Shoppingberoende?

Min man brukar ofta kommentera att jag är beroende av att handla. Jag viftar alltid bort det med att jag köper saker vi behöver, att jag gjort "årets klipp" etc. 

Det som de senaste dagarna fått mig att fundera allvarligt på om jag skulle vara shoppingberoende är följande:

Jag mår toppen efter att ha köpt någonting. Kvittrar, är glad, städar hemma och så vidare. Annars är jag gravid, förkyld, smådeppig och hängig. Att köpa någonting får mig att leva upp. Jag kan inte låta bli ett "bra köp". Exempelvis Glossybox, som sagt var är jag gravid och vill därför inte använda smink och annat med en massa parfym. Ändå kan jag inte låta bli att beställa Glossybox (Eller Lykobox) för att jag är rädd att "missa någonting", ett klipp. Vi har tydliga sparmål och dessa missar vi pga att jag köper saker vi egentligen inte behöver. Vi har absolut råd, men vi sparar till bil samt nytt boende och det är bra mycket viktigare än de där prylarna som ändå inte gör mig glad i längden. Barnen har massor av kläder - för mycket egentligen - ändå glor jag på tradera och kan inte låta det "fina gigantiska paketet med 48 plagg" för bara 327:- gå till någon annan, någon vars barn inte redan har för mycket.  Jag ljuger om inköpen. Säger att jag beställt långt tidigare men att "leveransen blivit sen" eller liknande. Små paket smyger jag ibland in på sovrummet eller toaletten med för att min man inte ska se dessa. Men sedan när jag ser saken, fyndet jag gjort - kan jag inte låta bli att visa honom...