Han har satt mig på piedestal

Jag är en 34-årig kvinna som dejtar en några år yngre man. Jag tycker mycket om honom, men känner mig lite besvärad av att han placerat mig på nån piedestal. Om det bara vore lite grand och på nåt sånt där vanligt "förälskelsesätt" vore det väl okej, men i det här fallet tycker jag att det går lite överstyr ibland och jag vet inte vad jag ska göra åt det. 

Som exempel: Han verkar tycka att jag kan allt och är därför rädd för att "göra fel". Det kan handla om allt ifrån matlagning till hur man gör olika saker, vilket leder till att han vill att jag tar initiativet till att delegera uppgifter till honom med exakta beskrivningar på hur jag vill ha det. För min del är det dock inte så noga. Nu ska jag också tillägga att jag inte pratar om nån kille med tummen mitt i handen eller som är van vid att mamma gör allt åt honom, utan han är fullt kapabel att göra sakerna själv. Det handlar alltså bara om att han är rädd för att inte duga åt just mig. När han är med andra är han självsäker och har koll. 

En annan sak är som sagt att han ser mig som nån slags kunskapsguru som har full koll på det mesta och är överdrivet intelligent. Visst är det korrekt att jag har en hög IQ och god allmänbildning, men jag anser mig ingalunda vara fullärd eller stå över honom på något vis - det finns absolut områden där han kan lära mig saker. Detta verkar dock inte han förstå, utan han tror att jag är någon slags övermänniska och pratar om mig som att han ser upp till mig.

Jag vill inte vara min partners idol, jag vill vara hans jämlike. Därför krockar detta med hur jag vill leva i ett förhållande. Jag tror inte att det är sunt att den ene i relationen går omkring och höjer den andre till skyarna, så nu undrar jag hur jag ska kunna ta upp detta med honom på ett bra sätt och ändå fortsätta relationen... Alternativt: Hur ska jag bete mig mot honom för att han ska förstå att jag INTE är nån perfekt kvinna?