Flickvän flytta ihop med ensamstående pappa, pappan ångrat sig och vill avvakta
Träffade en underbar man under våren 2013, varit bekant med honom en längre tid via arbetet och visste att han var i stort sett ensamstående med sin sex-åriga dotter. Vi inledde försiktigt en relation och vi träffades under en lång tid under kvällarna när dottern sov. Långsamt har jag introducerats in hemma hos dem och fått en roll och min plats. Jag och den sex-åriga dottern har byggt upp en fin relation och hon saknar mig när jag inte är hos dem. Hon brukar följa med mig ut till stallet och vi åker ibland själva och handlar. Eftersom jag bor ett par mil bort från den här mannen och hans dotter blir det naturligt att från början är det jag som måste komma till dem i deras lägenhet för att vi ska kunna ses. Eftersom han har dottern nästan heltid så får vi vår egna tid när hon sover alternativt leker med kompisar. Dessa små stunder i vardagen kräver att jag anpassar mig och väldigt sällan är hemma i min lägenhet. Jag vill vara med dem och känner mig som en del i deras lilla familj. Under ett par månader har jag i stort sett bott hos dem och jag sover tillsammans med mannen och dottern sover i sitt rum. Självklart ger jag dem egentid, och en-två kvällar i veckan sover jag i min lägenhet.
Den här relationen har från mitt perspektiv varit slitigt att få ihop eftersom det är många steg att gå igenom när ett så litet barn är inblandat. Vi har lycktas bra och har sedan några veckor bestämt att jag inom kort ska flytta in hos dem, jag mår i längden inte bra av att ha två hushåll, handla mat på två ställen och bo i mina väskor.
Efter att vi båda funderade noga på att flytta ihop och gemensamt bestämde detta runt den sista september så ringde jag till min hyresvärd och sa upp lägenheten. Efter cirka två veckor började mannen meddela med kort varsel att han ville vara ensam väldigt många kvällar med dottern. Jag kan absolut inte neka honom denna vilja men meddelade såklart att jag kände mig ledsen över att han ständigt har den här kontrollen och meddelade detta med så kort varsel. Till slut bröt jag ihop över att gå och vänta på dessa meddelanden. Var ska jag sova inatt? Jag kände mig hemlös utan en fast punkt i tillvaron och med en väska kläder i bilen, vi skulle ju flytta ihop om några månader då kommer inte detta system att fungera? Jag ställde mot väggen och det visade sig att han inte klarade av att jag bröt ihop och det visade sig att han själv har ångrat sig lite och vill avvakta min inflytt för att han själv har en "spärr" efter sin tidigare separtion från biomamman. Jag har misstänkt detta men känt mig djupt ledsen och ångestfylld eftersom jag ska vara ute ur min uppsagda lägenhet den sista december.. Han vill inte spika något inflyttsdatum med mig för att han vill ge detta mer tid och att han trivs bra i denna särborelation som han vet att jag inte trivs i. Hade jag vetat detta tidigare hade jag aldrig sagt upp min lägenhet. Som det ser ut nu får jag flytta ut till mina föräldrars gästhus och vänta på att han ska känna sig redo. Enligt honom kan det bli i mitten av december eller kanske längre fram, han vet inte...
Vi vill självklart inte vara särbo i framtiden eftersom vi vill båda kunna bo ihop, dela en vardag och eventuellt försöka få barn.
Jag har backat mycket efter detta, jag vill inte vara tjatig och för på. Vi har ett jättefint förhållande som fungerar bra förutom att jag nu i hemlighet har en stor ångest och bär på en orolighet över att bli hemlös samt "sviken" när det är jag som har anpassat mig och offrat tid engagemang och öst kärlek över han och hans dotter sedan dag ett jag träffade dem. Hade jag bott kvar i min lägenhet och arbetat, gjort mina aktiviteter och fått ihop min egen vardag hade vi aldrig haft tid att ses eftersom han har svårt att komma hem till mig och min vardag.
Är det någon som känner igen sig, sitter i en liknande situation?
Jag kommer inte orka att vara särbo på det här sättet i flera månader till, när jag vet att livet med honom och dottern glöntar på dörren och kommer att fungera bra.
Är det ok för honom att bara ångra sig två veckor efter att jag har sagt upp min lägenhet? Han vet att jag har mina föräldrars gästhus att tillgå men det var inte tanken från början när vi gemensamt bestämde oss för ihop flytt efter min uppsägningstid 