Är du kvinna och lever i ett vitt förhållande? Varför?

Nej, har ni pratat om detta?

Ja, går inte. Han blir arg, tycker att jag förstör hans lust att vilja genom att prata om det. Tar bort spänningen säger han.

 

Jobbigt, även om du säger att detta är viktigt för dig och att du verkligen skulle vilja prata lite om det?
Känner du att du tappar känslor för honom? Det är ju värt att ta upp i så fall.

Ja, jag lever med en underman man på alla plan - utom ett, han är i princip aldrig kåt.
Nu har jag slutat tjata, orkar inte och det leder ingen vart. Jag har hittills nöjt mig med egna trevliga stunder (nästan varje dag). Igår låg han och kollade på en serie med hörlurar i sängen och ja, gissa vad jag gjorde bredvid i hemlighet under täcket..... Det är sorgligt men så ser det ut här just nu tyvärr och har gjort ett antal år Lever på det ständiga hoppet om att det en dag ska vända och att min mans lust ska komma tillbaka!

Det är få saker som löser sig av sig självt...även om lusten är lite lurigare med det än annat. Även om en bra kommunikation krig sex och intimitet kanske inte gör att lusten infinner sig så kan man lära sig mkt om varandra och vad man tycker och tänker och känner/inte känner osv...men det är inte alltid så lätt eller kul att "tjata"...finns ju dock en eller flera orsaker till att man just "tjatar" eller upplevs tjatig. Man får ingen respons och eller förståelse/engagemang.

Precis. Frånvaron av prat om sex har ju inte direkt lett till att hans lust väckts heller.
Jag förstår honom på ett sätt. Att tala om avsaknaden av lust känns ju inte så där jättetändande, känner mig otroligt osexig, ospännande och needy. Känns som just det här är en av de få sakerna man faktiskt inte kan tala sig till i ett förhållande, det snarare stjälper än hjälper. Men vad ska man gör då? Nä, jag vet inte. Har gett upp. 

Njae,,,håller med om att det absolut INTE är speciellt roligt eller lätt, men hur skall ni annars veta och meddela hur ni tänker och tycker?...vet att det lätt uppfattas som anklagande och kritik...men jag tror ändå att det är värt det om man vill och orkar...jag talar av egen erfarenhet, även om jag till viss del även har "gett upp", så har jag inte gett upp...jag har mer accepterat och ökat min förståelse för varför...o "tjatet" har väl mer lett till en kompromiss och att det är lättare att prata om sex och intimitet än tidigare, så den resan är "avklarad"...den har jag och vi till godo redan. Utgå ifrån dig och hur du känner...blanda inte in din partners "tillkortakommanden"...så som du ser dem.

"vitt"? Vad är ett "vitt" förhållande?

När man INTE har nåt sexuellt förhållande !

Det var nytt för mig, tack och hej. leverpastej.