Anonym (?)

Äldre 4 Nov 17:28

19 svar

Mycket saliv i munnen! Gravtecken?

Är på BIM-1 idag

Suttit och kollat runt på en del sidor och där folk påstår sig fått ökad salivproduktion iom sin graviditet.
Mår lite småilla och får mycket saliv i munnen, spottat mycket och sväljer tillbaka en del (kan ju inte alltid spotta ut det).

Någon annan som haft/fått detta iom en graviditet?

Modernmom

Äldre 4 Nov 17:56

#1

Jag slutar aldrig att förvånas! Menar ni att det finns ytterligare ett graviditetstecken nu???? Vad sägs om vänta några dagar och ta, ja jag vet inte... Ett graviditetstest, kanske?

Anonym (samma tankar)

Äldre 4 Nov 18:07

#2

Jag har funderat över samma sak. Har en massa andra symptom också som kan tyda på graviditet, men har märkt att mängden saliv ökat markant den senaste veckan... Trodde jag var ensam om det. :)

Modernmom skrev 2013-11-04 17:56:26 följande:

Jag slutar aldrig att förvånas! Menar ni att det finns ytterligare ett graviditetstecken nu???? Vad sägs om vänta några dagar och ta, ja jag vet inte... Ett graviditetstest, kanske?

Varför läsa trådar under rubriken barnlängtan överhuvudtaget? Vi är många som väntar och längtar och gärna funderar kring symptom och vad de kan innebära. Om du inte vill läsa om dem finns det säkert andra rubriker som är mer lämpliga för dig. Kommentarer som din är onödiga och gör ingen någon nytta.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 4 Nov 19:23

#3

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-04 18:07:43 följande:

Jag har funderat över samma sak. Har en massa andra symptom

också som kan tyda på graviditet, men har märkt att mängden saliv ökat markant den senaste veckan... Trodde jag var ensam om det. :)

Varför läsa trådar under rubriken barnlängtan överhuvudtaget? Vi är många som väntar och

längtar och gärna funderar kring symptom

och vad de kan innebära. Om du inte vill läsa om dem finns det säkert andra rubriker som är mer lämpliga för dig. Kommentarer som din är onödiga och gör ingen någon nytta.

Vad har du annars för symtom? När har du BIM?

Modernmom skrev 2013-11-04 17:56:26 följande:

Jag slutar aldrig att förvånas! Menar ni att det finns ytterligare ett graviditetstecken nu???? Vad sägs om vänta några dagar och ta, ja jag vet inte... Ett graviditetstest, kanske?

Ursäkta mig så mycket, men vi som försökt i snart 2 år för att få barn känner efter mer än vad vi kanske ska göra och NEJ du behöver inte komma här och läsa/kommentera om du bara slänger ur dig sånna kommentarer. Hädanefter behöver du inte svara mer i denna tråd. Tack för ditt.

Anonym (samma tankar)

Äldre 4 Nov 19:28

#4

Anonym (?) skrev 2013-11-04 19:23:51 följande:

Vad har du annars för symtom? När har du BIM?

Typ alla, hehe... Illamående från och till på förmiddagarna, yrsel, trötthet, huvudvärk, konstig och molvärk i magen och grymt ömma bröstvårtor, vilket jag aldrig haft tidigare. Skulle knappast tvivla alls om det inte vore för att jag slutade med mina p-piller för bara 2½ vecka sedan. Vet att saker kan hända väldigt snabbt, men vet också att man kan få symptom för att man slutar och kroppen går bananas. Så jag vet faktiskt inte, får vänta och se. Men hoppas ju... :)

Jag beklagar att ni har behövt försöka så länge. Har en syster som gått igenom samma sak så jag vet hur påfrestande det kan vara. Hoppas du snart får ditt efterlängtade +! :)

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 4 Nov 19:35

#5

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-04 19:28:40 följande:

Typ alla, hehe

... Illamående från och till på förmiddagarna, yrsel, trötthet, huvudvärk, konstig och molvärk i magen och grymt ömma bröstvårtor, vilket jag aldrig haft tidigare. Skulle knappast tvivla alls om det inte vore för att jag slutade med mina

p-piller för bara 2½ vecka sedan. Vet att saker kan hända väldigt snabbt, men vet också att man kan få symptom för att man slutar och kroppen går bananas. Så jag vet faktiskt inte, får vänta och se. Men hoppas ju... :)

Jag beklagar att ni har behövt försöka så länge. Har en syster som gått igenom samma sak så jag vet hur påfrestande det kan vara. Hoppas du snart får ditt efterlängtade +! :)

hehe du går all in så att säga :)

Här är det just salivet, lite öm ut mot ena ljumsken, ont i ryggen, hård i magen + lite ömmande mage. Brösten har spänt lite, eller som att det är en ilning som far genom dem nån gång. Sen gör salivet att jag bli lite illamående. Men läste om det och fick tips att dricka vatten med citron i, för tydligen gör det syrliga att det blir lite mindre. Så var på affären och köpte mig en :)

Jo, det är påfrestande. Ibland på väg att ge upp och inse att jag aldrig kan bli mamma, utan att jag får nöja mig med ett husdjur. Men så ibland så går det upp för mig att jag visst kan bli mamma och att det kommer hända en dag. Som sagt går det i vågor, men så är det nog för alla! Får hålla tummarna för varandra :)

Anonym (samma tankar)

Äldre 4 Nov 19:50

#6

Anonym (?) skrev 2013-11-04 19:35:51 följande:

hehe du går all in så att säga :)

Här är det just salivet, lite öm ut mot ena ljumsken, ont i ryggen, hård i magen + lite ömmande mage. Brösten har spänt lite, eller som att det är en ilning som far genom dem nån gång. Sen gör salivet att jag bli lite illamående. Men läste om det och fick tips att dricka vatten med citron i, för tydligen gör det syrliga att det blir lite mindre. Så var på affären och köpte mig en :)

Jo, det är påfrestande. Ibland på väg att ge upp och inse att jag aldrig kan bli mamma, utan att jag får nöja mig med ett husdjur. Men så ibland så går det upp för mig att jag visst kan bli mamma och att det kommer hända en dag. Som sagt går det i vågor, men så är det nog för alla! Får hålla tummarna för varandra :)

Förstår det, och jag håller verkligen tummarna för er! Låter ju ändå som om du har en hel del symptom, och man vet aldrig när kroppen plötsligt säger: Nu kör vi!
Har ni funderat på adoption?

Jo, känns verkligen som all in, dock verkar det som att vissa symptom är starkare vissa dagar och svagare andra. Idag är tuttarna absolut värst, gör nästan ont att gå då de rör sig i bh:n. Fast det är klart, ifall det visar sig vara ett + är det nog värt lite möra nipples.. ;)

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 4 Nov 20:00

#7

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-04 19:50:50 följande:

Förstår det, och jag håller verkligen tummarna för er! Låter ju ändå som om du har en hel del symptom

, och man vet aldrig när kroppen plötsligt säger: Nu kör vi!
Har ni funderat på adoption

?

Jo, känns verkligen som all in, dock verkar det som att vissa symptom

är starkare vissa dagar och svagare andra. Idag är tuttarna absolut värst, gör nästan ont att gå då de rör sig i bh:n. Fast det är klart, ifall det visar sig vara ett + är det nog värt lite möra nipples.. ;)

En del symtom finns, men har varit skengravid förut så :) Nästa höst kommer vi att ta kontakt med vårt landsting här där vi bor. Skulle ha påbörjat en utredning denna höst, men blev att vi skulle flytta 100 mil och sa då "upp" vår tid för utredning som vi fick.
Sen när vi landade på vår gård har vi sagt att vi ska ge det ett halvår här för att komma in i huset/gården och försöka komma oss till rätta med allt som handlar om att ha eget hushåll :) Adoption har vi i nuläget inte tänkt på. Är väl kanske en sista utväg.

Jo, så känner jag med. Att de går och kommer. Fast så ont har inte jag, mer som ilningar som kommer ibland bara. Grinade för någon dag sedan över det, att mina bröst INTE gjorde ont och då kunde jag ju OMÖJLIGT vara gravid denna månad :)

Anonym (samma tankar)

Äldre 4 Nov 20:51

#8

Anonym (?) skrev 2013-11-04 20:00:39 följande:

En del symtom finns, men har varit skengravid förut så :) Nästa höst kommer vi att ta kontakt med vårt landsting här där vi bor. Skulle ha påbörjat en utredning denna höst, men blev att vi skulle flytta 100 mil och sa då "upp" vår tid för utredning som vi fick.
Sen när vi landade på vår gård har vi sagt att vi ska ge det ett halvår här för att komma in i huset/gården och försöka komma oss till rätta med allt som handlar om att ha eget hushåll :) Adoption har vi i nuläget inte tänkt på. Är väl kanske en sista utväg.

Jo, så känner jag med. Att de går och kommer. Fast så ont har inte jag, mer som ilningar som kommer ibland bara. Grinade för någon dag sedan över det, att mina bröst INTE gjorde ont och då kunde jag ju OMÖJLIGT vara gravid denna månad :)

Haha! Du får trösta dig med att alla inte har ont i brösten. Och jag kan ju ha ont utan att vara gravid alls, skulle kännas en aning surt nog... :p

Har ni alls blivit undersökta? Två år är ju en rätt lång tid att försöka...

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 08:40

#9

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-04 20:51:02 följande:

Haha! Du får trösta dig med att alla inte har ont i brösten. Och jag kan ju ha ont utan att vara gravid alls, skulle kännas en aning surt nog... :p

Har ni alls blivit undersökta? Två år är ju en rätt lång tid att försöka...

Haha, ja, får nog trösta mig med det. Men de allra flesta här inne skriver just om ömma bröst som deras säkraste gravtecken, så..

Nej, inte blivit undersökta. Som sagt skulle vi påbörja allt detta denna höst, men flytten kom mellan och vi sa då att flytten kanske gör oss lugnare, får mycket annat att tänka på och på så sätt kanske blir en bebis då. Mycket var väl att jag gick hemma arbetslös, bodde trångt som vi gjorde då och det enda jag kunde tänka på var att mina barn ska inte bo/växa upp i en trång lägenhet högst upp utan hiss (3 vån). Vet inte om det har något med det hela att göra, men var både rädd och spänd inför att bli gravid medan vi bodde där.
Nu när vi bor här har vi hus på landet, stor gård med massa möjligheter, barn som grannar och inte så trafikerad väg. Så känner mig mer trygg nu eller vad man ska säga.. :) Hoppas du förstår hur jag menar :)

Anonym (samma tankar)

Äldre 5 Nov 08:49

#10

Anonym (?) skrev 2013-11-05 08:40:33 följande:

Haha, ja, får nog trösta mig med det. Men de allra flesta här inne skriver just om ömma bröst som deras säkraste gravtecken, så..

Nej, inte blivit undersökta. Som sagt skulle vi påbörja allt detta denna höst, men flytten kom mellan och vi sa då att flytten kanske gör oss lugnare, får mycket annat att tänka på och på så sätt kanske blir en bebis då. Mycket var väl att jag gick hemma arbetslös, bodde trångt som vi gjorde då och det enda jag kunde tänka på var att mina barn ska inte bo/växa upp i en trång lägenhet högst upp utan hiss (3 vån). Vet inte om det har något med det hela att göra, men var både rädd och spänd inför att bli gravid medan vi bodde där.
Nu när vi bor här har vi hus på landet, stor gård med massa möjligheter, barn som grannar och inte så trafikerad väg. Så känner mig mer trygg nu eller vad man ska säga.. :) Hoppas du förstår hur jag menar :)

Förstår absolut! Vi hade en liknande situation... Bodde tidigare i en mindre lägenhet, som blev ännu trångare då sambons barn sedan ett tidigare förhållande var hos oss. Men nu har vi flyttat till ett stort hus på landet i ett trevligt bostadsområde. Vi ville, precis som ni, "bo in oss" lite grann innan vi började fundera på bebis, men nu känns det som rätt tidpunkt (även om min arbetssituation fortfarande är oklar). Jag tror inte man nånsin hamnar i en livssituation då allt är perfekt för att skaffa barn, utan man får nog gå på magkänsla. Tror också att då det känns rätt slappnar kroppen av och då kanske det går lättare att bli gravid. Jag hoppas åtminstone det är så, för oss båda! :)

För att kommentera den ursprungliga trådstarten har jag fortfarande mycket saliv i munnen, känns som att jag får svälja hela tiden. Lyckligtvis mår jag inte illa av det, men det känns ju inte direkt fräscht och är absolut inte nåt jag haft tidigare...

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 08:56

#11

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-05 08:49:23 följande:

Förstår absolut! Vi hade en liknande situation

... Bodde tidigare i en mindre lägenhet, som blev ännu trångare då sambons barn sedan ett tidigare förhållande var hos oss. Men nu har vi flyttat till ett stort hus på landet i ett trevligt bostadsområde. Vi ville, precis som ni, "bo in oss" lite grann innan vi började fundera på bebis, men nu känns det som rätt tidpunkt (även om min arbetssituation fortfarande är oklar). Jag tror inte man nånsin hamnar i en livssituation då allt är perfekt för att skaffa barn, utan man får nog gå på magkänsla. Tror också att då det känns rätt slappnar kroppen av och då kanske det går lättare att bli gravid. Jag hoppas åtminstone det är så, för oss båda! :)

För att kommentera den ursprungliga trådstarten har jag fortfarande mycket saliv i munnen, känns som att jag får svälja hela tiden. Lyckligtvis mår jag inte illa av det, men det känns ju inte direkt fräscht och är absolut inte nåt jag haft tidigare...

Jo, precis. Man kommer nog aldrig till ett ställe där det är perfekt för barn. Man får anpassa sig den dagen man väl står med barnet.

Har inte kvar lika mycket saliv, faktum är att alla mina symtom är borta. Ska ju egentligen få min mens idag, men inget som kommit än. Sen som jag skrev lite innan, om du vill få bort det. Så droppa lite citronsaft på tungan så kommer det minska :)

Anonym (samma tankar)

Äldre 5 Nov 09:02

#12

Anonym (?) skrev 2013-11-05 08:56:37 följande:

Jo, precis. Man kommer nog aldrig till ett ställe där det är perfekt för barn. Man får anpassa sig den dagen man väl står med barnet.

Har inte kvar lika mycket saliv, faktum är att alla mina symtom är borta. Ska ju egentligen få min mens idag, men inget som kommit än. Sen som jag skrev lite innan, om du vill få bort det. Så droppa lite citronsaft på tungan så kommer det minska :)

Okej, ska testa! Men än så länge stör det mig inte så mycket, får hoppas det avtar bara... Kroppen känns nog helskum just nu, men är för tidigt att testa så jag får vänta lite ännu.

Oj, vad spännande! Hoppas det inte blir någon mens alls, håller tummarna för dig!

Anonym (1)

Äldre 5 Nov 09:05

#13

Modernmom skrev 2013-11-04 17:56:26 följande:

Jag slutar aldrig att förvånas! Menar ni att det finns ytterligare ett graviditetstecken nu???? Vad sägs om vänta några dagar och ta, ja jag vet inte... Ett graviditetstest, kanske?

Jag fattar inte heller. Vad får man ut av att leta efter symtom? Dom gångerna jag varit gravid har jag märkt det i och med att mensen uteblivit, då har jag väntat ett par dagar och sedan tagit ett test. Med tanke på att gravidsymtom kan likna de symtom man får innan mens så känns det helt meningslöst att leta efter symtom. Men du märker ju attityden... ingen vill ju direkt ha råd heller utan dom vill fortsätta på sitt sätt trots att det inte ger resultat.

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 09:06

#14

Anonym (samma tankar) skrev 2013-11-05 09:02:37 följande:

Okej, ska testa! Men än så länge stör det mig inte så mycket, får hoppas det avtar bara... Kroppen känns nog helskum just nu, men är för tidigt att testa så jag får vänta lite ännu.

Oj, vad spännande! Hoppas det inte blir någon mens

alls, håller tummarna för dig!

Okej, skönt att det inte stör dig!

Får se, har känt såhär några månader, att man hoppas för mycket så man blir skengravid. Därför kanske jag inte låter så positivt inställd just nu. För verkligen, allt är borta.. Det lilla jag kände i brösten, illamåendet, ont i magen osv... Spårlöst borta!

Anonym (samma tankar)

Äldre 5 Nov 09:09

#15

Anonym (1) skrev 2013-11-05 09:05:21 följande:

Jag fattar inte heller. Vad får man ut av att leta efter symtom? Dom gångerna jag varit gravid har jag märkt det i och med att mensen uteblivit, då har jag väntat ett par dagar och sedan tagit ett test. Med tanke på att gravidsymtom kan likna de symtom man får innan mens så känns det helt meningslöst att leta efter symtom. Men du märker ju attityden... ingen vill ju direkt ha råd heller utan dom vill fortsätta på sitt sätt trots att det inte ger resultat.

Fast om man verkligen vill bli gravid och, liksom ts, har försökt länge kan det kännas bra att upptäcka symptom. Tror nog de flesta av oss vet att det inte lönar sig, man märker ju ändå efter hand ifall man är gravid eller inte. Men om man tänker väldigt mycket på hur gärna man vill bli gravid är det inte konstigt ifall man lägger märke till en massa symptom.

Sedan startade hon inte tråden för att få råd, utan för att få veta ifall andra upplevt samma sak. Därför var ovanstående kommentar kanske inte så uppskattad.

Anonym (samma tankar)

Äldre 5 Nov 09:10

#16

Anonym (?) skrev 2013-11-05 09:06:47 följande:

Okej, skönt att det inte stör dig!

Får se, har känt såhär några månader, att man hoppas för mycket så man blir skengravid. Därför kanske jag inte låter så positivt inställd just nu. För verkligen, allt är borta.. Det lilla jag kände i brösten, illamåendet, ont i magen osv... Spårlöst borta!

Symptom kommer och går, oberoende om du är gravid eller bara skengravid. Det lär ju visa sig de närmaste dagarna! Förstår om det inte känns så positivt, men man vet aldrig när allt svänger. Kanske är det denhär månaden. :)

Anonym (?) Trådstartaren

Äldre 5 Nov 11:14

#17

Just nu känner jag bara för att lägga ner allt. Familjeliv verkar inte vara en "familj" där man stöttar, hjälper varandra och finnas där för andra. Trodde nämligen detta om denna sida då jag hört andra säga så gott om denna sida.

Men här inne verkar det mest snurra folk som vill kränka eller på något sätt trycka ner den som bara ligger. Synd eftersom man hade gärna kunnat prata med någon som kunde ge lite hopp till den som redan har hoppet ute egentligen..

Men säger tack och hej till detta nu.
Till Anonym(Samma tankar) jag hoppas du får ditt efterlängtade plus och att allt går din väg. Håller mina tummar för dig!

Anonym (Lisa)

Äldre 5 Nov 11:51

#18

Jag går hos en grymt duktig grekisk fertilitetsläkare, han har studerat tusentals kvinnor och deras graviditetssymptom. Jag får skriva ner hur jag mår och vad jag upplever varje dag. Han använder detta för att utgå ifrån när han ska sätta in sin behandling på mig. Jag har ett överaktivt immunförsvar som mobiliserar och tar död på ett befruktat ägg redan dagar efter ägglossningen.

Så jo, det går - många kvinnor - kan känna vad som händer i kroppen.
Har känt mig löjlig och dum som varit så säker så många gånger på att något har varit på gång - särskilt med alla tykna kommenarer från andra som tror sig veta att ingen kan känna något och att det är helt onödigt att reflektera innan pluss. Hade jag trott på det hade jag aldrig blivit gravid, aldrig nått fram till pluss eftersom ägget redan slagits ut.

Ja just det med den grekiska läkarens hjälp har jag lyckats plussa. Mitt grav.tecken (som alla andra gånger jag trott att att det blivit en befruktning, 2-3 ggr per år) började redan fyra dagar efter ägglossningen. Blev gravid i naturlig cykel. När jag gjorde alla IVF i Sverige så ansågs jag inte ens kompetent nog att avgöra om min mens startat efter försöket eller inte och att jag drabbades av "influensa" dagar efter återförandet - varje gång - det var bara slumpen.

Så nu har det "slumpat" sig så att när jag fick dropp av läkaren så fort jag kände mig av befruktningen så hoppsan hoppsan så plussade jag.

Anonym (samma tankar)

Äldre 5 Nov 12:23

#19

Anonym (?) skrev 2013-11-05 11:14:50 följande:

Just nu känner jag bara för att lägga ner allt. Familjeliv verkar inte vara en "familj" där man stöttar, hjälper varandra och finnas där för andra. Trodde nämligen detta om denna sida då jag hört andra säga så gott om denna sida.

Men här inne verkar det mest snurra folk som vill kränka eller på något sätt trycka ner den som bara ligger. Synd eftersom man hade gärna kunnat prata med någon som kunde ge lite hopp till den som redan har hoppet ute egentligen..

Men säger tack och hej till detta nu.
Till Anonym(Samma tankar) jag hoppas du får ditt efterlängtade plus och att allt går din väg. Håller mina tummar för dig!

Nej, tyvärr är det ingen trevlig sida längre. Gäller inte bara under denna rubrik, det är vidrigt hur man blir behandlad som styvförälder här också. Man vill bara få dela sina tankar med andra likasinnade, men det är svårt. Kanske finns andra forum som är bättre, kanske har FL blivit för stort...

Jag hoppas verkligen att allt ordnar sig för dig. Hade varit roligt att veta hur det går, men jag förstår att du tröttnar efter så lång tid och så många negativa och oförstående ord här. Ha det bra och lycka till med allt!

Anonym (Lisa) skrev 2013-11-05 11:51:01 följande:

Jag går hos en grymt duktig grekisk fertilitetsläkare, han har studerat tusentals kvinnor och deras graviditetssymptom. Jag får skriva ner hur jag mår och vad jag upplever varje dag. Han använder detta för att utgå ifrån när han ska sätta in sin behandling på mig. Jag har ett överaktivt immunförsvar som mobiliserar och tar död på ett befruktat ägg redan dagar efter ägglossningen.

Så jo, det går - många kvinnor - kan känna vad som händer i kroppen.
Har känt mig löjlig och dum som varit så säker så många gånger på att något har varit på gång - särskilt med alla tykna kommenarer från andra som tror sig veta att ingen kan känna något och att det är helt onödigt att reflektera innan pluss.

Hade jag trott på det hade jag aldrig blivit gravid, aldrig nått fram till pluss eftersom ägget redan slagits ut.

Ja just det med den grekiska läkarens hjälp har jag lyckats plussa. Mitt grav.tecken (som alla andra gånger jag trott att att det blivit en befruktning, 2-3 ggr per år) började redan fyra dagar efter ägglossningen. Blev gravid i naturlig cykel. När jag gjorde alla IVF i Sverige så ansågs jag inte ens kompetent nog att avgöra om min mens startat efter försöket eller inte och att jag drabbades av "influensa" dagar efter återförandet - varje gång - det var bara slumpen.

Så nu har det "slumpat" sig så att när jag fick dropp av läkaren så fort jag kände mig av befruktningen så hoppsan hoppsan så plussade jag.

Skönt att höra att allt gått bra för dig! Man blir ju idiotförklarad då man tycker sig känna av vissa typiska symptom så det är bra att någon berättar att det är möjligt. Lycka till med ditt mirakel! :)

Mycket saliv i munnen! Gravtecken?

INNEHÅLL