Vad gör man när man inte hittar nytt hem åt katten??

Det där låter ju mer som en vildkatt! Är hon skygg eller är hon gärna med er? 

Mitt råd: ta henne till en veterinär. Kanske är hon sjuk och har ont? I vilket fall som helst behöver hon kollas av någon erfaren.

Ja jag skulle säga att det är normalt för en väldigt understimulerad katt. Hur mycket aktiveras hon?
 

Det låter som om din katt har så mycket energi att den inte vet vad den skall göra. Har du försökt aktivera henne ordentligt? Då menar jag inte att leka med henne i fem minuter om dagen. Men det skall du också göra. Lek med henne så hon får springa rejält. Finns bra laserpennor. Hon skall vara rejält trött när ni slutar.

Har ni klösmöbler som hon kan vässa klorna på och rusa omkring i? Har hon något speciellt mysigt ställe där hon kan sitta högt uppe och se ut över världen (och er?).

Katter är som hundar - de behöver motion. Massor av motion. Och innekatter (haft flera själv) har svårt att kanalisera energin i så pass små utrymmen, trots att de är kastrerade.

Försök i 14 dagar att verkligen ge henne motion. Massor med motion. När hon flåsar rejält, låt henne vila ett tag, och sen mer motion. Och ge henne platser (klösmöbler ända upp till taket) som hon trivs med.

Du ska se att det här löser sig, men det gäller att ni visar 10%-igt engagemang.

Hon håller sig ganska mycket för sig själv men hänger ibland på och kollar vad man gör, följer med in i köket och sådär. Sitter vi i soffan så kommer hon ibland och lägger sig i närheten, på mattan eller en bit bort på soffan, aldrig i knät eller så.. Jag tycker inte att hon verkar ha ont någonstans men det är klart, kanske är det någonstans där det inte märks bara genom att titta på henne. Ska ringa till en veterinär och höra vad de säger. Men verkar det inte konstigt om hon skulle haft ont så länge? Hon har ju alltid varit så här.  

Jag har tänkt att det kan bero på det och vi har flera gånger tagit tag i detta och gått "all in" med aktivering, lekt med henne mycket, gömt godis, köpt nya leksaker. Hon har klösbräda, klättringsmöbel eller vad det heter och dessutom många ställen att vara på. Här finns många fönster som hon tycker om att sitta i med utsikt över träd och på baksidan är det bottenvåning med en liten skog där det finns ekorrar och annat som hon spanar på.
Jag vet inte om det är understimulering, detta problem har som sagt funnits länge och har inte blivit bättre när hon har fått mer aktivering. Kanske behöver hon vara ute eller ha en kattkompis men här kan hon inte vara ute och vi kan inte heller skaffa en till katt. Vi provade att ha hennes hos en kvinna som hade en katt för vi tänkte att det var det som saknades men kvinnan lämnade tillbaka henne och sa att hon blev rädd för katten och inte vågade ha kvar henne. Så katterna hann aldrig vänja sig vid varandra, det tar väl ett tag innan man ser om det fungerar.  

Är hon innekatt?
Hör dig för efter nån bonde som kan ha henne som lagårdskatt, nånstans där hon kan vara ifred men alltid ha tillgång till mat, vatten och värme. Det låter som att hon skulle passa mer för ett sånt liv.
Annars är det ju veterinär och bedömning  av dem, hon kan ju ha ont, ha nån skada, hjärntumör etc.
Om ni haft henne sen kattunge är det inte normalt beteende hos en katt.
Jag har en "vildkatt" hemma, men hon attackerar aldrig (hänt en gång), jag är nogran med hur jag beter mig runt henne, är hörsam på hennes signaler. När jag ser att hon blir stressad eller tycker jag är för närgången backar jag inte, men jag ställer mig på huk och ger henne en chans att gå undan och lugna sig. Med det vill jag säga att inte ens "vildkatter" som aldrig bott med människor attackerar utan att bli provocerade. 
Den gången hon anföll mig var när hennes kattunge fått massa kattsand under ögonlocket och jag var tvungen att skölja med vatten, då skrek ju kattungen och tillslut valde hon att försvara honom, så där får ju jag skylla mig själv som inte stängde dörren till badrummet.
 

Hade en katt som liknade den du beskriver, när jag och min fd fästman separerade så köpte han hus. När hon blev utekatt så blev hon helt förändrad, en riktig kelkatt.

Tror att er är understimulerad, har ni ingen möjlighet att låta henne gå ute så fundera på att kanske skaffa en katt till?

Detta är inte helt ovanligt om man tar en kattunge för tidigt, många oseriösa uppfödare säljer dom vid 8 veckor, ta aldrig en katt innan 12 veckors ålder.

Hon är innekatt, vi bor i stan så det är det enda som är aktuellt här. Jag har tänkt att ett liv på landet kan vara perfekt för henne, men alltså, hur hör man sig för efter en bonde? Jag känner inte till några bönder
Jag ska absolut höra mig för hos en veterinär, ska ta tag i det idag! Det du beskriver låter lite som min katt. Vi har ju lärt oss hur vi ska bete oss runt henne, vi ser när det inte är läge att komma när och sådär. När vi har gäster hemma och folk som inte känner henne går fram för att hälsa så blir hon ofta arg, vi får liksom varna för katten när folk kommer.. Samma sak med små barn som inte förstår när man försöker förklara att katten måste få vara ifred, hon fräser och klöser ifrån om någon närmar sig på fel sätt.  

När du skriver att inte ens vildkatter attackerar utan att bli provocerade känner jag verkligen att det måste vara något fel här för hon attackerar på det viset. När man lyfter bort henne efter en attack så studsar hon tillbaka på en direkt för en andra attack och så fortsätter det, brukar sluta med att jag lyfter in henne i badrummet och så får hon lugna ner sig där. När man sedan släpper ut henne brukar hon vara lugn igen. Men det är ganska obehagligt, hon ser väldigt vild ut när hon hoppar på en, inte alls lekfull.   

Vi vill inte ha en till katt, vi känner att vi inte räcker till för den katten vi har och tänk om det inte alls är det som är felet? Då står vi här med två katter och ett ännu större problem. Vi har haft henne sen hon var kattunge men hon var fyllda tolv veckor när vi fick henne så det kan inte vara det som är problemet här. Tror däremot att hon skulle gilla att vara ute, men som sagt, det går inte här.