Dikt till det liv som inte blev.

Mitt barn dog i magen på mig.
En vän, Stefan Carlsson skrev den här vackra sången åt oss, ska spela den på vår avskedsceremoni .

Ville bara dela med mig av den och hoppas att den kan ge lite tröst åt någon annan sorgdrabbad också.

Sov du tryggt min vän i den mörka kväll, här når dig inget illa.
All den ondska världen bär utanför, vid din bädd lägger den sig stilla.
Runt ditt läger står hela familjen vakt och skyddar ditt ofödda minne.
Du ska aldrig dö, i vårt hjärtas bröst, bär vi sången om dig längst inne.

Vet du om min vän, att i söderns land där strålar sol den klara?
Fast det regnar nu ska du veta att det regnet gör ingen skada.
För när molnen har slutat att gråta tårar, kan solskenet åter börja.
Så var inte rädd när vi saknar dig, det är mänskligt att vilja sörja.

Vi ska ses min vän när den dagen gryr, som vi alla måste möta.
När det blivit tid att välja stig, och de nya sysslor sköta.
På den högra stranden vi möts igen och glad blir vår förening,
Så se ömt på oss, vi som blivit kvar, och fyll vår sång med mening.

Melodin finns här: