Mola/ Druvbörd frågor

Hej! Beklagar att du också drabbats av detta. Jag blev gravid i maj förra året, hade grav.symptom men fick bruna flytningar som övergick till färsk blod. Åkte in till gynakuten där de konstaterade att det inte var en normal graviditet. De villa göra en skrapning för att utesluta druvbörd, läkaren sa tom att hon inte kunde tänka sig det eftersom det är så himla ovanligt. Nån vecka efter skrapningen fick jag hem ett brev, läkaren sa att analysen från skrapningen visade att jag haft en komplett Mola. Som tur är åkte jag in till akuten i v6 för jag kände att nåt var fel även om alla sa att det är fullt normalt med blödningar. Jag blev helt knäckt såklart, vi fick 6mån graviditetsförbud och jag fick ta blodprov på sjukhus en gång i veckan första månaden och sedan en gång i månaden i fem månader till. Sista blodprovet var i november och jag blev friskförklarad. Hcg-värdet började på 45.000 och sjönk stadigt och var på noll de sista månaderna. Samma dag som sista blodprovet hade jag ägglossning och det tog sig så nu är jag i vecka 8 (7+4) och har gjort vul i förra veckan så vet att det finns ett litet foster och ett hjärta som slår den här gången :)

Vad tråkigt att höra Södermamman. Hur har det gått för dig? Jag råkade ut för komplett mola förra året och det skulle ha varit mitt andra barn. Trodde också att det kunde vara tvillingar när magen blev så stor fort. Det upptäcktes först på ultraljud i v 12. Mitt hcg sjönk dessvärre inte (det gör det dock för de flesta) efter skrapning och Molan spred sig till livmoderväggen. Jag fick genomgå cellgifter i 5 mån (oftast blir det mindre om man ens behöver cellgifter) innan hcg var nere på mindre än 5. Därefter var det gravidförbud i ett år. Nu är jag gravid igen i v 24 och allt ser bra ut. Det var ett tufft år men nu när jag fått lite distans så var det faktiskt helt ok. Oron var dock värst, och att man inte visste vad som skulle hända längre fram och hur man skulle svara på behandlingarna. Hoppas du slipper cellgifter så är du snart bra igen! Styrkekramar

Vad skönt och se jag inte är ensam, min förra graviditet så gjorde jag VUL i v 6 för jag trodde de var tvillingar men där var bara en och man såg hjärtat slå men så fick jag fick blödningar i v16 och åkte in och gjorde ett UL på akuten där dom konstatera att bebis var död, blev chockad och helt förtvivlad, blev skrapad samma eftermiddag och en månad senare fick jag ett samtal där en läkare berättade "något" allt jag hörde var blodprov, (jag är super nålrädd) så jag tacka för samtalet och fatta inte innebörden av de! 3v senare ringer dom igen och frågar varför jag inte lämnat prover! Hon förklarar igen... åker till VC för prov samma förmiddag men får världens sur kärring så slutar med att jag går där ifrån, fick ringa läkaren och så fick jag göra blodprovet på sjukhuset istället, fick dock lugnande och peppa peppa så är jag inte alls lika rädd längre! Själva missfallet var den 6 juli 2012. Efter 6 månaders gravid förbud börja vi försöka igen 11 månader tog de men nu är jag gravid i v 17 med bf 2 juli 2014 men denna oron och rädslan, har gjort VUL i v 8 och allt såg bra ut men vågar man hoppas? Fick en super bra läkare denna gången och fick även mer info om druvbörden och hur osannolikt de är med ett foster och att man kan se ett hjärta slå men de händer. Vad är sannolikheten de skulle hända igen? Enligt läkaren ingen alls!

Hejsan

Jag förstå din oro, inte precis det positiva med en graviditet :(

Själv har jag haft/har druvbörd. Det hela började för mig i maj 2014 då vi skulle på första ultraljudet med andra barnet. Tyvärr fick vi hemskt besked då det inte fanns någon levande där inne. Fick prata ut och tid till att gråta. Dock fick jag en akut tid till dagen efter då don inte tyckte det stod rätt till. Nervös som bara den gick vi hem och jag funderade länge på vad dom menade.

Kommer tillbaka dagen efter tidigt på morgonen och dom undersöker mig och jag få då beskedet druvbörd. Min läkare förklarade lite kort om vad det innebar och vad som skulle hända. Skapades samma vecka och blev av med alla rester.

Gick en gång i vecka för att ta blodprov och nu är det en gång i månaden. Fick ett halvår som graviditets förbud :( Suger så när alla ens vänner är gravida och dom vill gärna dela sina synpunkter. Försöker starkt att sitta brevid och lyssna.

Måste bara säga att sjukvården hör nere vet inte alls vad dom håller på med. Jag går till vårdcentralen och ta mina prover o h dom tycker det är onödigt för mig att gå och ta prover när dom är ok. Jag har 2 gånger kvar att ta blodprov om inget annat händer.

Fick veta att der är ganska vanligt att kvinnor drabbas men att graviditet är ovanlig. 1/1000 kvinnor får druvbörd varje år.

Har också fått veta Att riskern är större att man får det ingen.

Druvbörd blir det när mamman och pappa inte skicka lika många kromosomer till forstet och det är då fostret inte få något kön och kan drabbas av många missbildningar.

Vet inte om jag kan lita på allt men det är vad jag har fått som svar.

Däremot har jag en fråga. Kan man bli gravid efter druvbörd? Har hört att man inte kan bli gravid igen och är livrädd för det :(

[quote=74363556][quote-nick]Anonym (druvbörd) skrev 2014-11-18 22:40:22 följande:[/quote-nick]

Hejsan

Jag förstå din oro, inte precis det positiva svaret mannen får när man så gärna vill ha barn.

Själv har jag drabbats av druvbörd i början av året. Fick skrapas och dom förklarade för mig att alla rester var borta men att jag inte fick försöka bli gravid på ett halvår.

Dom gav mig p-piller för att det skulle hjälpa mig att komma på rätt sida igen.

Jag håller fortfarande på med mina blodprover och dom visar helt okej, bara inget annat händer nu.

Fick veta att der är ganska vanligt att kvinnor drabbas men att graviditet är ovanlig. 1/1000 kvinnor får druvbörd varje år.

Har också fått veta Att riskern är större att man får det ingen.

Druvbörd blir det när mamman och pappa inte skicka lika många kromosomer till forstet och det är då fostret inte få något kön och kan drabbas av många missbildningar.

Vet inte om jag kan lita på allt men det är vad jag har fått för svar.