MA? missfall? hjälp!!!

Varför vänta 2v åk till gynkuten.

Jag går precis igenom ett ma. Konstaterades i måndags att den avstannat i 8+5, alltså 2v sen. Jag hade dock inga symtom från början!

vad är egentligen gynakuten? ligger det på vanliga akuten på Lasarettet då?
kommer man bli undersökt då eller kan man bli hemskickad? kan man bli sittandes där hela natten? 

Ja var helt säker på att det gått åt skogen förra graviditeten. ALLA symtom försvunnit. V 9 och då hade jag mått riktigt dåligt mellan V6-8. Fick komma in på ul 1 vecka senare och såg en sprattlande bebis. Så det KAN försvinna helt men ändå vara bra!

OJ!  sejjeru??  då får jag väl LIIIITE hopp då.. :( tack för det behöver man ju. 

När jag var i v 8 var jag helt hundra på att jag fått MA (har haft det tidigare) för ALLA symtomen hade försvunnit. Fick göra UL några dagar senare och där fanns det lilla miraklet sprattlandes är nu i v 17+5 , oron finns fortfarande men på UL i förrgår verkade allt normalt håller tummarna att allt är som det ska för dig lycka till nu !!

Hej!
De gånger jag varit orolig för MA/MF har jag åkt direkt in till gynakuten (de har en akutmottagning på Kvinnoklinken på sjukhusen). Nu har jag fyra MF/MA i bagaget och vet precis hur det brukar kännas, min kropp säger alltid ifrån på ett visst sätt... men jag tycker inte att man ska gå och vänta på att få ett VUL. Jag har alltid stått på mig och alltid tagits emot när jag kommit in.

Ang symptom så hade jag MASSOR av symptom, kräktes till och med, när jag fick mitt tredje MA. Gick i 7 veckor med ett dött foster och fullt påslag av hormoner. Så det där med om man känner något eller ej har jag slutat att lägga fokus på för det har verkligen varierat för mig :D har ett barn och där kände jag både allt och inget i perioder!

idag är det fredag och jag har varit symptomsfri sen i tisdags. :/ Tjatade till mig ett tidigare VUL på Måndag. vill egentligen dra till Akuten och se hur det ligger till men har svårt att ta mig dit och vill inte åka in ensam då min man just nu bor 30 mil från mig.  Är HELT inställd på att jag har ett MA, då jag känner mig TOTALT ogravid (tom flytningarna är borta) men det är naturligtvis stört OMÖJLIGT att vara helt säker innan man får det bekräftat. 
Iom att jag aldrig haft ett missfall eller ett MA förr, så har jag faktiskt inte varit direkt nervös för att få det heller, men efter detta så kommer jag ju vara det. :DD kommer naturligtvis försöka igen typ på momangen att bli gravid, och det är ju JUST DÄRFÖR jag vill få detta bekräftat ( eller ej?) så jag kan starta på ny kula. :)

Tack för alla svar jag får!!!!  

hej. igen. 

Igår fredag ( kväll) åkte jag in till akuten för att kolla upp graviditeten för ett Ultraljud.   Vad tyvärr ( förlåt) tvungen med att dra till med att jag hade haft smärtor i magen hela dagen för att få komma in. var där i 5 h men fick till slut se bebben. Helt i bra storlek på skärmen.
 Men inget tickande hjärta! <3    Hade det verkligen på känn och sa till Gyndoctorn att jag med 99 % säkerhet kände på mig - att graviditeten har avstannat. Dom frågade om jag blödit och jag sa naturligtvis nej, vilket jag än inte har (skriver nu dan efter). Tog en taxi hem och va väldigt nära att få en stor panikattack i taxin när jag satt där å mådde piss och taxikillen babblade på om aaaalllllt mellan himmel och jord. Snark!!

  Igår var en otroligt jobbig dag för mig även då jag  var säker på vad hon skulle säga till mig. Men det var naturligtvis ändå svårare än vad jag tänkt mig att få se bebben på skärmen!! fy...   Men idag känner jag mig faktiskt lite starkare mentalt. redan! förvånad själv faktiskt?! men är tacksam för det för jag kan verkligen inte gå ner mig nu. =/  
på måndag ska jag på ett UL igen och sen prata om ev skrapning eller tabletter. Något jag INTE vill är att vänta ut att kroppen rensar ut själv, då jag VET att det kan ta hela 7 veckor om jag har otur.  Och jag är fullt taggad för ( räddning från att förlora mig i sorg) att börja försöka bli gravid igen!  *hoppas hoppas hoppas* och att det går bättre nästa gång. eller gången efter det! =)

kram från mig!

OM man känner på riktigt att något verkligen inte är som det ska, gå och försök kolla upp det efter några dagar, istället för att bara lunka på. I mitt fall, stämde det jag trodde från början, så jag är glad att jag åkte in igår, även då jag var tvungen att dra på lite för att få komma in. för OVISSHETEN dödar en kvinna annars.

 

karolina elisabet: är verkligen ledsen för dig, men håller med dig att man känner att något är fel. Jag har själv förlorat 8st nu, så jag har sett en del samband.
Det otroliga är ändå att man på något sätt förbereder sig så att fallet inte blir så stort när man får bekräftat det man redan vet.
Visst blir man otroligt ledsen, men ser man bara framåt och inte bakåt så funkar det.
För min del vet jag att jag ändå kommer att rasa en dag, om jag inte lyckas behålla någon.

Jag är också i färd med att stöta ut det som inte kommit ut ur min kropp, men hoppas för allt i världen att jag sliper tabletter!!
Tabletterna är cellgifter och stannar kvar i kroppen i flera mån.
Därför får man inte försöka skaffa barn i 3 månader.
Max 7 veckor är då inte så långt, men förstår hur du tänker.

Visst är det fruktansvärt hur sjukvården fungerar. Jag har så mycket i bagaget så jag borde veta, men ändå får jag kämpa varje gång.
Nu senast misstänker man ett X, men när jag åkte in akut i Lördags tog läkaren inte ens i mig! Jag fick bara svaret att han ändå inte kan rädda min äggledare, så då kunde jag lika gärna vänta på någon som kunde.
Man kan faktiskt förblöda av det!!

Håller tummarna för nästa gång, för oss båda (och alla andra som oxå kämpar)

Cellgifter??? nemen vad säger du???!!! MIN tanke var att om jag slipper vänta i upp till sju veckor på naturlig utstötning, så kan jag helt enkelt påbörja nya graviditetsförsök tidigare...!?  så man brukar alltså säga att man INTE ska försöka sig på att bli gravid den första tiden efter tabletter??? 
hmmmm....! nu blir jag förvirrad.. :/   Jag har nämligen bokat in mig om några dagar för att få tabletter.  

Vad ska jag göra NU då...? Shall  I follow thrue eller ska jag låta kroppen stöta ut det själv...?  Jag vill göra det som snabbast gör att jag kan försöka igen! :)

Beklagar VERKLIGEN dina missfall/MA. Måste vara oerhört jobbigt att gå igenom allt detta för dig!! :(((  
men det är som du säger, det var faktiskt lättare ( helt förvånad) att fokusera framåt än vad jag trodde innan jag fått beskedet.  Men det är ju olika från kvinna till kvinna.

Tack för att du delar din berättelse!
kram! 

Att det ska vara cellgiftet har jag aldrig hört. Jag var själv uppvikas på tablettutstötning förra veckan men efter första tabletten började jag blöda så mkt sö jag var tvungen att läggas in. Fick cytotec på sjukhuset men det sista kom inte ut så jag skrapades i torsdags. Till mig sa dom att det inte finns några hinder för att börja försöka på en gång när jag slutat blöda men för att ha lättare att datera en ny graviditet rekommenderar dom att vänta en cykel.

Vi kommer köra på så fort jag slutat blöda och äl är tillbaka.

Beklagar ditt ma o lider med dig, vet precis vad du går igenom.

Karolina elisabet: Ring och fråga hur det är hos dig, men det som de ska ge mig är cellgifter. Jag vet också att vissa får gå igenom flera kurer efter varandra för att det ändå inte kommer ut. Har också hört att risken för kraftig blödning är stor, så man måste hålla sig hemma tills det har kommit ut.

Sowe81: Kanske kan ni försöka direkt för att du inte kommit igång med kuren ordentligt, men det kanske är olika sjukhus och tabletter, vad vet jag?

Hur som helst behöver det inte bli snabbare med tabletterna.

Styrkekramar!!

hej Alla! 

hade bestämt mig för att ta Cytotec på dagavdelningen i fredags. men valde i sista minuten att ta tabletter hemma istället. det gick som sig bör helt enkelt!tror jag.  Tror att allt kom ut som det skall, men ska ju på återbesök om 3 veckor.
efter 2 h fick jag snabbt JÄVLIGT ont i livmodern och jag började darra i hela kroppen och det kändes som om jag skulle spy av smärta vilken sekund som helst. (gjorde inte det)  sen hörde jag  "ploom" i toan och kände att det kom ut ngt i storlek av en stor jordgubbe. ( 8 v)
 "ÅÅHH SHIT"
sa jag högt på toalettstolen och jag hörde min kille säga "SPOLA. TITTA IIINTE". Galet hur huvudet ville kika ner i toan, för hel situationene ju så sjuk. Att något man längtar efter så mycket helt plötsligt ligger i toaletten.
- men spolade gjorde jag!
utan att titta. TACKA GUDARNA!
såhär 4 dagar efter är psyket fortfarande labilt och känner en diffus känsla av illamående. Hormonerna som lämnar kroppen?

Min barnmorska sa att jag kan börja försöka bli gravid direkt efter att jag slutat blöda! och DET är vad som håller sorgfågeln från att bygga bo i håret på mig.

kram! Tack för alla som delar med sig <3 

Cytotec är inte cellgifter men de kan ge metotrexat också och det är cellgifter.

Hur mår du nu karolina elisabet? <3