• Anonym (Olycklig)

    Gammal kärlek, ta kontakt? Behöver råd!!

    För 14 år sedan fick jag uppleva den stora lyckan att träffa mannen i mitt liv, den stora kärleken. Han var min ”prins” och mitt allt: otroligt snygg, charmig, utåtriktad, snäll, smart och oerhört romantisk. Passionen och attraktionen gick inte att ta miste på. Vi träffades på jobbet, dock var vi båda upptagna på varsitt håll. Efter ca ett år valde jag att sluta då jag fick ett mer attraktivt jobb. Denna kille tog då modet till att visa att han ville att vi skulle bli ett par. Det ville jag också men min blyghet och lojalitet mot min sambo satte stopp för oss. Vågade inte visa mina känslor för denna kille, utan levde i självförnekelse och fick killen att tro att jag bara ville var vän med honom. Var så rädd att denna kille hade satt mig på piedestal, så istället valde jag tryggheten och stannade kvar i mitt förhållande. Det var mitt livs misstag.


    Idag har verkligheten hunnit ikapp mig och jag känner mig så miserabelt olycklig i min relation, den man jag valde att stanna kvar hos. Mellan oss finns inget. Jag har inga känslor för min man som jag är gift med. Känslorna tog slut för flera år sedan. Vi lever mest som vänner även fast min man vill mer. Vi har två underbara barn ihop, två flickor som är mina ögonstenar. Jag lever varje dag med tankar om skilsmässa samtidigt som jag inte vill splittra vår familj då barnen är ganska små.


    Jag känner en stor tomhet och saknad över det jag valde bort. Inte hjälper det heller att jag vet om att det var mitt fel att det inte blev vi. Sitter just nu och funderar på om jag ska ta kontakt med min gamla kärlek men vet inte om jag bara är patetisk??? Har min ”prins” som vän på facebook. Han är också gift och har barn med den tjej som han var ihop med när vi träffades. Känns dock så jobbigt att åren bara går och jag inte ens har försökt kontakta killen ifråga…typ ett ”hej, hur har du det?” i ett mejl är väl inte så konstigt, eller?? 


    Behöver hjälp med vad jag ska göra. Någon som varit i min situation? 

  • Svar på tråden Gammal kärlek, ta kontakt? Behöver råd!!
  • Anonym (M)

    Tänk om han sitter på sin sida datorn och tänker samma som du. Ett litet meddelande, ett hej.

    Gör det, vad har du att förlora?

  • LonelyWolf

    Hej ts

    Jag tycker att du tar och gör en storstädning i ditt liv. Det låter som du behöver frigöra dig från din nuvarande relation för att kunna bli mer mottaglig för något nytt i ditt liv.

    kram 

  • Anonym (samma)

    Jag är i nästan samma situation. Nu har han hört av sig och vill träffas. Men jag vet inte om jag vågar..

  • Anonym (Olycklig)
    Anonym (samma) skrev 2013-11-07 21:27:06 följande:
    Jag är i nästan samma situation. Nu har han hört av sig och vill träffas. Men jag vet inte om jag vågar..
    Berätta gärna din historia,  hur många år sedan har gått sedan ni träffades? Är han också gift och har barn? Var det du som tog kontakt?
  • Anonym (Stine)

    Jag bar med om nästan samma sak. Han var min stora kärlek!

    Jag lämnade min dåvarande men inte han och då skiljdes våra vägar. Vi har hörts emellanåt genom åren men det har gjort för ont. Han lämnade aldrig henne och jag träffade ny flyttade 30mil och skaffade barn.

    Vi sprang på varandra i somras och det sa bara pang! Vi har en sån kemi! Han är min andra hälft. Dessutom änka sedan ett år tillbaka. Nu är rollerna ombytta. Jag har familj jag inte kan lämna. Jag bor ju så långt bort.

    Skicka ett oskyldigt hej. Man lever bara en gång!

  • Anonym (Olycklig)
    Anonym (Stine) skrev 2013-11-07 22:08:30 följande:
    Jag bar med om nästan samma sak. Han var min stora kärlek!
    Jag lämnade min dåvarande men inte han och då skiljdes våra vägar. Vi har hörts emellanåt genom åren men det har gjort för ont. Han lämnade aldrig henne och jag träffade ny flyttade 30mil och skaffade barn.
    Vi sprang på varandra i somras och det sa bara pang! Vi har en sån kemi! Han är min andra hälft. Dessutom änka sedan ett år tillbaka. Nu är rollerna ombytta. Jag har familj jag inte kan lämna. Jag bor ju så långt bort.
    Skicka ett oskyldigt hej. Man lever bara en gång!
    Vilken jobbig situation för dig! Har ni kontakt med varandra nu? Vill han att det ska bli ni?
     
  • Anonym (samma)
    Anonym (Olycklig) skrev 2013-11-07 21:33:52 följande:
    Berätta gärna din historia,  hur många år sedan har gått sedan ni träffades? Är han också gift och har barn? Var det du som tog kontakt?
    Vi var bara 19 år när vi träffades första ggn. Vi träffades då och då i flera år men det blev aldrig vi, antingen var jag eller han upptagna, eller på ngt sätt kom stolthet emellan..
    Nu har vi inte träffats på runt 15 år (jösses..) och så dök han upp på FB. Det var traumatiskt att se hans fina barn, som jag alltid tänkt att jag borde ha haft med honom. Han har blivit så manlig och fin. Han är gift med mamman till barnen. Jag är oxå i ett förhållande men som känns destruktivt..
    Han föreslog att träffas och verkar vilja det men jag vet inte riktigt vad han vill iom att han är upptagen.. 
  • Anonym (Olycklig)
    Anonym (samma) skrev 2013-11-08 10:58:17 följande:
    Vi var bara 19 år när vi träffades första ggn. Vi träffades då och då i flera år men det blev aldrig vi, antingen var jag eller han upptagna, eller på ngt sätt kom stolthet emellan..
    Nu har vi inte träffats på runt 15 år (jösses..) och så dök han upp på FB. Det var traumatiskt att se hans fina barn, som jag alltid tänkt att jag borde ha haft med honom. Han har blivit så manlig och fin. Han är gift med mamman till barnen. Jag är oxå i ett förhållande men som känns destruktivt..
    Han föreslog att träffas och verkar vilja det men jag vet inte riktigt vad han vill iom att han är upptagen.. 
    Var det han som tog kontakt med dig på FB? Har du tänkt på honom ofta genom åren? 

    Min gamla kärlek klarade inte av att ha kontakt med mig efter att jag började på nya jobbet. Kommer ihåg att han sa att han inte ville ha kontakt om vi bara skulle vara vänner. Vågade inte tro på att en sådan fin kille ville ha mig. Så fortsatte bara vidare i mitt eget destruktiva förhållande. Redan då kände jag att det inte kändes rätt med min man. Usch, vad man kan förstöra för sig självRynkar på näsan.

    Tänker ofta på min gamla kärlek och känner precis som du att det är jättejobbigt att se hans familj. Brukar dock trösta mig med att jag aldrig skulle kunna tänka mig ett liv utan mina barn. Förstår det som att du inte har några barn ännu så då kan det kännas ännu jobbigare att se hans barn?

    Om min gamla kärlek skulle vilja träffa mig nu skulle jag inte tveka. Vill inte göra om samma misstag två gånger. Jag avvisade min gamla kärlek minst tre gånger så jag är ganska säker på att han aldrig kommer att kontakta mig. Det känns som att jag måste våga ta steget, men vet inte om jag vågar. Brottas med tankar om att han kanske inte är så kär i sin fru eftersom han var redo att lämna henne för mig. Å andra sidan kanske han har insett att det bara var bra att det inte blev vi. De är ju faktiskt gifta har barn ihop. På FB ser de ut som lyckliga familjen.

    Ni kan ju bara träffas över en lunch/fika och prata, dvs. känna av läget vad han och du vill (Inte göra något fysiskt). Du vet ju inte om han också har en dålig relation. Om han har tagit kontakt med dig på FB har han garanterat inte glömt dig och du finns säkert i hans tankar till och från. Tror på att ibland måste man göra upp med sina "spöken" oavsett vad det leder till. Förhoppningsvis något braFlört.

     
  • Anonym (14?)
    Anonym (M) skrev 2013-11-07 21:03:26 följande:
    Tänk om han sitter på sin sida datorn och tänker samma som du. Ett litet meddelande, ett hej.
    Gör det, vad har du att förlora?
    Efter 14 år sitter han väl knappast å vänta på dig TS. Men jag, en liten hälsning är väl alltid trevligt.
  • Levandersworld
    Anonym (Olycklig) skrev 2013-11-07 20:57:57 följande:

    För 14 år sedan fick jag uppleva den stora lyckan att träffa mannen i mitt liv, den stora kärleken. Han var min ”prins” och mitt allt: otroligt snygg, charmig, utåtriktad, snäll, smart och oerhört romantisk. Passionen och attraktionen gick inte att ta miste på. Vi träffades på jobbet, dock var vi båda upptagna på varsitt håll. Efter ca ett år valde jag att sluta då jag fick ett mer attraktivt jobb. Denna kille tog då modet till att visa att han ville att vi skulle bli ett par. Det ville jag också men min blyghet och lojalitet mot min sambo satte stopp för oss. Vågade inte visa mina känslor för denna kille, utan levde i självförnekelse och fick killen att tro att jag bara ville var vän med honom. Var så rädd att denna kille hade satt mig på piedestal, så istället valde jag tryggheten och stannade kvar i mitt förhållande. Det var mitt livs misstag.


    Idag har verkligheten hunnit ikapp mig och jag känner mig så miserabelt olycklig i min relation, den man jag valde att stanna kvar hos. Mellan oss finns inget. Jag har inga känslor för min man som jag är gift med. Känslorna tog slut för flera år sedan. Vi lever mest som vänner även fast min man vill mer. Vi har två underbara barn ihop, två flickor som är mina ögonstenar. Jag lever varje dag med tankar om skilsmässa samtidigt som jag inte vill splittra vår familj då barnen är ganska små.


    Jag känner en stor tomhet och saknad över det jag valde bort. Inte hjälper det heller att jag vet om att det var mitt fel att det inte blev vi. Sitter just nu och funderar på om jag ska ta kontakt med min gamla kärlek men vet inte om jag bara är patetisk??? Har min ”prins” som vän på facebook. Han är också gift och har barn med den tjej som han var ihop med när vi träffades. Känns dock så jobbigt att åren bara går och jag inte ens har försökt kontakta killen ifråga…typ ett ”hej, hur har du det?” i ett mejl är väl inte så konstigt, eller?? 


    Behöver hjälp med vad jag ska göra. Någon som varit i min situation? 


    Du är gift?!
Svar på tråden Gammal kärlek, ta kontakt? Behöver råd!!