Jag har varit i din situation och har tagit mig vidare. Nu när dottern är 3 år lever jag med en ny sambo med en liten dotter på halvåret. Visst det har gått fort, men båda är 38, så vi kunde inte vänta med barn hur länge som helst.
Sambon ville separera när dottern var ca året. Jag hade precis börjat jobba och skulle få några månader på mig att hitta bostad, men han fick en knäpp kan man väl kalla det och hotade oss mer eller mindre ut ur huset vi gemensamt då ägde när vi kom hem från jobbet en dag. Jag vågade inte stanna kvar då jag inte visste hur sjuk han skulle kunna bli utan rusade ut med dottern till bilen och hämtade bara gröt och välling så vi skulle klara natten ...
Jag fick hjälp av mina föräldrar som kom så vi bodde 2 nätter på hotell och sedan hos vänner en vecka tills vi efter gemensamt samtal hos familjerätten fick en vecka på oss i huset att packa allt och flytta. Tack och lov var det i mitten av månaden det hände och vi fick lägenhet vid månadsskiftet.
Tufft för ekonomin var det helt klart då det var första terminen för tösen på förskolan. Första året hade jag ca 14 dagars vab stod det på försäkringskassan mot 3,5 på en termin ... Då har jag ändå oftast varit ledig en dag i veckan annars hade det blivit ännu mer. Sedan har pappan tagit några dagar.
Fadern har kommit och gått vad gäller umgänge. Just nu har vi 2 timmar på lekplats varannan söndag. Det är väl det första som har fungerat i flera månader nu utan strul ...
Diskutera sonens umgänge under goda former, familjerätten är bra om det behövs stöd för att hitta bra lösningar. Om sonen blir skriven hos dig underlättar det för att få bostadsbidrag som underlättar ekonomin lite. Sedan beror ju underhållets vara eller inte vara på vilket umgänge ni beslutar om.
Gör en budget, så du får bästa möjliga koll på ekonomin. Om du får tillgång och flyttar dagen innan månadsslut så skriv den dagen när du söker bostadsbidrag då du "vinner" en månad på det.
Lycka till!