Dömmer en hårt

Bra skrivet! Tror verkligen också det! Jag går runt i någon föreställning om att jag är jättemisslyckad och tråkig och att alla andra haft en underbar uppväxt, familj, jätteroliga liv...

Ja självföraktet är en stor del av pch anledning till många människors olycka och förtvivlan.  Det enda som fungerar som motbalans och motgift mot detta är vänlighet, snälla ord, snälla handlingar och kärlek till oss själva.

kramar om 

Har du tagit olagliga substanser inatt TS? Man brukar få så kreativt sinne av sådant. .

Känner igen mig i det du skriver många gånger om.. Just det att alla andra har så bra liv och är översociala.. Vad gör du för att känna dig bättre?

Tror inte det stämmer alla gånger. Det beror på vem du är som person.  Om du har ett rikt socialt nätverk eller om du är ganska ensam och har få vänner.

De människor som är mer ensamma än andra brukar bli ungefär lika hårt bedömda av andra som av sig själva, av någon underlig anledning. Detta fenomen ser man tydligt idag när de flesta har facebook. En människa med få vänner har svårt att få fler vänner, medans en människa med 500+ facebookvänner har nästan hur lätt som helst att få fler.

Det handlar lite om vad du har att tillföra som person. Tillför man inte mycket, så får man inte mycket tillbaks. Och dömer man ut sig själv hårt, så märker andra det och blir lika dömande själva, egentligen omedvetet och utan att de vill det, men som man framstår, så blir man bedömd, sad but true.

Hehe ja kan säkert stämma.. Men nej du kan vara lugn inte tagit något mer än vatten, tyvärr sett för mycket vad olika substanser kan ställa till det. även som lagliga sådana så det är väll det enda jag är stolt över att ha stått emot och det är väll en princip sak just därför... Men ibland kan man förstå de som gör det. Någon annan som har någon tankvärld tanke? Sånt får mig att tänka efter lite extra, åt rätt håll.

Kan säkert stämma endel av det du säger men hur många av Facebook vännerna finns där sen då? Jag har inte jätte många vänner där, men samtidigt vem har 500 vänner i verkligheten? Visst jag använder inte kontot så ja jag tillför inget där så kan ju vara som din tanke då, men för jag mår bara dåligt av hur bra alla ska ha det så det är en anledning.. Men i vintras våras hade jag en period jag orkade gå på gym, jag satt och körde en maskin för ryggen.. Så kommer det in två tjejer som ser jättebra ut och snyggt klädda, sminkade osv. Vad gör de? Jo de går fram och fotar varann med ett par hantlar händerna och jag hör dem säga "så nu kan vi lägga upp det på fb och bloggen" sen gör de där ifrån lika fort som det kom. Så sådana "vänner" kan jag vara utan när det är sådant det tillför.. Och ja det är sant hur sjukt det än låter!

Men visst har du rätt, jag tror att det är väldigt vanligt att man har för höga krav på sig själv. Ofta har man nog dessutom fel krav, som man aldrig kan uppfylla. Ångesten över de kraven man sätter gör att man inte har kraft att uppfylla saker som faktiskt går att förändra.

Ex: Jag skulle så gärna vilja bo i ett hus på ställe X. Inom de närmsta åren är det helt omöjligt för personen att skaffa hus på plats X på grund av att de tjänar för dåligt. Men, istället för att drömma om det som är omöjligt, hade personen kunnat lägga kraften på att renovera/städa/fixa det nuvarande boendet så att det blev hemtrevligare.

Eller: "jag skulle också vilja se ut som Jessica Alba". Kanske inte helt rimligt med heltidsjobb, tre unga och lite cash. Men istället för att sätta målet så högt (eller lågt om man ska titta på vågen) så hade målet istället kunna vara "jag ska äta bra kost minst två dagar i veckan". 

If ya know what I mean, änna. 

Tycker att andra dömer rätt hårt tyvärr, i mitt fall blev det bättre av att byta umgänge, kanske hade jag tidigt i livet valt människor utifrån premisser som jag sedan växte ifrån. Typ haft kritiska föräldrar, sen valde jag kritiska vänner/ partners. Trodde länge att en kritisk hållning tydde på intelligens men det gör det inte

Jag förstår hur du menar men håller med TS mer! Ex. jag har inte så många vänner på FB och kan skämmas lite över att folk kanske upplever mig som "inget att ha". Om någon annan har bara 5-10 vänner tänker jag absolut inte så, snarare upplever jag att personen i fråga är selektiv, har bra självkänsla och bara vill visa upp sitt liv för de närmaste.

Tror vi alla dömmer oss själva hårdast! 

TS. Vad jag gör för att må bättre är tex. att läsa trådar som denna och inse att mycket sitte i mitt eget huvud. Mår även bra av motion och att träffa andra. Har varit deppad och ätit antidepp för det, vilket även hjälpte massor mot denna typ av tankar/social fobi, ångest etc. 

Kram 

Jo jag försökt läsa sådana här trådar med och skrivit i några, hjälper lite att bolla tankar och läsa andras tankar. Äter ingen medicin, träffa andra.. Ibland vill man ju träffa andra hela tiden men får ju hejda mig själv så man inte är på andra så man tröttnar på varann! Har sprungit lite ochvisst det är skönt, de blir lite vad det blir. Men jobbar hårt med mig själv nu, inte gjort på år och dagar. Ger mig själv mycket tid, innan har jag gett andra all min tid så var väll där jag tappade bort mig utan att inse det själv. Har börjat simma nu iaf, och det är mot ytan! :) kommer nog alltid att döma en själv hårt men får ju lära mig att handskas med det, kan ju inte hålla på så att jag mår dålig av det själv. Det är ju idiotiskt ..