Jag kan inte sluta misstro min kille!!

Nu är jag så trött på att gå runt och hela tiden misstro min kille. Jag tror hela tiden att han döljer något och inte kan nöja sig med mig. Jag förstår att det här problemet ligger hos mig men jag vet inte hur jag ska gå vidare och få bättre självkänsla. Jag ska förklara lite bakgrund och hur det ligger till.

Jag blev singel augusti 2012 och efter det började jag dejta lite smått. Träffade några killar men samtliga dumpade mig efter att de fått vad de ville ha. De slutade helt enkelt bara höra av sig. Den sista jag dejtade var dessutom en gammal vän som visste hur allt låg till och jag anförtrodde mig till honom och berättade hur allt låg till. Efter att tag sa han att han fått känslor för mig och vi började dejta lite mer seriöst. Jag talade om för honom att han inte får säga saker han inte menar med tanke på att jag redan var så skör. Efter mkt om och men fick jag förtroende för honom, det slutade med att han gjorde precis som de andra. Drog utan att höra av sig. Efter det här tröttnade jag på män och slutade dejta men så var det en kille som sett mig på mitt jobb som hörde av sig till mig och ville träffas. Först fick jag lite panik men jag träffade honom och försiktigt släppe in honom i mitt liv. Idag har vi varit tillsammans i 8 månader och det känns verkligen rätt, han är min bästa vän och han betyder jättemkt för mig. Han säger likadant om mig. Han säger att han vill vara med mig, att han aldrig kommit så bra överens med någon tjej och att han ser en framtid med oss. Han kommer med blommor, bjuder mig på middagar ute, ställer ALLTID upp när jag behöver hjälp med något, han betalade min service på bilen för att jag inte hade pengar just då.. Ja han låter som en drömkille och han är!! Men min dåliga självkänsla gör att jag hela tiden går runt och tror att han kommer lämna mig, att han kommer hitta nån annan. att han är otrogen för varför skulle han nöja sig med mig. Han ser bra, jag för den delen är ingen skata heller, får alltid ragg och får höra ofta att jag ser riktigt bra ut. Trots detta är jag alltid så orolig och det tar knäcken på mig!! Igår tex va han lite sen från jobbet å då börjar jag direkt tänka att han träffar väl nån annan men det var för att han va in på blomaffären och köpte rosor till mig. Vi har pratat om min dåliga självkänsla och hans är heller inte den bästa. Jag säger att han är rädd att jag ska lämna honom, har sagt att jag aldrig kommer se honom mer om jag är otrogen vilket jag tycker är en sund värdering. 
När han går ut på krogen är jag aldrig orolig, inte det minsta men det är det här vardagliga, rädd för att han ska lämna mig eller gå bakom ryggen. Jag vet inte hur jag ska lösa det här men det måste ske snarast för jag mår inte alls bra av att gå runt och misstro den jag håller av mest av allt.