• Anonym (irriterad)

    svärmor tycker...

    Idag uttryckte min svärmor att hon tycker att jag är för negativ när det gäller min graviditet.
    Det är min svärmors första barnbarn och hon är, verkligen överdrivet, superduper peppad över det här.
    Hon försökte skaffa barn i 7 år innan hon lyckades bli gravid så hon ser sin graviditet genom rosa moln och inget var fel, allt var tipptopp.
    Just idag handlade disskussionen om att jag tycker att knyttet i magen är så livligt! Jag har ett väldigt aktivt jobb då jag arbetar mycket med barn, leker, kryper, bär på barn, sitter på golv och rör mig mycket på jobbet. Jag tycker att det gör ont och är obehagligt när knyttet sparkar och sparkar och sparkar och sparkar. Jag menade att det gör inget att knyttet rör sig eller byter position men att jag gärna ser mindre sparkar.
    Då blev hon irriterad och tyckte att jag var alldeles för negativ eftersom rörelser och sparkar är det bästa som finns med att vara gravid.

    Jag känner mig oerhört sårad, vem är hon att säga att jag är negativ till min graviditet? Får jag inte känna som jag göra? Har jag inte rätt till mina upplevelser? Är jag inte tillräcklig? 

  • Svar på tråden svärmor tycker...
  • Foxtrott

    Äsch, strunt i vad hon säger.

    De flesta, mer balanserade, människor inser att det finns saker som kan vara det bästa någonsin för en människa som samtidigt har sina jobbiga sidor.
    Sen finns det ju de som helt tappar koncepterna och blir fullständigt förblindade av entusiasm för någon annans räkning och känner sig kränkta när personen som faktiskt är den som har upplevelsen uttrycker något som inte är helt romantiskt rosadrömmolnsartat. Din svärmor verkar vara av den senare typen och sådana är det bäst att inte ta på något större allvar och verkligen inte själv börja känna sig alltför störd av deras märkliga tankar och ideer. Din svärmor lever inte helt i verkligheten när det gäller din graviditet helt enkelt och inget hon säger som du upplever som påhopp har någon verklighetsanknytning att tala om.

  • Anonym (Ung morsa)

    Min älskade son sparkade på mina revben så att jag fick muskelbristning, en helt underbar känsla! Not!

    Men visst det finns säkert dom som inte skulle klaga över det, men du vet väl själv hur du känner det och hur du mår. Skit i vad andra tycker, du kommer säkert få höra mer och värre saker än så från folk som ska ge goda råd trots att du inte bett om det. Du har 2val, lyssna och ta illa vid dig eller skit i det.

  • Anonym (En pappa)

    Grattis till graviditeten! Skall du inte fundera på om det inte kan vara så att din hormonstorm gör att du tar åt dig onödigt hårt av din svärmors kommentar? Att du blev sårad låter som en smärre överreaktion, tycker jag.

  • alynda

    Bry dig inte om svärmor! Gissar jag rätt att hon bara har ett barn? Jag fick mitt första barn ganska sent i livet och var oerhört glad eftersom jag varit rädd att bli utan. Men jobbigt på vissa sätt var det ju ändå, illamåendet som pågick hela dagarna fram t v 14 gjorde att jag tappade livsglädjen och hade svårt att vara glad den perioden. När sparkarna äntligen kom i v 20, då var det roligt att vara gravid och jag tyckte det kändes härligt m varje liten rörelse. Såg verkligen fram mot sparkarna nu i när jag väntar mitt andra barn, denna gång efter många sorger och bedrövelser och slutligen IVF. Men den här lilla krabaten rör sig på ett helt helt annat sätt än storebror och det har ofta varit riktigt obehagligt och smärtsamt, intealls så härligt. Jag har haft svår foglossning båda gångerna men det har yttrat sig ganska olika. Tror din svärmor inte riktigt fattat hur olika det kan vara, t o m för samma kvinna. Visst är barnet värt alla krämpor, men det betyder inte att det inte är tufft, och ofta hjälper det ju att få gnälla av sig, kanske t o m gråta en skvätt och få lite sympati.

  • liv

    Ska du lyssna på alla dumheter som folk slänger ur sig så kommer du få ett långt och besvärligt liv. Strunt i det och grattis till bebben!

  • Anonym (svärmorsdröm ;))

    Hon har ingen rätt att döma dig! Klart de är jobbigt med ett livligt barn i magen! Jag har IBS & trodde jag skulle avlida bara bebben rörde på sig,tack och lov är kontakten uppsagd med svärföräldrarna så jag slapp hennes syrliga kommentarer denna graviditet ;)

  • NKmamma

    Skit i svärmor.  
    När man haft svårt att få barn, vilket jag själv har erfarenhet av så kan en del inkl mig ta det fysiskt jobbiga på ett lite mer positivt sätt. Men det innebär inte att alla runt om kan känna samma sak.
    Sömnlösa nätter med en bebis som misshandlar ens revben är inte skönt tycker inte ens jag som fick kämpa lite längre än andra.
    Be henne vara tyst eller acceptera att du inte tycker/känner samma sak som hon gjorde.

  • Mamacita
    Anonym (irriterad) skrev 2013-09-18 20:28:43 följande:
    Idag uttryckte min svärmor att hon tycker att jag är för negativ när det gäller min graviditet.
    Det är min svärmors första barnbarn och hon är, verkligen överdrivet, superduper peppad över det här.
    Hon försökte skaffa barn i 7 år innan hon lyckades bli gravid så hon ser sin graviditet genom rosa moln och inget var fel, allt var tipptopp.
    Just idag handlade disskussionen om att jag tycker att knyttet i magen är så livligt! Jag har ett väldigt aktivt jobb då jag arbetar mycket med barn, leker, kryper, bär på barn, sitter på golv och rör mig mycket på jobbet. Jag tycker att det gör ont och är obehagligt när knyttet sparkar och sparkar och sparkar och sparkar. Jag menade att det gör inget att knyttet rör sig eller byter position men att jag gärna ser mindre sparkar.
    Då blev hon irriterad och tyckte att jag var alldeles för negativ eftersom rörelser och sparkar är det bästa som finns med att vara gravid.

    Jag känner mig oerhört sårad, vem är hon att säga att jag är negativ till min graviditet? Får jag inte känna som jag göra? Har jag inte rätt till mina upplevelser? Är jag inte tillräcklig? 
    Åjå, jag tror inte på din svärmor om hon säger att allt var rosaskimmrande, att barnet pruttade glitter och att hon aldrig låg ner och undrade vad hon gett sig in på. Man tenderar att glömma så lätt. Jag kommer ihåg min förlossning (för mindre än ett år sedan) som lätt, medan jag har filmbevis på att jag tyckte motsatsen. Jag kommer ihåg graviditeten bättre, (men det var nog eftersom jag inte hade haft värkar i 37 sömnlösa timmar) men ändå kommer jag bara ihåg hur söt jag tyckte min bula var. Inte har jag kvar minnen av galet svullna fötter, kaskadkräkningar rakt över middagsbordet eller hetsgråtattacker för att isglassen var slut.
  • Anonym

    Hur gick det med svärmor ts?

Svar på tråden svärmor tycker...