Är människan för dum för sitt eget bästa

Människor fastnar i beroenden av olik slag. Människor väljer fel partner. Folk i störtsta allmänhet är ganska dumnaiva och köper grisen i säcken. Folk bryr sig inte om ett problem i samhället förrän något drabbar henne själv. Folk tänker att "sådant drabbar aldrig mig".

Är människan egentligen för dum för sitt eget bästa? Eller handlar det mer om att man som människa är självdestruktiv i grunden. Att man går rakt fram trots att där är en betongvägg eller en lejonkula?

Människor hamnar i drog- och alkoholmissbruk som raserar deras liv fullständigt. Folk spelar bort sina pengar som om det inte fanns någon morgondag. Många väljer en partner pga tillfällig förälskelse eller sexuell attraktion, men när den grå vardagen kommer visar det sig vem man egentligen blev tillsammans med.  En del stannar kvar i förhållanden trots att den andra parten misshandlar psykiskt och fysiskt eller trots att förhållandet är uppenbart dysfunktionellt.

Folk handlar på kredit och på avbetalning, tar dyra lån och får sen kanske betala för resten av livet via skuldsanering eller höga amorteringar.

När det gäller olika problem och bristfälliga företeelser i samhället reagerar folk i regel inte förrän något drabbar dem själva. Folk ser om sitt eget hus och den egna tryggheten och säkerheten blir viktigare än allt annat, något som gör att många bara bryr sig om sitt och står där handfallna och överraskade den dagen problemen kommer till deras egna husknut, och då är det ofta försent.

Nu vet jag ju såklart att det finns många människor som detta INTE stämmer in på.

Men med tanke på att det ändå stämmer in på oroande många gör ju det befogat att ställa frågan.