Hur mår ni bedragna efter uppbrottet efter en otrohet?

Jag är i valet o kvalet att lämna min sambo efter en otrohet, från hans sida. Jag funderar på hur livet ska bli. Just nu mår jag skit och tänker på den jävl...otroheten varje dag. Undrar om det ska hända igen. Undrar hur länge jag ska tänka på det.

Sen funderar man på om man verkligen skulle må bättre om man separerade. Visst, det är ju bättre att göra slut nu, eftersom chansen att han är otrogen igen finns ju. Då känns det ju bra att hinna göra slut innan..... Jag vet att han älskar mej, så det skulle bli ett hårt slag för honom. Inte lika hårt som hans otrohet, men ändå..

Vilket han kommer vara beredd på ifs, han vet ju vad han gjort. Men bara tänker vilket som är bäst att göra.... Kan ju ni inte svara på ifs, vill eg bara höra hur det gått för er som gjorde slut och blev singlar. Man tänker ju oxå att det kan ju faktiskt bli så att man inte träffar nån,

och känslan att bli ensam resten av livet känns ju inte så tilltalande. Sen är han ju såklart inte värd mej, eftersom han var beredd på att det skulle ta slut när han var otrogen. Just där kanske man tänker lite egoistiskt, lite utnyttjande.... Är nog lite skraj för framtiden om man blir själv, ensam, singel........

Anonym (?)

Äldre 29 Nov 01:25

#1

hur otroheten uppdagades? var det han som kom fram till dej och berättade eller kom du på honom och hans smutsig affär? och hur länge varade otroheten? behövs lite bakgrund här för att kunna säga, det finns inget standard svar annars..

för mig var så att jag kom på henne och det hela (trots avslöjandet) varade ändå några månader (jag kom på dem precis då de hade startat). jag förlät för inget fysiskt skedde men tillit återkom bara ett år efter. och ja under året det var ett rent helvete med misstankar, raseri och dagliga anklagelser (mina mot henne).
nu glad igen men skulle aldrig i mitt liv klara det en gång till utan skulle lämna på en gång

Anonym (en undran) Trådstartaren

Äldre 29 Nov 01:44

#2

Anonym (?) skrev 2013-11-29 01:25:25 följande:

hur otroheten uppdagades? var det han som kom fram till dej och berättade eller kom du på honom och hans smutsig affär? och hur länge varade otroheten? behövs lite bakgrund här för att kunna säga, det finns inget standard svar annars..

för mig var så att jag kom på henne och det hela (trots avslöjandet) varade ändå några månader (jag kom på dem precis då de hade startat). jag förlät för inget fysiskt skedde men tillit återkom bara ett år efter. och ja under året det var ett rent helvete med misstankar, raseri och dagliga anklagelser (mina mot henne).
nu glad igen men skulle aldrig i mitt liv klara det en gång till utan skulle lämna på en gång

Tänkte mer på den som blev bedragen och som gjorde slut efter en otrohet. Hur dom som blev bedragna och gjorde slut, hur dom mår nu efter? Eftersom jag själv ant kommer hamna där, så undrar jag hur dom mår?

Mår ni bättre, ångrar ni att ni gjorde slut, vill ni tillbaka? Behövs eg ingen bakgrund eftersom min fråga är allmän.

Men i mitt fall så berättade han självmant ocg då hade affären varat i två månader, och samma här, en gång till hade jag aldrig klarat. Vet inte ens om jag klarar första omgången....

Anonym (.)

Äldre 29 Nov 02:39

#3

Jag fick reda på att min pojkvän sen flera år tillbaka varit otrogen, inte bara en gång utan flera, med flera olika tjejer och hade ett förhållande vid sidan av. Jag mådde riktigt skit i ett år efter ungefär. Låg hemma ensam med min hund mest hela tiden, kunde inte äta eller sova och vägde tillslut bara 39 kg till mina nästan 170 cm. Den killen var vad jag trodde mitt livs kärlek, han jag ville skaffa familj med och leva resten av mitt liv med, jag ville så gärna förlåta men visste att jag aldrig skulle kunna leva vidare i förhållandet och vara lycklig med vetskap om vad han gjort. Men sakta men säkert började jag må lite bättre, började träffa vänner och pratade om vad som hänt, hur dåligt jag mådde, hur jag kände och mina vänner (väldigt få efter det året) fick allt att kännas så mycket bättre. Började dejta igen men vågade inte ha nåt förhållande på länge. Började efter 4 år träffa en kille som jag blev lite kär i och faktiskt vågade lita på, men då dök plötsligt mitt riktiga livs kärlek upp på ett helt oväntat sätt i mitt liv, vi blev båda kära i varandra på en gång och har inte varit ifrån varandra en hel dag sedan dess. Om en månad föds våran lilla flicka och jag har aldrig varit så lycklig i mitt liv. Jag är så glad att jag valde att lämna mitt ex och fann en helt otrolig man som jag litar på till 100%

Det var skit jobbigt länge, hade ätstörningar i 5 år men är nu helt frisk och mår bättre än någonsin:) Jag ångrar verkligen inte att jag lämnade mitt ex, ångrade det inte under tiden jag mådde så dåligt heller för jag visste att det var det bästa att göra

älskarkärleken

Äldre 29 Nov 03:34

#4

Svårt att tro att din man älskar dig. Skulle han älska dig så kulle han inte bedra dig tyvärr. Lek med den tanken och fråga dig själv om du vill slösa din tid på någon som inte älskar dig? Du kan ju faktiskt hitta en som. Dyrkar jorden du går på och aldrig skulle bedra dig. Lycka till

Anonym (.............)

Äldre 29 Nov 07:42

#5

Min pojkvän var otrogen en gång. Jag försökte förlåta med jag mådde illa, var misstänksam och kunde inte lita på honom.

Idag förstår jag att det inte var meningen att jag skulle lite på honom igen. Jag menar, är det inte höjden av dumhet att lita på någon som BEVISLIGEN inte går att lita på?
Varför skulle ha bli trogen helt plötsligt bara för att han blev påkommen?? Är det inte större risk att han bara lärt sig att smyga bättre?

En man som älskar dig är inte otrogen. En man som älskar dig riskerar inte ert förhållande för att få mysa med en annan tjej. En man med moral och värderingar är inte otrogen.

Jag lämnade honom. Visst jag var skitledsen i en månad eller två, men efter sex månader träffade jag min nya man :) . Men idag har jag en trogen och trygg man! En man som gör allt för mig och som jag bevisligen kan lita på. Jag har inga misstankar, mår aldrig illa och har en helt fantastisk relation :)

Jag vet att jag vågar skaffa barn med denna mannen i framtiden för han har goda värderingar. Jag riskerar inte att mina barn får ett svin till pappa.

Fool

Äldre 29 Nov 11:05

#6

Anonym (.............) skrev 2013-11-29 07:42:22 följande:

Min pojkvän var otrogen en gång. Jag försökte förlåta med jag mådde illa, var misstänksam och kunde inte lita på honom.

Idag förstår jag att det inte var meningen att jag skulle lite på honom igen. Jag menar, är det inte höjden av dumhet att lita på någon som BEVISLIGEN inte går att lita på?
Varför skulle ha bli trogen helt plötsligt bara för att han blev påkommen?? Är det inte större risk att han bara lärt sig att smyga bättre?

En man som älskar dig är inte otrogen. En man som älskar dig riskerar inte ert förhållande för att få mysa med en annan tjej. En man med moral och värderingar är inte otrogen.

Jag lämnade honom. Visst jag var skitledsen i en månad eller två, men efter sex månader träffade jag min nya man :) . Men idag har jag en trogen och trygg man! En man som gör allt för mig och som jag bevisligen kan lita på. Jag har inga misstankar, mår aldrig illa och har en helt fantastisk relation :)

Jag vet att jag vågar skaffa barn med denna mannen i framtiden för han har goda värderingar. Jag riskerar inte att mina barn får ett svin till pappa.

Anonym (en undran) Trådstartaren

Äldre 29 Nov 12:31

#7

Anonym (.) skrev 2013-11-29 02:39:57 följande:

Jag fick reda på att min pojkvän sen flera år tillbaka varit otrogen, inte bara en gång utan flera, med flera olika tjejer och hade ett förhållande vid sidan av. Jag mådde riktigt skit i ett år efter ungefär. Låg hemma ensam med min hund mest hela tiden, kunde inte äta eller sova och vägde tillslut bara 39 kg till mina nästan 170 cm. Den killen var vad jag trodde mitt livs kärlek, han jag ville skaffa familj med och leva resten av mitt liv med, jag ville så gärna förlåta men visste att jag aldrig skulle kunna leva vidare i förhållandet och vara lycklig med vetskap om vad han gjort. Men sakta men säkert började jag må lite bättre, började träffa vänner och pratade om vad som hänt, hur dåligt jag mådde, hur jag kände och mina vänner (väldigt få efter det året) fick allt att kännas så mycket bättre. Började dejta igen men vågade inte ha nåt förhållande på länge. Började efter 4 år träffa en kille som jag blev lite kär i och faktiskt vågade lita på, men då dök plötsligt mitt riktiga livs kärlek upp på ett helt oväntat sätt i mitt liv, vi blev båda kära i varandra på en gång och har inte varit ifrån varandra en hel dag sedan dess. Om en månad föds våran lilla flicka och jag har aldrig varit så lycklig i mitt liv. Jag är så glad att jag valde att lämna mitt ex och fann en helt otrolig man som jag litar på till 100%
Det var skit jobbigt länge, hade ätstörningar i 5 år men är nu helt frisk och mår bättre än någonsin:) Jag ångrar verkligen inte att jag lämnade mitt ex, ångrade det inte under tiden jag mådde så dåligt heller för jag visste att det var det bästa att göra

Usch vad jobbigt för dej, men ändå en solskenshistoria tillslut! Det är ju så att dom som är otrogna verkligen inte förstår vad dom gör mot sin partner, hur dåligt vi mår under lång tid och har ärr i själen för resten av livet.

Det sitter ju lixom i bakhuvudet, vad dom gjort mot en och säkert är det så att man undrar om man kommer utsättas för det igen.

Man läser ju här och några tycker si och några tycker så, hur dom gjort med otrohet. Vissa tycker inte det är så farligt och kan tänka sig o ge sin partner en andra chans, vissa säger lämna med en gång.

På sätt o vis önskar jag att jag lämnade med en gång, då hade jag inte suttit här och inte veta vad jag ska göra. Jag har aldrig bott själv i hela mitt liv (är 45) så det kommer ju bli en utmaning. Kommer nog känna mej friare, men säkert sakna det på samma gång.

Anonym (en undran) Trådstartaren

Äldre 29 Nov 12:38

#8

älskarkärleken skrev 2013-11-29 03:34:11 följande:

Svårt att tro att din man älskar dig. Skulle han älska dig så kulle han inte bedra dig tyvärr. Lek med den tanken och fråga dig själv om du vill slösa din tid på någon som inte älskar dig? Du kan ju faktiskt hitta en som. Dyrkar jorden du går på och aldrig skulle bedra dig. Lycka till

Jo så känner jag oxå. men som man läst mycket på nätet om otrohet, så kan man uppenbarligen älska någon men ändå vara otrogen. Det är väl just bekräftelsen dom saknar. Men något har ju gjort att man kommit till den den punkt, när bekräftelse slutas ges. Då pratar man ut om det.

Kan man inte prata, så kan det ju bli så att den som inte får bekräftelse är otrogen. Men personligen håller jag med dej. Man KAN inte älska någon OCH vara otrogen. Helt fel ju. Även om jag slutade älska min sambo så hade jag inte varit otrogen.

Nej jag vill inte slösa min tid mer på honom (fast jag är ganska säker på att han älskar mej...) just för att han varit otrogen. Det värsta sveket. Jag måste ta tag i mitt liv och bestämma mej. Frågan är om jag kommer må bättre efter separationen...Men det är väl ett steg man får ta, för det är ju inte så att man vill bo ihop med någon som svikit en så.

Anonym (.)

Äldre 30 Nov 03:09

#9

Anonym (en undran) skrev 2013-11-29 12:31:29 följande:

Usch vad jobbigt för dej, men ändå en solskenshistoria tillslut! Det är ju så att dom som är otrogna verkligen inte förstår vad dom gör mot sin partner, hur dåligt vi mår under lång tid och har ärr i själen för resten av livet.

Det sitter ju lixom i bakhuvudet, vad dom gjort mot en och säkert är det så att man undrar om man kommer utsättas för det igen.

Man läser ju här och några tycker si och några tycker så, hur dom gjort med otrohet. Vissa tycker inte det är så farligt och kan tänka sig o ge sin partner en andra chans, vissa säger lämna med en gång.

På sätt o vis önskar jag att jag lämnade med en gång, då hade jag inte suttit här och inte veta vad jag ska göra. Jag har aldrig bott själv i hela mitt liv (är 45) så det kommer ju bli en utmaning. Kommer nog känna mej friare, men säkert sakna det på samma gång.

Ja ingen kan ju säga vad som är det rätta att göra, det jag kan säga är att om du känner att det här är något du aldrig helt och hållet kan förlåta, att du aldrig kommer lita på din man igen så är det bästa att lämna för du kan ju inte leva resten av ditt liv med en man du inte är lycklig med och som du inte litar på. Men många kan ju faktiskt förlåta en otrohet och gå vidare, det tar säkert väldigt lång tid att lita på sin partner igen efter nåt sådant och det är nånting som båda måste jobba på men är båda beredda att göra det som krävs för att få allting tillbaka så tror jag att man faktiskt kan bli lyckliga tillsammans igen. Men som sagt om du känner att du aldrig kommer kunna förlåta så måste du gå vidare utan din man.

Och väljer du att lämna så kommer det säkert kännas förjävligt en tid, särskilt som du aldrig har bott själv men du är bara 45 år och har så många år framför dig och du förtjänar att vara lycklig och ska inte behöva nöja dig som det är, och det är ändå bättre att må dåligt en tid efter ett uppbrott än att må dåligt och kanske vara bitter, besviken och sårad resten av sitt liv

Isola747

Äldre 30 Nov 22:02

#10

Jag kom på min kille sedan drygt 5 år och pappan till mina två barn med otrohet för knappt ett år sedan. Vi gjorde slut och det är det bästa jag gjort i mitt liv. Trots att jag tycker att vi hade det bra när vi var ihop så kan jag såhär i efterhand inte för mitt liv komma på varför jag ville vara med honom. Du kommer med största sannolikhet träffa någon ny och hur som helst så är det bättre att vara singel än att slösa bort sitt liv på någon som gjort något så respektlöst mot en. Jag ångrat inte för en sekund att jag gick vidare utan honom, det är det bästa jag gjort.

Hur mår ni bedragna efter uppbrottet efter en otrohet?

INNEHÅLL