ångest efter husköp! ångrar jag mig? gråter

Dra tillbaka kontraktet tror jag är kört, har svårt att tänka mig att en säljare skulle gå med på nåt sånt. Däremot är det helt normalt att ha lite ångest, särskilt om det är det första egna huset. Det kommer att gå över!

Hej anonym, som ångrar husköpet.
 Det är inte alls ovanligt att man får ångest efter att ett stort beslut är fattat. Det är   normalt och vanligt.

När det gäller era små barn vill jag trösta dig med att barn visserligen kan bli lite omtumlade av förändringen, men rotar sig snabbt. Det är barns natur.   

Ekonomi, ja. Det är dyrt att bo i hyresrätt när barnens växande behov gör sig gällande. Om ni inte förköpt er - vilket knappt är möjligt eftersom bankerna är noga med  långivning i dag - kommer du snart att finna fördelen med att själv kunna påverka boendekostnaden.

Till dess: sätt dig ner vid köksbordet och gör en lista + och minus för huset.      
Allt som är positivt med hus - ni letade ju länge ! i hopp om en positiv förändring.

Lycka till!   

Ingen?

Oj såg inte svaren först. Tack så mkt för stöttning. Lista ska jag sätta mig ner och göra.

Usch, så dum man är. Letat i flera år. Men så tänker jag att tänk om vi kunde hittat bättre... Det är insyn på tomten vilket jag egentligen avskyr...

Jag fick också jätteångest när vi precis köpt vår br. Tror det är väldigt vanligt, det är ju ett stort beslut! Men jag trivs jättebra (såklart!), vi har nu bott här i 1,5 år

Det är vanligt att få ångest som sagt. Det är ett stort beslut och antagligen det dyraste man köper i sitt liv, men det är ju ett hem. Och kostnader för boende har man ju i vilket fall som helst. Nu blir ni mer fria och kommer att äga ert boende.

Men som sagt jag vet hur det känns. Men det blir bättre.  

Det är som flera säger inte så ovanligt att man drabbas av lite ångest efter att ha fattat ett stort beslut, även om beslutet verkligen leder till något man själv önskat sig.

Jag skulle säga att så gott som alla husköp innebär i alla fall någon kompromiss. Att hitta något som stämmer till 100% på precis alla punkter tror jag är väldigt ovanligt. Och det är ju inte så konstigt med tanke på hur många olika aspekter det finns att ta i beaktande vid ett husköp. Det här med insyn är något som kan lösas relativt enkelt med planteringar, staket, spaljéer osv

Precis så tänker jag: träd, spaljér, buskar.
 Så kan man avskärma sin tomt. Jag tror det blir bra för er!

 

Tack för att ni svarar. Betyder massor just nu när jag gråter titt som tätt. Inte blir det enklare av att få misstanke om att ens nära kanske tycker det är lite nackdelar med huset också.. Det blir ju inte enklare för mig då :)

Skitjobbigt att deppa när jag borde vara glad

Det är övervåning med alla sovrum ocj vi har små barn som sover mkt dagtid... Kollar til dem ofta så att de andas etc (nojjig mamma) men hur löser man det med två plan? Kan ju inte springa upp och ner hela dagarna...

Hur resonerade ni när ni såg huset och såg planlösningen? Ni måste ju ha funderat på hur det skulle fungera.

Kan inte du vara på övervåningen när barnen sover? Plocka, läsa, vika tvätt, stryka kläder eller liknande.

Babycom med kamera?
Kan barnen sova ute i vagn istället?

Det kommer bli bra, det sägs att det tar tre månader innan vi börjar boin oss i ett nytt hem.

Grattis till husköpet!

Sitter själv idag med ångest för att införskaffa mig något större. Tack alla för era inägg och tack TS för tråden! Känns som om man nu kanske vågar ta steget

Jättekloka ord!

Babyvakt med video? Andningslarm? Eller låta barnen sova i vagnar/ liftar på nedervåningen? Sånt där löser sig alltid, vi bor 5 trappor upp utan hiss i lägenhet, och jag var gravid när vi köpte. Nojade litegrann för om just trapporna skulle bli ett problem, men det löser sig. Visst är det lite irriterande ibland om ungen precis somnat i vagnen när man är ute och går, då får man traska vidare tills han vaknar, men det blir ju frisk luft och gratis motion . 

Ta det som det kommer, tycker jag, försök att känna tillförsikt över att det kommer bli bra. Och skulle det mot förmodan inte bli bra så går det ju faktiskt att flytta igen, har kompisar som gjorde så. Köpte hus och ångrade sig ett par månader senare. Sålde och flyttade till lägenhet i stan. Det kan hjälpa att påminna sig själv om det, att det faktiskt ÄR okej att ångra sig om det blir så. Men vänta tills ni flyttat och bott in er - oftast så trivs man jättebra, även om man haft lite "precis-skrivit-kontrakt-ångest"  

Tack snälla ni. Känns lite bättre nu men har sorg över att lämna den underbara plats vi bor på nu men vi kan inte bo kvar pga platsbrist...

Att sälja igen är ju en tanke men då vill man väl minst ha det som vi köpte för och helst mer för att inte gå back...

Ser att det är en äldre tråd men hur känns det idag för dig TS? Sitter själv lite i samma sits och nu har vi bott i det nya huset i snart 1 månad och jag känner mig fortfarande inte trygg med köpet. Rädd att något ska hända med huset då det är lite äldre, tycker också att det är mycket insyn men vi hade också letat länge efter hus och tänkte att det mesta går att fixa/lösa. Men nu när man är mitt uppe i allt och ska hitta pålitliga hantverkare så blir det ytterligare en stress.
Hoppas att du har kommit över ångesten och istället börjat njuta av att vara husägare.