Någon med pseudotvillingar?

Vill oxå veta hur folk gör. Min son blev 17 månader nu 11/8 och jag har bf med nr 2 den 30 augusti. Han har precis börjat på dagis och hans energi tar aldrig slut :)
Våran nr 2 var inte heller planerad men men sånt händer i bland.

Vad har du för tankar och funderingar? Kan ditt barn gå? Äta själv? Sova hela natten?

Min son är jäääääätte energisk och vill ha full uppmärksamhet heela tiden annars blir han super kinkig.
När det kommer till själva sömnen så har han sen födsel aldrig någonsin sovit mer än 3timmar i taget, oftast vaknar han vart annan timme hela natten igenom. Känns som att jag aldrig kommer att få någon sömn nu när andra bebisen kommer.
Han kan inte äta själv och inte gå iheller utan kryper mest eller går i gå stolen.
Känner verkligen lite panik nu när det börjar närma sig eftersom jag märker hur lite tid jag har över till att överhuvudtaget göra annat än ta hand om min lilla grabb.

Kan tänka mig att dom 2-3 första bebis månaderna då lillen bara äter/sover/bajsar kommer vara någorlunda lätta men sen när han/hon börjar kräva mer tid och allt då blir det nog svårare och svårare.

Vad tror du? Hur har du tänk när det kommer till allt?

Kanske fler svar om folk kan vara anonyma?

Hur gör man så dom kan vara anonyma?

Jag har 15 månader mellan mina.

En treåring och en snart tvååring.

Livet är spännande, speciellt när båda är i nån form av trots men jag har aldrig ångrat att få dom så tätt.

Vi har planer på en trea men fick tyvärr missfall nyligen.

Enklast var det när den lilla var bebis och inte rörde sig så mycket utan mest åt, sov och bajsade

Dock är det roligare nu när dom faktiskt kan leka med varandra och man kan se att dom älskar varandra.

Fråga vad du vill, jag svarar gärna

Jag är en pseudotvilling.. Men har inget bra svar på blöjfrågorna och sånt.

Det är nästan 18 månader mellan mina döttrar..första året minns jag inte så mycket av....mer än att det var sjukdomar hit och sjukdomar dit...minstingen hade även kolik..så jag och sambon sov i skift. Jag la mig med äldsta dottern och han väckte mig sen när hon ville ammas.

Men sedan har det bara gått bättre :) Nu är de nyss fyllda 2 (trotsigt värre) och 3,5 år. De älskar varandra, leker fint när de inte bråkar och vill alltid ha den andre med. Jag försöker hitta på saker med barnen en och en men då tjatar de bara efter systern ;)

Ursäkta om mitt inlägg låter negativt, det är inte meningen. Men det blir verkligen lättare och lättare hela tiden.
 

Jag blev gravid igen efter 2 månader då min flicka föddes. Nu är hon fyra månader och vi väntar tvillingar som är beräknade till Mars så antagligen blir de ju som du säger :) Jag kan säga så där min första flicka är 3 år nu i september och hon känns ganska så stor nu, där emot Keira är ju en liten bebis som än så länge gör inte så mycket. Det är mer säga till att vänta. Vi kommer ju få mirakel barnet nu. Helt sjukt att efter en sån kort stund blev vi gravida igen.