Svårt att bli gravid=stress, stress=svårt att bli gravid...?
Ja, hur är det nu med STRESS? Alla kloka människor vill ju ge en det fina rådet att "inte tänka på det så mycket", "inte stressa" och GIVETVIS har alla människor en eller annan bekant som lagt ned bebisverkstaden och därefter blivit gravida direkt eftersom de slutade stressa...
Förbannat goda råd. För nåt sånt hade ju vi ofrivilligt barnlösa aldrig kunnat komma på själva... De spär på vår noja om att vår barnlöshet SÄKERT beror på något vi själva gör eller inte gör... Äter fel, tränar för lite eller för mycket, handlar fel, tänker fel, känner fel... Ja. Lång är listan.
Det kan väl ändå inte vara möjligt att alla ofrivilligt barnlösa är barnlösa pga stress, eller? Och ändå är det alltid det rådet som kommer upp först av allt. Och ett råd som är helt OMÖJLIGT att följa... "Sluta tänka på det" Ja, eller sluta andas med hjälp av tankekraft, ungefär lika lätt att åstadkomma, förstår ni... Sluta tänk... Jovisst!
Är det bara jag som får det här dumma rådet hela tiden?
Hur mycket påverkar stress förmågan att bli gravid egentligen?