Någon som gjort mer än en abort?
Som rubriken lyder - är det någon som gjort abort mer än en gång?
Hur reagerar barnmorskor och den sjukhuspersonal ni träffat?
Som rubriken lyder - är det någon som gjort abort mer än en gång?
Hur reagerar barnmorskor och den sjukhuspersonal ni träffat?
Min kompis har gjort två aborter ENBARN pga att dom SKET i att använda skydd alls. Tycker det är vidrigt faktiskt. Personalen sa nog inte så mycket men dom kanske tänkte destå mer?
Japp 7 st. Jag har aldrig haft behov av att berätta om tidigare aborter (i alla fall inte antalet) varje gång. Jag blir gravid om någon tittar på mig i stort sett, tål inte hormoner därav antalet.
Jag har gjort två. Detta pga att jag blev gravid trots p-piller, båda gångerna.
Har inte upplevt något ifrån personalen alls. Inte fått nån känsla heller.
Har gjort abort två gånger. En medicinsk för många år sedan, och nyligen en kirurgisk.
2 gånger.
P-Piller första gången. Sen vet jag inte? Körde oavbrutet samlag men jag hade väl en rejäl otur antar jag... Ingen läkare sa något särskilt, men jag skulle inte ta åt mig eller bry mig om de gjorde det. Givetvis ville de väl fråga om man behöver p-medel eller har ett dåligt fungerande sådant.
AVBRUTET* ska det givetvis stå
I ungdomen gjorde jag två aborter, en skrapning och en medicinsk.
Skrapningen när jag var 16 år, det gick bra.
Den medicinska var fruktansvärd... Det är 9 år sedan nu. Jag var då 17 år. Ville gå ut skolan innan vi skaffade smått.
Jag såg det lilla liv jag valt att ta bort när jag satt på toaletten. Mammakänslan höll på å ta över och jag var påväg att lyfta upp lille Zackarias ur plastbyttan. Namnet fick han i år.. jag hade inte insett att det var han som spökat i mig. Hade inte bearbetat sorgen riktigt....
Sjukhus/personal sa inget till mig angående två aborter på 2 år.
Har gjort abort tre gånger.
Ser faktiskt inte det moraliska problemet med abort och skulle inte ha något emot att använda det som preventivmedel om det inte vore för att det dels påverkar kroppen på ett inte så hälsosamt sätt och dels för att det snor en massa sjukvårdsresurser som verkligen behövs på annat håll.
Varför skulle sjukvårdspersonalen reagera överhuvudtaget?
Då måste du sakna något om du gång på gång skulle kunna skapa ett liv för att sedan släcka det.
Eget ansvar!! Skydda, preventiv eller strunta i sex och håll dig till onani.
Ett foster är inget liv etc etc sägs det. Men tänk vad det kunde ha blivit om du inte tog bort det.
Abort som preventivmedel!! Usch!
Då måste du sakna något om du gång på gång skulle kunna skapa ett liv för att sedan släcka det.
Eget ansvar!! Skydda, preventiv eller strunta i sex och håll dig till onani.
Ett foster är inget liv etc etc sägs det. Men tänk vad det kunde ha blivit om du inte tog bort det.
Abort som preventivmedel!! Usch!
Den första efter en våldtäkt när jag var 13. Den andra då jag blev gravid trots p-piller innan jag var redo för att ha barn i mitt liv. Den tredje på det vi planerat skulle bli vårt tredje barn. Men livet ville att vi just då behövde ställa upp som familjehem åt två närstående barn och vi kände att vi inte skulle räcka till för både de två små vi redan hade, de andra två som behövde oss och en ny liten bebis. Den fjärde nyligen, blev gravid trots minipiller och helammning men varken vill ha eller orkar med fler barn.
Jag själv har gjort 11 aborter ( inget jag är direkt glad över att berätta) men har väldigt lätt att bli gravid ända sedan jag blev sexuellt aktiv vid 14 års ålder är idag 30 år. Jag har två barn födda 2000 och 2002 och väntar nu min tredje bebis som är beräknad till den 5 juni 2014 ( är i vecka 16). Gjorde senast abort i januari-13 då läkaren sa att jag gjort väldigt många aborter att jag måste ha en väldigt bra preventiv medel framöver men jag och min kille ångrade den senaste aborten så mycket att vi aldrig började med preventiv medel så efter ca. 7 mån var jag gravid och vi är glada idag att vi inte gjorde abort. Jag skämdes varje gång jag gick till abortmottagningen trots att jag inte enbart blev gravid av slarv utan ibland även fast jag hade spiral m.m. Men jag tycker det är ändå en kvinnas rättighet och ju mer genomtänkt beslutet är så kommer det kännas som en lättnad. Styrke kramar!