Låta barn hälsa på hunden

Jag tillåter varken främmande barn eller vuxna att hälsa på min hund. Han umgås med folk och hundar vi känner. Punkt.

Mina barn får absolut inte hälsa på okända hundar.

Mina barn på 5 och 8 är ute själva. De är dessutom små till växten och den yngre tas för en treåring och man ska inte tro allt andras ungar säger. Är du orolig så får du väl prata med föräldrarna.

Jag har lärt mitt barn att gå lungt fram och att fråga, och är helt OK med att ägaren säger ja eller säger nej. Mitt barn vet att alla hundar inte gillar att hälsa på barn. Om du litar på hunden och hunden verkar OK med att hälsa på främmande barn och låta sug klappas så ser jag inte nån vits med att säga nej.

Jag förstår att barn gärna vill klappa hunden, nu har jag inga egna barn men syskonbarn men min syrra har en tös som gärna vill klappa hundar även när hon är ensam på gården men syrran jobbar på att hon inte ska det för händer nåt så kan inte hundägaren ta hand om både barn och hund och då vill syrran att tösen låter bli. Låter förnuftigt i mina öron iallafall

Det här är väldigt svårt, tycker jag också som inte har någon hund, men däremot ett barn på 1,5 år som inte gärna klappar hundar men nyfiket går nära och ibland "tjoar" till högt av ren glädje, vilket såklart kan skrämma hunden. 

Jag anser att hundägare har 100% ansvar för sina hundar, liksom föräldrar har 100% ansvar för sina barn. Så om jag är ute med mitt barn och inte vill riskera att hon blir hundbiten (alla hundar har ju instinkt och tänder tyvärr) så låter jag henne inte gå fram. Tyvärr släpper många sina hundar lösa, och då är mitt barn inte säkert, men det är en annan diskussion.

Men jag skulle nog inte låta en ensam unge klappa min hund om jag hade någon, faktiskt. Du kan ju säga typ "om din mamma eller pappa hade varit med så hade du fått klappa". För vad sjutton gör man om hunden skulle bitas? Då faller väl ansvaret på dig som hundägare?

Jag passar ofta hundar och de som vill hälsa får hälsa, barn som vuxna. Men det viktigaste är att de frågar först. 

Ingen får häldsa på min hund oavsett= problemet löst! Mina barn hälsar inte heller på okändas hundar.

När barnen kan släppas själva beror ju på många olika faktorer o varierar ju mellan olika barn dessutom. Förmodligen anser de här barnens föräldrar att de klarar av det.

Om barnen frågar så vet de att man måste tänka på vissa saker - typ fråga - innan man går fram. 

Låt barnen hälsa! Tänk vad trist om man inte skulle få klappa någon hund när man var liten.

 

Jag låter de barn som frågar, hälsa på min hund (hon är snäll mot barn) och passar samtidigt på att berömma dem för att de frågar om lov först!

Jag älskar hundar och ser jag en söt vovve som jag vill hälsa på, så frågar jag om det går bra. Men som vuxen och utländskt utseende så är det många som tittar på en som att man inte är riktigt klok. Tråkigt att det är så och det är inte många som ler och säger: Javisst!

Jag låter inte barn utan föräldrar hälsa på min hund. Den är fortfarande ung och blir väldigt uppspelt (något vi jobbar på) . Om dom klappar och han skulle försöka slicka dom på armen ect skulle historien kunna bli att hunden försökte bita. Inget som jag tänker riskera och dessutom finns det alldeles för mycket barn som inte har någon respekt för djur dom möter.

Jag lär barnen att fråga, och sedan är det upp till djurägaren. Ägaren vet ju själv vilken typ av hund det är och om det går bra eller inte. En del hundar gillar inte barn, en del hundar är rädda eller skygga av sig, en del hundar är väldigt vilda och busiga osv osv. Det är ju ägarens sak att då säga ja eller nej. Då måste barnen naturligtvis acceptera om det blir ett nej, oavsett orsak.

Vi har själv ingen hund för tillfället, men det finns 4 hundar i min familj som barnen träffar näst intill dagligen så de är extremt hundvana. I min familj har människor alltid fått klappa hunden om det har varit en lugn och trygg hund som man vet att det går bra med. Ibland kan man få förklara hur den som vill klappa ska närma sig hunden på ett bra sätt. Ser absolut inget fel i att vänja barn hur man gör, liksom att vänja djur med människor (även människor de inte känner). Jag kallar det socialisering... att socialisera hundar är minst lika viktigt som att socialisera barn!

Huruvida barn kan vara ute själva beror extremt mycket på omständigheterna, trafik, hur långt ifrån huset de var, äldre kompisar osv. En 6-åring kan absolut vara ute själv anser jag. En 5-åring, ja under vissa omständigheter, kanske inte lämpligt för alla 5-åringar, men absolut om det sker tillsammans med äldre syskon eller kompisar! Skulle däremot inte vilja att de gick ut utan att säga till, tex medan man fortfarande sov (vad var detta för tid egentligen?) men sen kan det ju mycket väl vara att de såg yngre ut än vad de var också.

Jag har lärt mina barn att fråga. Säger hundägaren att det är ok så får de klappa annars absolut inte. Hundägaren bestämmer. Ute själva har barnen här i vårt lugna nästan bilfria område fått vara sedan 4-årsåldern. Dock skulle jag aldrig lägga mig och sova utan har fönster/dörr öppen och kollar till dem då och då.

Kul med så många svar! Det är en delade meningar ser jag, men hittills har jag inte sett någon som skulle ta illa upp om deras barn kom in och berättade att h*n fått klappa en hund när h*n var ute själv.
En gång har jag varit med om att ett barn har sprungit i full fart mot min hund (med mamman 30 m bort som skrek "stanna, stanna!!!" utan framgång. ), då ställde jag mig mellan barnet och hunden (som blev rätt glad) och sa att hon inte fick springa mot hunden och ville hon klappa måste hon fråga både mig och mamma.

Jag har ju som sagt inga egna barn i den åldern, så jag var mest nyfiken på när barnen får börja vara ute själva. För en oinvigd ser det tidigt ut att vara ute ensam när det är 5-6 åringar, men jag har inte så bra uppfattning om hur mogna de är då.

skogsvitter: klockan var väl typ tolv på dagen, en måndag. Barnen frågade om de fick klappa hunden och jag sa visst, då sa de att de inte fick gå över vägen så jag bytte sida. Sötnosar.  Sen visade det sig att den ena var jätteallergisk, så hon fick inte klappa, haha.

Jag låter barn klappa min hund om dom frågar. Hon är väldigt liten och söt och alltså rätt populär Ja, de är ju även vuxna som vill klappa. Men jag brukar alltid läsa av min hund. Ibland blir hon jätteglad och vill hälsa, få går det bra, men ibland är hon helt ointresserad. Hon blir inte arg eller så men hon vill hellre gå vidare och då säger jag bara att hon vill inte hälsa idag.

Avskyr när barn kommer fram utan att fråga, finns till och med dom som skriker och viftar mot hunden.. men de allra flesta frågar OCH är ensamma ute. Då handlar det oftast om barn från 8 år och uppåt..

Vuxna brukar aldrig fråga men dom pratar liksom med mig och hunden typ vad söt hon är och kanske ställer nån fråga och då blir ju hon oftast glad och vill hälsa så då går det bra.

Däremot så där jag jobbar finns två hundar varav den ena är väldigt rädd av sig, han har blivit misshandlad, och han vill jag inte att folk hälsar på om de nu inte är så att HAN frivilligt går fram.. för han är oberäknelig, även om han är liten så vet man ju aldrig.. känner han sig pressad så tjuter han.

Vi försöker lära barnen att fråga. Och även om dom får klappa, så går vi som föräldrar fram och är redo att ingripa om barnen blir för uppspelta eller klappar på fel sätt. Vi är själva hundvana, och våra barn är också ganska "tuffa" så det är ingen större grej om dom råkar få en puss i ansiktet heller.  Det viktiga för oss är att barnen bemöter hunden rätt och också lär sig läsa av hunden, så dom själv ser om dom behöver backa undan (även om ägaren sagt att det är ok att klappa). 

Vid det laget vi bedömer att barnen är mogna att vara ute utan vuxna, så bör bl.a. sådana saker som hur man bemöter hundar sitta hos barnen. Annars är dom inte mogna för att vara ute själv. Oavsett ålder.