• Anonym (livrädd!!)

    Coloskopi, LIVRÄDD! Hjälp mig ta mig igenom det här!

    Har återigen fått en tid för coloskopi pga magproblem som pågått i flera år. Fick en tid för några månader sedan och fick sån enorm ångest att jag gråtandes ringde och avbokade tiden. Nu har jag alltså fått en ny tid som jag vet att jag MÅSTE ta, annars försvinner jag från väntelistan. Men jag har sån ångest att jag inte vet om jag fixar det! Min största oro är förberedelserna. Jag väger lite och måste äta JÄMT, för att inte må illa, få ont i magen och dimpa totalt i blodsockret. Hur tusan ska man kunna leva (och jobba och ta hand om barn) när man bara får inta flytande föda två dygn innan?!? Sen det här med laxeringen. Jag är en person som dricker dåligt, VÄLDIGT dåligt. Jag begriper inte hur jag ska kunna få i mig FYRA LITER av en (vad jag förstått det) äcklig vätska på bara fem timmar? Hur fan klarar man det utan att tömma magsäcken genom att spy upp det? Jag kommer bli sövd under undersökningen. Nästa ångest! Jag vägrar gå igenom det i vaket tillstånd men har aldrig blivit sövd och det skrämmer mig:( rädd för att tappa kontrollen, rädd för att gå igenom en sån "kränkande" undersökning och inte ha koll, rädd för att vakna upp efteråt, rädd för att må illa efteråt. ÅNGEST! Och hur blir det efteråt? Hur mår man efter en sån här undersökning? Hur lång tid tar det innan man kan äta normalt utan att få rusa på toa eller få ont i magen? Hur orkar man med efteråt när man levt på flytande två dagar, tömt magen rejält och gått igenom en sån här undersökning? Jag är liten i kroppen och är som en urvriden trasa efter EN diarré, ser ju framför mig att jag måste ta ut mina sista semesterdagar på en sån jävla SKITGREJ som den här undersökningen ändå är! Jag vill inte! Hjälp mig!

  • Svar på tråden Coloskopi, LIVRÄDD! Hjälp mig ta mig igenom det här!
  • Anonym (Gjkgf)

    Kan du inte bara strunta i undersökningen? Jag hade hellre dött än att gå igenom en sån undersökning.

  • phillipha

    Min man gjorde en koloskopi i våras. Han fick äta som vanligt fram till lunch dagen innan han skulle dit (han hade rid på morgonen) maken är precis som du väldigt smal, äter jämt för att inte tappa en massa i vikt och må dåligt. Men det gick över förväntan. Han drack lösningen och varvade med saft och cola (tror även att han drack lite nyponsoppa) han fick springa på toa många gånger men det gick ändå bra. Han började dricka vid femtiden och la sig tolv. Själva undersökningen gick på mindre än en kvart och var inte så hemsk som han trodde. Han kunde äta som vanligt någon timme efter och hade inga som helst problem med magen.

    Ring och prata med personalen och säg som det är att du är skiträdd och tycker att det är obehagligt. Be om att få en morgontid så blir matförlusten mindre påtaglig.

    Lycka till!


  • Anonym (livrädd!!)
    Anonym (Gjkgf) skrev 2013-09-23 19:43:15 följande:
    Kan du inte bara strunta i undersökningen? Jag hade hellre dött än att gå igenom en sån undersökning.



    Om jag kunde:( har plågats så mycket av min mage i så många år nu att jag i princip MÅSTE! Men eeh tack för dina peppande ord!
  • Anonym (livrädd!!)
    phillipha skrev 2013-09-23 19:51:17 följande:
    Min man gjorde en koloskopi i våras. Han fick äta som vanligt fram till lunch dagen innan han skulle dit (han hade rid på morgonen) maken är precis som du väldigt smal, äter jämt för att inte tappa en massa i vikt och må dåligt. Men det gick över förväntan. Han drack lösningen och varvade med saft och cola (tror även att han drack lite nyponsoppa) han fick springa på toa många gånger men det gick ändå bra. Han började dricka vid femtiden och la sig tolv. Själva undersökningen gick på mindre än en kvart och var inte så hemsk som han trodde. Han kunde äta som vanligt någon timme efter och hade inga som helst problem med magen.

    Ring och prata med personalen och säg som det är att du är skiträdd och tycker att det är obehagligt. Be om att få en morgontid så blir matförlusten mindre påtaglig.

    Lycka till!



    Här får man bara äta flytande föda två dygn innan:( klara soppor osv.

    Vätskan ska intas mellan 16-21. Jag kommer ju verkligen spy:(

    Sköterskorna var till NOLL hjälp sist jag ringde in och grät av panik. De var inte villiga att ge mig en kvinnlig läkare vid undersökning (det är en väldigt jobbig sak psykiskt ändå för mig), de vägrade låta mig vara inlagd för att slippa åka 20 mil på dålig väg dagen efter laxeringen och vägrade lova näringsdropp efteråt om jag skulle vara så svag att det inte är hållbart. Det lät typ "det är bara att åka hem". Som sagt, efter EN diarré kan jag inte stå på benen. Hur ska jag ta mig igenom det här och sen kunna åka hem och orka med hem och barn? Och jobb dagen efteråt?
  • Anna74a

    Försök att förtränga tankarna på att det ens ska ske och lita på att allting kommer att gå bra.
    Så tänkte jag inför min förlossning annars hade jag blivit ett vrak.
    Vad det gäller näring och vätska efteråt är det något du kan få hjälp med på Apoteket kanske?

  • Anonym (livrädd!!)
    Anna74a skrev 2013-09-23 20:11:12 följande:
    Försök att förtränga tankarna på att det ens ska ske och lita på att allting kommer att gå bra.

    Så tänkte jag inför min förlossning annars hade jag blivit ett vrak.

    Vad det gäller näring och vätska efteråt är det något du kan få hjälp med på Apoteket kanske?



    Du tänkte på typ näringsdrycker? Har försökt köpa såna men apoteket i princip vägrade sälja dom åt mig:( har alltid varit så smal att folk misstänker ätstörningar jämt så det var väl därför

    Vet att jag måste försöka sluta tänka på det men jagserbara alla problem och ångesten blir enorm:( det jag gruvar för mest är att ta mig dit på morgonen efter att ha laxerat kvällen innan och sen ta mig hem när de blåst in massa luft! Vill inte sitta i bilen med nån och gå igenom det:(
  • phillipha

    Men varför åker du till det sjukhuset? Hade jag aldrig gjort. Var bor du? Välj ett annat sjukhus och helst ett privat om du kan.


  • Anonym (livrädd!!)
    Anna74a skrev 2013-09-23 20:20:39 följande:
    Finns det inga sjukresebussar där du bor?



    Finns det säkert men ALDRIG att jag skulle sitta i en taxi eller buss och må illa, med risig mage och prutta hela vägen dit och hem
  • Tiiipsy

    Du ringer dit du ska en gång till och ber att få tala med en annan sjuksköterska denna gång...jag blir vansinnig när jag läser att sjuksköterskan ignorerade din rädsla, utbildar mig till sjuksköterska själv och det beteendet är oacceptabelt! Ring igen och förklara din situation...råkar du få prata med ytterligare ett jävla spån till syrra så ringer du dagen efter igen. Ang din oro för undersökningen i sig så kommer det att gå bra...kanske inte tröstar så mycket men det är proffsig personal som kommer att ta hand om dig väl på plats, tänk inte på att det är en manlig läkare, han är ju där för att hjälpa...:) Försök tänka att du gör det för en bra sak...att du kanske blir bättre. Att du sen kan vara jäkligt stolt över att du klarade det...:) men som sagt, det är viktigt att du får hjälp med fin rädsla inför ingreppet...lycka till och det kommer att gå bra! :)

Svar på tråden Coloskopi, LIVRÄDD! Hjälp mig ta mig igenom det här!