• Anonym (Ensam)

    Om ni är ensamma och inget socialt liv har. Vad är det då ni gör av er lediga tid?

    Jag antar att lite bakgrundsinformation behövs för att förstå vart jag står idag.

    Levde under psykisk misshandel i ungefär sju år. Blev under denna tid isolerad och tappade livslusten och tappade allt som heter självkänsla och självförtroende. Efter detta följde fem år av fortsatt misshandel bara på ett annat sätt eftersom vi inte längre bodde tillsammans. Aldrig fått stöd av någon. Levde instängt och med rädsla.

    Så nu. Det har blivit bättre. Är inte självmordsbenägen även om den tanken kan dyka upp när det verkligen kör ihop sig. Är inte heller deprimerad som förr.

    Min undran är:

    Ni som har ett socialt liv, vad gör ni och hur gör ni?
    Jag har varit ensam och utan vänner i så många år. Är van. Även om det är tufft och ledsamt så har jag hanterat det rätt okej. Nu har jag haft en kille i lite över ett år. Han ställer frågor om lediga helger vad mina planer är och jag har aldrig några planer. För jag vet inte vad jag ska göra på min lediga tid. Jag insåg efter att vi bråkade här om dagen att jag inte ens vet vad det är jag vill göra.

    Vad vill jag göra på min lediga tid?
    Vad har jag för intressen?

    Och hur gör jag det jag kanske nu vill göra? Jag har inga vänner att planera saker med, ingen att gå ut och fika, shoppa eller vad man nu kan tänkas göra.

    När han ställer dessa frågor får jag panik. Blir ledsen och känner mig värdelös. Det är inget jag direkt vill visa honom. Att erkänna att jag är en misslyckad människa som står utan vänner är svårt. Fast han vet att jag inga vänner har. Han vet om mitt förflutna, dock tror jag inte att han förstår helt och fullt vad det var jag gick igenom. 

    Det går även så långt att jag tänker att jag inte ska ha något förhållande. Att det är bättre att jag är ensam som i totalt ensam. Jag slipper frågor och att någon ger mig en känsla av att vara värdelös. Eller snarare jag slipper bli påmind om att jag är värdelös och ensam. Och han kan fortsätta leva sitt liv utan mig som en tegelsten som aldrig gör något. Som är tråkig och "bara vill sitta hemma".

    Så vad var min fråga nu? Jo, vad gör ni av er lediga tid om ni inte har någon att umgås med? 

  • Svar på tråden Om ni är ensamma och inget socialt liv har. Vad är det då ni gör av er lediga tid?
  • Anonym (j)

    Jag gick en massa roliga kurser som ex mat, målning etc... fick många nya vänner

  • Anonym (nästan ensam)

    Jag är med mina 2 barn på dagarna, tills min man kommer hem på em. På helger är vi mestadels hos morföräldrar eller syskon, eller helt enkelt hemma och grejar. Bor i villa så min man fixar ved och själv sköter barn och hushåll. Är väl van att vara ensam, va det mestadels innan barnen kom också.

  • Dixie

    Men frågar han inte vad du har för planer för att veta om ni ska hitta på något tillsammans?!

  • Anonym (kram)

    Tillåt dig att känna vad du vill! Även att du inte vill något. Finns det något som lockar?

    Du behöver någon vid din sida som accepterar dig fullt ut, för att du så småningom ska våga och orka vilja något utöver att ta det lugnt. Jag vet hur det är . Har levt ett liv under speciella förhållanden. Var sedan utmattad under lång tid därefter.

  • Anonym (Ensam)
    "Jag gick en massa roliga kurser som ex mat, målning etc... fick många nya vänner "

    - Gjorde en sökning på min stad och kurser, fann bara skolkurser. Tittade även för de närliggande städerna. Men man kanske finner utbudet på något annat sätt?

    "Men frågar han inte vad du har för planer för att veta om ni ska hitta på något tillsammans?!"

    - Nja. Han ställer frågan och när jag inga planer har eftersom jag inte vet vad man kan göra eller ska göra tillsammans så gör han något som är hans plan. Det var det bråket handlade om. Han började riva i saker här hemma tidigt på morgonen innan frukosten. Jag förstod att det var för att han hade bråttom att få det gjort för att han hade planer senare för dagen. Så jag ställde frågan; vad ska du göra sedan trots att jag redan visste svaret. Och ja, han skulle göra sitt intresse. För jag hade ändå ingen plan! sade han. När jag då försökte prata och säga att men kunde vi inte bara äta frukost tillsammans och prata. Ha ett samtal och tillsammans komma på vad vi kan göra. Men nej, jag hade ingen plan så han gör en egen plan för sig själv.

    "Tillåt dig att känna vad du vill! Även att du inte vill något. Finns det något som lockar?

    Du behöver någon vid din sida som accepterar dig fullt ut, för att du så småningom ska våga och orka vilja något utöver att ta det lugnt. Jag vet hur det är . Har levt ett liv under speciella förhållanden. Var sedan utmattad under lång tid därefter."

    - Helt ärligt vet jag inte vad som lockar? Djur, natur, språk. Men vad jag ska göra av det har jag inte kommit på ännu. Det känns väl kanske lite som att han inte förstår eller förstår nog för att vara en hjälp. Men är det hur ett förhållande ska vara. Hjälpa. Jag vet inte, men just nu känns det inte så bra. Får man fråga hur och om du nu har det tagit dig ur det här "utmattad under lång tid därefter"?

     
  • Gräsrot

    Nu som sagt vet jag inte hur du har det med jobb och bostad och var du bor etc.

    Av texten att dömma så är du blyg av dig (eller har blivit). Att göra något som riktar mycket
    uppmärksamhet på din person ska du inte göra för det blir för bra.

    Har du möjlighet att gå på en folkhögskola i närheten så testa där. Flertal av dem som
    går sådant är personer som liksom du vill ha ett avbrott och är därför ganska öppna för
    nya kontakter och intryck.

    Ett annat sätt är ideella organisationer. Säg bara som det är att du har trist och sitter hemma
    och tycker det är bättre om du kan hjälpa till med något. De brukar bli jätteglada och överraskade
    av att det kommer folk och frivilligt ställer upp med att hjälpa till. Det händer inte alltid så ofta.

    Var ärlig med din situation när folk frågar eller kommer med dumma kommentarer. Det finns inget mer
    avväpnande än att påpeka just det uppenbara "jag vet om min sits och det är ju därför jag är här för att jag
    gör något åt det. Jag trodde det var uppenbart"..   

    Du kan även kolla med din kommun om du kan vara god man åt någon person.. Mycket jobb och hårt
    men ett sätt att kanske skapa en kontakt för livet.   

  • Anonym (kram)
    Anonym (Ensam) skrev 2013-10-10 13:17:13 följande:
    "Jag gick en massa roliga kurser som ex mat, målning etc... fick många nya vänner "

    - Gjorde en sökning på min stad och kurser, fann bara skolkurser. Tittade även för de närliggande städerna. Men man kanske finner utbudet på något annat sätt?

    "Men frågar han inte vad du har för planer för att veta om ni ska hitta på något tillsammans?!"

    - Nja. Han ställer frågan och när jag inga planer har eftersom jag inte vet vad man kan göra eller ska göra tillsammans så gör han något som är hans plan. Det var det bråket handlade om. Han började riva i saker här hemma tidigt på morgonen innan frukosten. Jag förstod att det var för att han hade bråttom att få det gjort för att han hade planer senare för dagen. Så jag ställde frågan; vad ska du göra sedan trots att jag redan visste svaret. Och ja, han skulle göra sitt intresse. För jag hade ändå ingen plan! sade han. När jag då försökte prata och säga att men kunde vi inte bara äta frukost tillsammans och prata. Ha ett samtal och tillsammans komma på vad vi kan göra. Men nej, jag hade ingen plan så han gör en egen plan för sig själv.

    "Tillåt dig att känna vad du vill! Även att du inte vill något. Finns det något som lockar?

    Du behöver någon vid din sida som accepterar dig fullt ut, för att du så småningom ska våga och orka vilja något utöver att ta det lugnt. Jag vet hur det är . Har levt ett liv under speciella förhållanden. Var sedan utmattad under lång tid därefter."

    - Helt ärligt vet jag inte vad som lockar? Djur, natur, språk. Men vad jag ska göra av det har jag inte kommit på ännu. Det känns väl kanske lite som att han inte förstår eller förstår nog för att vara en hjälp. Men är det hur ett förhållande ska vara. Hjälpa. Jag vet inte, men just nu känns det inte så bra. Får man fråga hur och om du nu har det tagit dig ur det här "utmattad under lång tid därefter"?

     
    För mig var det att tvinga mig att våga vara intim. Jag träffade två olika män ( inte samtidigt :) som bekräftade mig och fick mig att känna mig verklig.

    Men vi har levt lite olika liv. Jag kommer från en sektliknande uppväxt och hamnade sedan i ett dött och sexlöst förhållande. Jag har barn.

    Men för att ge konkreta råd som också hjälpte mig. Börja träna poweryoga t ex (jättejobbigt i början), skaffa husdjur, gå ut på promenader. Känn att du kan genomföra något så känns allt mer meningsfullt.
  • Anonym (.)

    Inte för att vara elak, men han verkar inte vara något att hänga i granen... han kan väl själv komma med förslag på vad ni kan göra tillsammans, istället för att lämpa över ansvaret på dig och använda det som en dålig ursäkt för att smita iväg och göra det han verkligen vill göra?
    Uuuh... nä, det finns bättre fiskar i sjön! :)

    Men som allmänna tips: folkhögskolan, universitetskurser, ideella organisationer, skaffa en hund?
    För mig, när jag har fått nya vänner, har det varit genom universitetskurser. Inte distans då, såklart! Men man hittar oftast någon genom att sitta jämte och t.ex. erbjuda ett tuggummi för att bryta isen eller i ett grupparbete! Folkhögskolan har språkkurser, man kan alltid ge som förslag att man gemensamt går ut och äter middag på en restaurang som går att förknippa med språket? (spanskt, franskt, italienskt... vem säger nej till god mat?)
    Det gäller att få till ett informellt sammanhang, då brukar folk slappna av och skapa kontakter som håller :)

    Sen kanske det finns nåt annat du kan syssla med, som t.ex. gå med i ett bowlinglag, jobba ideellt, få in en fot på nåt timvik (snart är det julbordstider - också bra tillfälle att knyta kontakter), brukshundsklubb, osv osv :)

    Men det viktigaste är att du inte låter dig bli överkörd av killen bara för att du inte har nån annan!!

  • Anonym (:()

    Sitter vid datorn och slösurfar, kollar på serier. Varje kväll och vare helg i 7 år nu :(

  • Anonym (Någon)

    Man måste väll endå inte planera allting hela tiden, har denna mannen någon gång provat att ta dagen som den kommer? Om du tycker om hans intressen är roliga fråga om inte du kan ingå i hans nästa plan

Svar på tråden Om ni är ensamma och inget socialt liv har. Vad är det då ni gör av er lediga tid?