Familjehemsbarn och julafton

Det är nog inte alla som gråter

Du tror att de flesta familjehemsbarn sitter och gråter på julafton?

Förmodligen inte. Men jag kan tänka mig att det är ganska många som känner så eftersom det finns så många barn som är placerade på felaktiga grunder?!

Tänkte på detta efter att ha pratat med mitt eget ledsna barn idag, som för första gången inte får fira jul med sin familj.

Barnet vet varför det är tillfälligt placerat, men tycker att soc har fel och förstår därav inte fullt ut. Barnet har varit med mig (mamman) ensam i nästan alla år. Aldrig haft kontakt med sin "pappa". I år får barnet "fira jul" med helt okända människor väl medveten om att resten av barnets familj är tillsammans.

Det är en nybliven tonåring vi pratar om så barnet kan prata för sig. Ej eget beteende dock, barnet är ett "A-barn" om du ursäktar uttrycket. Menar att barnet själv inte har några problem alls, intelligent, väluppfostrad och "omtyckt av alla", alltid hel och ren, älskad och väl omhändertagen m.m.

Bara väntade på att just Du skulle hitta hit.

Nej, jag skrev inte att de flesta barn gör det. Men jag tror att många barn gör det och personligen skulle jag tycka det kändes hemskt om jag vore familjehem. Dom är väl inga okänsliga monster hoppas jag? Eller tror du alla familjehem är det, att dom struntar i de stackars barnens känslor?

De flesta tycker nog som du av familjehemmen. Med tanke på att de är just vanliga människor och inte monster så är det klart att de skär i hjärtat på dem om deras placering är ledsen.

Nej, det inte så många barn som är placerade på felaktiga grunder. Det finns en el såklart och det är förfärligt.

Så säg mig, hur gick det igenom i rätten att ett A-barn som inte har minsta problem och är(var) omhändertagen på ett utmärkt sätt blev placerad?

Naturligtvis tycker barnet att Soc har fel, det är ett BARN med barns tankeförmåga och känslor även om det är en tonåring.

Nej, mitt barn förstår och vet mer än andra barn i samma ålder! Alla är ju olika.

För att jag har en historia av dåligt psykiskt mående men blivit bättre (i dag frisk) de senaste åren, men det vet inte soc som inte har träffat någon av oss innan placeringen skedde. Hade flyttat till ny kommun precis.

Barnet förstod därav ingenting om varför det skulle placeras nu när allt var så bra och inte för många år sedan när allt inte var lika bra med mig. Men barnet har jag alltid skött, däremot har jag alltid vetat om mitt psykiska mående och försökt mitt bästa för att det inte ska påverka barnet samtidigt som jag sökt hjälp på alla håll och kanter. Har alltid haft en enorm självinsikt och själv bett soc om hjälp tidigare.

Därav har barnet blivit så välanpassad.

Jag kan oroa mig ibland för att familjehemmet vill behålla mitt barn så gärna så att dom pratar illa om mig. Men det hoppas jag är spöktankar, för det är en väldigt trevlig familj och dom verkar ta väl hand om mitt älskade barn. Barnet far inte illa där på något sätt! (tror jag inte och jag känner mitt barn så jag tror att jag skulle veta om det var så)

Familjehemmet verkar så bra så att JAG skulle vilja flytta dit själv faktiskt.

Men det hindrar inte det faktum att barnet grät i telefonen idag för att barnet inte får vara med mig och sin släkt utan hos helt okända människor. Jag vill inte "fira jul" alls, men måste pga resten av familjen.

Har du inte gjort en hemtagningsbegäran då? Låter ju osannolikt att rätten inte skulle avbryta placeringen om det nu inte finns någonting alls som brister eller att dottern har påverkats så negativt av din sjukdom att hon nu behöver vara ifrån dig eller få vård.

Ja, hon är säkert mognare och klokare än många men trots det är hon fortfarande ett barn med ett barns tankar och känslor. Kan det vara så att hon blivit lite för "vuxen" pga din psykiska ohälsa under åren?

Självklart har jag gjort en hemtagningsbegäran, men då krävs en ny utredning av soc som tar 4 månader. Det pågår just nu, men hjälper inte oss i nuläget.

För att mitt barn ska få komma hem så måste ett byte av handläggare ske, detta ter sig omöjligt att få till.

Får försöka stå ut nu i helgtiderna som är och ta nya tag nästa år.

Queenie70 - Ja, det känns inte alls bra. Även om det är enbart soc som har den uppfattningen, en enskild person, ingen annan. Vi går inte ihop helt enkelt och kommer aldrig göra det.

Hm så soc skulle bara helt plötsligt helt utan anledning få för att placera ditt halv stora barn och dessutom inte låta barnet åka hem på julafton menar du?

Varför skulle de vilja göra det? De som jobbar med det vet garanterat vilken skada det gör ett barn att placeras dessutom att julen är en viktig högtid och att barnet mår bäst av att fira med sin mamma , så jag tror att du har missat något här.

När det gäller familjehemet så är det nog inte kul men jag tror inte att deras jul blir helt förstörda, de vet att barnet är hos dem av en anledning och att det är bäst för barnet, även om det är ledsen.
De kommer nog se till att göra julafton bra för ditt barn så den inte sitter och grubblar e massa just den dagen.