Anonym (vimsig) skrev 2013-10-13 16:44:33 följande:
Tack för alla svar och råd! Kanske förväntar jag mig mer av äktenskapet. Jag är en person som gillar att gosa, kela och närhet (menar inte bara sex). I nästan alla år har det varit oftast jag som tar initiativet att vara nära honom. Vi har också pratat ett antal gånger att jag behöver närhet. Sedan kommer han till mig ett par gånger men efteråt är det tillbaka till det gamla. Han brukar mest titta på TV eller sitta vid datorn i flera timmar. Han Han tycker inte om att kyssa eller pussa mig efter att jag ätit asiatisk mat då det luktar säger han. Har anpassat mig till det att han inte kan och vill äta den mat som är en del av min personlighet. Men jag kan inte heller säga endast hans dåliga sidor för han är också en underbar pappa till vår dotter. Gett sig efter mina önskemål såsom hus och renoveringar. Ibland hänger han med på att umgås med kompisa, han hatar det att umgås tom med hans släktingar. Han tycker att det är jobbigt medans jag gillar det. När jag vill prata om hur vi ska förbättra oss, säger han att jag bara klagar och är aldrig nöjd. Vet innerst inne att jag gjort fel, varit otrogen men jag gjort är gjort. Mitt hjärta säger att jag ska skilja mig men det är kanske en livskris, en svacka i relation. Så jobbigt!
Låter som er relation bara tuffat på en lång tid och ni nöjt er , inte tagit tag i problemen , till du nu kommit till en punkt då det tog stopp . Jag tror det tyävrr är alldeles för vanligt att man väntar alldeles för länge innan man tar tag i problemen utan man står ut med dom tills brister och då blir utgången lite explosionsartat , utan någon bra kontroll.
Jag tror kriser är ganska naturliga , ett sätt att ta en paus , ta ett steg tillbaka och överblicka det man uppnåt hittils , blev det verkligen som jag vill ha det ? var det såhär jag ville att mitt liv skulle se ut ? Blir det inte bättre än såhär...osv , många existensiella frågor som ploppar fram , är man nöjd så fortsätter man som man gör , är man inte nöjd så river man ner och gör om , och det är kanske det du har gjort ?
Men jag tror inte otrohet är någon ett bra sätt att lösa relationsproblem på , snarare är det extremt destruktivt , möjligen känns det som en bra idé men det är lite av ett luftslott som faller ihop som ett korthus så fort det avslöjas. Lite som att handla på kredit , funkar jättefint fram till dess notan kommer....Jag tror att det är bra att du brutit med din älskare och börjat fundera på att göra ett val , men jag tror att om du väljer din man så måste du nog berätta ALLT för honom , rubbet , för att sedan jobba er igenom era problem tillsammans . Som någon annan skrivit så är ert gamla förhållande dött och begravet iom din otrohet , om ni öht ska kunna bygga upp en ny framtid tillsammans med din man så måste ni göra rent hus , riva ner allt det gamla , jobba er igenom alla jobbiga frågor kring ert förhållande OCH din otrohet , för att på sikt kunna bygga upp ett nytt och bättre förhållande än det gamla.
Att mörka allt och hoppas på att det aldrig upptäcks tror jag inte är en bra idé , dels så kommer det alltid finnas där som en lögn mellan er som när som helst kan komma att avslöjas och riva ner allt ni lyckats bygga upp. Och dels för att det hgela tiden kommer finnas där som en lockelse , som en flykt ifrån verkligheten , så länge din man inte är medveten om din älskares existens så kommer ni heller aldrig ha tagit itu med era problem i sin helhet.
