I väntrummet gyn/mödravård
Igår hade jag min tid för att undersöka mina äggledare som en del av pågående utredning och ett utomkvedshavandeskap i juli som behandlades med methratoxate.
Jag visste om den här tiden två månader innan. Har varit orolig för undersökningen och utfallet från undersökning, ifall jag hade passage eller inte. Har försökt inte tänka på det så mycket, men också kanske spänt mig omedvetet.
Innan undersökning var jag stark, jag gick dit och tyckte det skulle bli skönt att få det gjort, och försöka ta det med ro. Vi har tillsammans försökt ca 1 år innan mitt utomkveds som var mina första graviditet. Min barnlängtan är stor och det har den varit i många år och vi har inte kunna försöka tidigare av diverse anledningar.
Jag kommer till platsen för undersökningen. Ser att det är delad mottagning för mödravård och andra gynundersökningar. Jag registrerar mig i receptionen. Sätter mig i väntrummet. Det sitter några ändra där. Gravida. Två par som är upprymda, glada och verkar gå in på första ultraljudet, kommande föräldrar.
Jag vet att jag kan tackla sådana här situationer i vanliga fall, inte när det är väntrum.
Det blir jobbigt för mig. Jag påminns om allt som hände ang. utomkvedshavandeskapet i somras. Det var sjukt jobbigt och jag har försökt gå vidare. Väntrummet tär på mig och den styrka jag hade tidigare bara faller. Jag måste hitta annan plats där jag kan vara för mig själv och där jag kan sitta själv med mina känslor. Jag hittar på andra sidan en ensam stol där ingen annan är. Undersökningen börjar om fem minuter ca.
Som tur var gick allt bra med undersökningen. Hursomhelst är det väldigt känsliga saker som här och bara att fördela ett väntrum så där kan göra en uppriven för en undersökning.
Jag framförde mina åsikter till mottagningen. De höll med och upplevt samma med andra saker som upprepade missfall och annat också upplevt en sådan situation påfrestande. Tycker man skulle kunna tänka till mer på hur man skötte mottagningen...Men det är inte min sak..Ville bara skriva av mig och dela..