Kan det vara något?

Lottapotta08

Äldre 4 Dec 13:30
7 svar

Visa endast Anmäl

Kan det vara något?

Hej, jag skulle vilja kolla med er som har barn med autism/ADD/ADHD eller liknande om detta är något som ni känner igen.

Vi har en jättefin son fyller fyra i januari. Han har stora problem när det gäller mat och har egentligen haft det hela sitt liv mer eller mindre.

Kort beskrivning:

Han pratar väldigt mycket och har bra ordförråd och grammatik.

Gillar särskilt att prata med vuxna.

Mycket fantasi.

Vill inte smaka ny mat. Säger att han inte tycker om.

Äter bara viss typ av mat och det går i perioder vilken. Ibland hamburgare, ibland köttbullar. Aldrig potatis, endast i form av pommes frites ibland och chips ibland.

Äter väldigt sällan på dagis. Det han äter där är fiskpanetter och det äter han inte hemma. Äter särskilt inköpt bröd på dagis (polarkaka), annars inget till mellis förutom kanske en skorpa. Äter aldrig frukt eller grönsaker.

Är mycket noga med att saker ska sägas korrekt och exakt. Till exempel om jag säger att han bar en sten på ryggen säger han ”nej, det gjorde han inte, han bar den bakom ryggen”. Upprepar tills någon svarat. Härmar ofta ordagrant någon mening som tex jag sagt dagen innan.

Vill inte säga till fröknarna när han bajsat på dagis (vilket nästan aldrig sker) utan torkar sig hellre själv.

Leker sällan i storgrupp utan är mest för sig själv när alla andra på avdelningen leker roliga lekar på gården.

Kan inte rita, blir mest kludd och målas det med vattenfärger så blir det alltid vattenlek med pappersbitarna i vattenburken och en massa geggalek istället.

Sådär på att räkna.

Har inte tålamod till t ex pussel.

Är detta något som jag ska vara uppmärksam på? Har varit på ett besök på BUP och har därefter bett dagispersonalen observera honom lite extra för att sedan återkoppla till mig efter nyår. Vill inte ”i onödan” utsätta min lille älskling för någon utredning om det inte finns någon som helst anledning till oro.

Tacksam för er input.

//Bekymrad mamma
- «
- ‹
- Sida 1 av 1
- 1
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Kan det vara något?
Ronjami

Äldre 4 Dec 15:35
#1

Visa endast Anmäl

Jaadu, jag tror magkänslan brukar stämma i dom här fallen men om han inte har så mycket beteendeproblem så tror jag inte förskolan kommer att skynda på en utredning.
Min dotter utreddes vid 6 års ålder men då hade jag redan "vetat" sen länge så aspergerdiagnosen kom inte direkt som en överraskning.
Har barnet "bara" asperger eller högfungerande autism så kommer inte en utredning ge så mycket mer än att det är lättare att äska pengar för extra resurs men det är väldigt behovsstyrt och i det här fallet verkar det ju inte behövas.
Min dotter har inte fått någon behandling överhuvudtaget, vi föräldrar har fått gått en introkurs på AS-center och sen har vi 1/4 vårdbidrag (verkar vara standard men egentligen vet jag inte vad vi ska ha det till). Skolan fick pengar första terminen i ettan med det har dom dragit in sedan dess så en diagnos behöver inte alltid vara till någon nytta.
Blixa

Äldre 4 Dec 15:49
#2

Visa endast Anmäl

Håller i princip med Ronjami, men vår son har svårt att klara situationen på fritids och vårdbidraget gör att vi kunnat gå ner i arbetstid, så att han slipper vara där så mycket. Dessutom tycker jag att vi fått bra stöd av habiliteringen samt att skolan tagit särskild hänsyn till vår son när det gäller storlek på klassen m m.
Lottapotta08

Äldre 5 Dec 19:25
#3

Visa endast Anmäl

Det jag tänker är att man kanske kan få några "verktyg" för hur man bäst hjälper honom om man får bekräftat om det är något. Om det inte bara är vanlig trots vill man ju försöka vara något mer tolerant och kanske låta honom få göra lite mer som han vill - inom rimliga gränser. Utan diagnos är det ju lite svårt att veta hur vi på bästa sätt kan bemöta honom.

Låter ni era barn t ex äta det de vill?
Blixa

Äldre 6 Dec 07:58
#4

Visa endast Anmäl

Lottapotta08 skrev 2013-12-05 19:25:42 följande:
Det jag tänker är att man kanske kan få några "verktyg" för hur man bäst hjälper honom om man får bekräftat om det är något. Om det inte bara är vanlig trots vill man ju försöka vara något mer tolerant och kanske låta honom få göra lite mer som han vill - inom rimliga gränser. Utan diagnos är det ju lite svårt att veta hur vi på bästa sätt kan bemöta honom.
Låter ni era barn t ex äta det de vill?

Maten bråkar vi inte om. Däremot försöker vi underlätta matsituationer för sone. Han klarar det bättre om det t ex finns skriven meny för hela veckan, om vi är tysta vid matbordet m m. Sedan klarar han inte vissa dofter och då respekterar vi det och äter i två omgångar...
Fast vi har kollat med sköterska att han inte är underviktig och att han får ett hyfsat näringsintag med den ensidiga kost han äter. Det blev lättare för mig att släppa det efter det besöket.
Lottapotta08

Äldre 7 Dec 12:42
#5

Visa endast Anmäl

Blixa skrev 2013-12-06 07:58:53 följande:

Maten bråkar vi inte om. Däremot försöker vi underlätta matsituationer för sone. Han klarar det bättre om det t ex finns skriven meny för hela veckan, om vi är tysta vid matbordet m m. Sedan klarar han inte vissa dofter och då respekterar vi det och äter i två omgångar...
Fast vi har kollat med sköterska att han inte är underviktig och att han får ett hyfsat näringsintag med den ensidiga kost han äter. Det blev lättare för mig att släppa det efter det besöket.
Vi tänkte också berätta i förväg vad som ska ske och vilken mat han ska få. Han kan ju inte läsa än så vi får rita/fota på en whiteboard tänkte vi. Vad äter er son helst och hur ofta får han det? Hur gammal var er son när han fick sin diagnos och vilken är det? Hur misstänkte ni att det var något?

Ursäkta korsförhöret men jag är väldigt intresserad .
Lottapotta08

Äldre 7 Dec 12:44
#6

Visa endast Anmäl

Ronjami skrev 2013-12-04 15:35:35 följande:
Jaadu, jag tror magkänslan brukar stämma i dom här fallen men om han inte har så mycket beteendeproblem så tror jag inte förskolan kommer att skynda på en utredning.
Min dotter utreddes vid 6 års ålder men då hade jag redan "vetat" sen länge så aspergerdiagnosen kom inte direkt som en överraskning.
Har barnet "bara" asperger eller högfungerande autism så kommer inte en utredning ge så mycket mer än att det är lättare att äska pengar för extra resurs men det är väldigt behovsstyrt och i det här fallet verkar det ju inte behövas.
Min dotter har inte fått någon behandling överhuvudtaget, vi föräldrar har fått gått en introkurs på AS-center och sen har vi 1/4 vårdbidrag (verkar vara standard men egentligen vet jag inte vad vi ska ha det till). Skolan fick pengar första terminen i ettan med det har dom dragit in sedan dess så en diagnos behöver inte alltid vara till någon nytta.

Tack snälla för din input!!! Vad var det tydligaste tecknet du såg hos din dotter? Hur äter hon?
Blixa

Äldre 9 Dec 08:21
#7

Visa endast Anmäl

Lottapotta08 skrev 2013-12-07 12:42:45 följande:
Vi tänkte också berätta i förväg vad som ska ske och vilken mat han ska få. Han kan ju inte läsa än så vi får rita/fota på en whiteboard tänkte vi. Vad äter er son helst och hur ofta får han det? Hur gammal var er son när han fick sin diagnos och vilken är det? Hur misstänkte ni att det var något?
Ursäkta korsförhöret men jag är väldigt intresserad .

Sonens absoluta favoritmat är risgrynsgröt. Vi erbjuder alltid annan mat (och det finns ett par rätter till som han accepterar), men risgrynsgröt finns alltid som ett alternativ om han inte vill. Han äter det 4-5 gånger i veckan.
Han var 7 år när han fick diagnos Aspergers. Vi har nog egentligen alltid vetat p g a "udda" intressen m m, men inte upplevt problem förrän då. Anledningen att vi vände oss till BUP var egentligen tics som dök upp i 7-årsåldern.

Ingen fara att du frågar. ;)

«
‹
Sida 1 av 1
1
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Kan det vara något?

Kan det vara något?

INNEHÅLL