Atypisk autism och boende, kompisar mm

Har en 8 åring son med atypisk autism och sent tal, pratar mycket men lite svårt med uttalet. hans funktionshinder märks inte speciellt mycket men i speciella situationer. Har vill jättegärna leka med kompisar och söker ofta kontakt, nästan lite "för mycket" svårt att koda av om den personen (känd eller okänd) vill leka just då eller med honom. Han kan då bli mycket frustrerad och arg och skrika, eller när han inte får som han vill, när han förlorar mm. Det gör ju inte saken bättre med att få kompisar. De i hans klass vet om hur han är och han har 1-2 st i klassen som det funkar bra med. De andra accepterar honom också med hans utbrott men det är sällan eller aldrig nån som frågar om de ska leka efter skolan eller blir bjuden på kalas (trots att vi bjuder alla killar i klassen tex) 

Nu till frågan: Vi bor i ett mindre hus centralt i en mindre ort/by.Rätt stor väg nära mm.Men utan lekkamrater i närheten eller säkra cykelvägar så han kan få lite mer frihet att tex cykla till skolan själv och till kompisar. Funderar på att flytta till område med mer cykelvägar och nära han skola.

Samtidigt som det skulle vara bra att han kan vara ute mera själv och få mer frihet. Så tror jag att eftersom han har svårt med impulskontrollen och söker kontakt "nästan för mycket" så kanske vi får problem att han vill gå ut/går ut utan att fråga oss och leker så fort han ser något barn utanför dörren, tidig morgon, sen kväll.Han behöver också (mer än han är medveten om) mycket mer lugn och ro efter en lång skoldag än många andra. Han får annars mycket tics och blir orolig.
Så.... är det bättre att bo mer enskilt och nära naturen/stor tomt (ta hem kompisar, skjutsa honom)  eller i ett tätare villaområde där han kan gå ut lite mer själv med risk för mer kontroverser.

Vill ju gärna att han utvecklas och får större frihet och ansvar, han blir ju större och större och behöver kompisar. Han är vårat allt  Han har inga syskon.
Någon som kan berätta hur de har det, för och nackdelar ?
/ tack