4,5 åring som inte kan sova själv

Ha en svag nattlampa tänd i hans rum nallar i sängen och sen vända och gå tillbaka med han när han kommer om han nu inte får komma

Ställ dig frågan varför ett barn ska tvingas att sova ensam när de allra flesta vuxna sover tillsammans med någon? Sover inte du bredvid din partner? Är det delvis därför du vill att barnet ska sova i sin egen.säng?

Ge honom den fysiska närhet han behöver för att känna sig trygg! Tids nog kommer han känna sig trygg och då kan du _stötta_ honom till att kunna sova själv.

Vad är viktigast i detta sammanhang: att han sover själv eller att han känner sig trygg?

Mitt bonusbarn kunde inte heller sova själv och där såg jag att han inte kände sig trygg så då fick han den trygghet han behövde, på sina villkor. Det tog ett tag (mycket pga andra omständigheter som gjorde honom otrygg) men till slut ville han själv sova i egen säng. Men återigen, är det så viktigt att han sover själv?

Självklart är det viktigast att han är trygg. Det bara känns som att han skulle må bättre av bli hjälpt lite på traven att kunna sova själv. Han ligger ofta nära mig, men blir sur för att min arm ligger här eller där etc.

Angående min partner så sover han inte här ännu pga det inte får plats. Men jag har tänkt köpa en större säng för att alla skaft plats. Att min son ska sova i sin säng hela natten begär jag inte. Men när han vaknar 22.30 en lördagkväll och man blir tvungen att gå och lägga sig för natten, för att han annars inte kan somna, om blir det lite påfrestande.

Är det trängseln som är problemet? Jag har också svårt att sova när det är för trång. Vi sover med tre barn i vårt sovrum. Vi har breddat vår dubbelsäng allteftersom det har behövts med vanliga sängar. Vi slipper trängas med barn (jo, med vår lilla 5-månaders numera ), och har inga barn som kommer nattvandrandes. Alla har sällskap. Alla har gott om plats. Alla sover gott. Sätta en vanlig säng/hans säng i kloss med din? Kanske skulle han sova lugnare om han visste att han somnade inne hos dig från början och slapp vakna orolig och måsta gå genom mörkret?
 

Var står din sons säng? Om han har eget rum så kanske du kan ställa en vuxensäng, kan vara en tillfällig tältsäng, bredvid hans? När ni nattar och när han vaknar så kan du lägga dig i sängen bredvid och ha en arm över till honom och på så sätt vänjer han sig vid att ligga kvar i sin säng men han vet ändå att du kommer och är nära. Jag har själv svårt att sova med barn i sängen och har från flytten till eget rum haft just så, vi flyttade bort sängen för snart ett år sedan då han helt slutat vakna på natten. Han fyller 5 i mars. Så klart händer det enstaka ggr fortfarande och då kommer han till oss, men någon natt då och då går ju bra

Hans säng står i hans eget rum, men min säng står i vardagsrummet. Problemet är egentligen inte att sängen är för liten utan att han lägger sig nära mig och liksom trycker ut mig mot kanten. Samt att han ibland inte kan sova om jag inte ligger bredvid. Han vaknar till innan jag gått och lagt mig, ibland ligger jag och läser eller motsvarande, jag hinner inte få min egentid på kvällen. Och då är jag ingen nattuggla.

Han börjar ju bli tillräckligt stor att resonera med. Framåt femårsåldern upplevde jag att min son bättre förstår om jag lägger honom men inte sover bredvid. Han ligger också mer stilla om vi skulle samsova. Ge det ett halvår till och förklara vikten av en utsövd mamma och vill han inte somna själv, låt honom sova på madrass på golvet eller liknande.

Du kanske kan fixa till "egentid" på morgonen istället. Gå och lägg dig samtidig och stig upp 2 timmar tidigare.

Jag förstår att du behöver lite tid. På morgonen innan jobbet är det liksom inte lika mysigt att ligga och titta på tv ett par timmar. Plus att har men ett sånt barn antar jag att han följer med upp när du går upp?
Går det att lägga honom i sin egen säng när han kommer upp och sedan ligga kvar tills han somnar? Då kanske han iaf sover lite större del av natten i sin säng?