mina dagar och tillhör definitivt inte skaran som får känslor för dem de har sex med. Min partner är dock inte likadan, därför är jag heller inte alls okej med att han ligger med andra.

Jag "måste" inte ge honom sex öht. Men jag väljer att göra det för att det är viktigt för mig att han är lycklig. Ja, han skulle möjligtvis kunna bli lycklig även av att jag gav honom "lov" att ligga med andra, men för mig är det viktigt att just JAG gör honom lycklig. Knullar han med andra så söker han ju lyckan utanför förhållandet och det är DÅ jag anser att vi inte har något förhållande kvar. För mig hänger det inte på huruvida vi har sex med varandra, vilket det tydligen gör för de flesta andra.

Frågan är ju väldigt skevt och vinklad....

Sexproblem i förhållandet är inget tvång , den andre parten har hela tiden möjligheten att skilja sig och ha sex med någon annan , alt föreslå ett öppet förhållande.  Mao den tvång TS skriver om är egentligen inte tvång , vad man däremot gör är att ställa personen inför ett väldigt svårt val , det kan jag hålla med om , men tvång kan man knappast snacka om...

Liknelsen med att tvinga någon att leva utan mat haltar... personen har när som helst möjligheten att lämna huset och bege sig på närmaste ställe där det serveras mat , personen har alltså ett val , kanske ett svårt val men ändå ett val

Låter mer som ännu ett försök att missionera för öppna förhållanden och swinging

Hahaha... Är det ett standardsvar att börja med att det någon annan skrivit är "skevt"... Kanske samma person eller bara ett standardsvar.

Nej trohet är inget tvång, men ett sagt eller outsagt löfte mellan två parter. Någon slags överenskommelse om att "inte knulla runt". Den överenskommelsen görs mer eller mindre alltid mellan två vuxna människor som inleder en relation (eller giftemål). I Kyrkan så uttalar man till och med sitt trohetslöfte "inför Gud".

Men löftet innehåller ju sällan en liten fotnot som klarställer att "så länge du vill ha sex med mig så är jag dig trogen".

Vad det gäller att liknelsen "haltar" eller är "skev" så ser jag inte det orimliga i liknelsen med mat.

Det handlar om att en person använder sitt veto mot sex vilket påverkar båda parter. Om den ena parten inte vill ha sex (eller äta) så är det orimligt att tvinga sin partner till avhållsamhet bara av den enda anledningen att man åter "inte vill".

"Jag vill inte ha sex med dig, men jag vill inte att du har sex med någon annan". Ett behov av att kontrollera och "äga" sin partner.

Ni som inte skulle vilja att era respektive hade sex med någon annan men ändå inte vill ha sex. Vad är den egentliga anledningen av att ni inte accepterar att han eller hon skaffar sig sex på egen hand?

Vad det gäller din sista kommentar, så speglar den dessvärre bara rädsla.        

Ordet swinger är nästan äckligare än aktiviteten. Jag ser framför mig en massa medelålders lönnfeta tyskar med piercade bröstvårtor. Uäck.