så jävla avundsjuk!!

Beklagar ts. Livet är orättvist.

Du får lov att känna dig arg, besviken, ledsen och allt där emellan. Du vet ju att det inte är deras fel, men jag kände samma som du! Kom ihåg att när du blir gravid igen så kommer du också vara glad för din mage (om än orolig kanske)! Som viceversa sa: Livet är orättvist.

Oj så tråkigt med missfall men varför provar du inte igen då ? 

Lycka till i vilket fall som helst och ett litet tips släng alla ägglossnings stickor och ha sex för att det är skönt inte för att du måste för att det ska bli barn. Det fungerade för mig. 

Vi provade igen och fick missfall igen.
Har aldrig använt ÄL-stickor eller försökt att pricka in vi har sex nä vi känner för det och det har gjort mig på tjocken tre gånger varav två har blivit missfall.

Förstår dig fullständig! I november fick jag missfall och jag blev så svaftsjuk och upprörd när jag såg alla nyblivna mammor och gravida... Man måste ta sig rätten att vara ledsen, att skrika eller gråta för det är förjävligt.
Jag vet inte hur andra hanterar det men jag gör det genom att låta mig vara ledsen men sen så bestämde jag mig för att vänta 2 månader innan vi tänkte på att försöka igen, för även om man kan försöka igen så är det riktigt jobbigt att gå igenom, både psykiskt och fysiskt. Och man måste ta sig rätten att bearbeta det. Önskar dig all lycka!

Vi förlorade vår älskade dotter i tisdags. Jag kan känna igen mig väldigt väl i vad du skriver. Jag är inte bara ledsen, jag är också så fruktansvärt arg, irriterad och frustrerad över alla dessa bebisar och magar på Facebook, på sjukhuset, affären osv. Kan folk inte bara förstå att de inte ska se så himla lyckliga ut för att det påminner mig om hur lycklig jag var tidigare och vad jag nu inte kommer att få?!

Vi var i v 21+5 när hon föddes efter för tidig vattenavgång.

Tyvärr fungerar det inte så för alla... Önskar att det vore så enkelt...

Jag förstår precis hur du känner. Jag och min syster väntade våra andra barn på samma gång, Men bara några veckors mellanrum. Men i v 17 gick mitt vatten pga infektion i livmodern  och det var inte så mkt att göra utan fick föda ut vår lille flicka medans min syster fick behålla sin och födde en frisk fin liten tjej. 
6 Månader senare blev jag gravid igen denna gången väntade jag och min kusin barn med bara några veckors mellanrum. Men min graviditet slutade på samma sätt denna gång. Infektion i livmodern och fick födda ut den lille pojken medans min kusin fullföljde sin graviditet.
Så jag förstår hur du känner. Det känns hopplöst och som om att man aldrig kommer få sitt efterlängtade barn och syskon till sitt andra barn.
Men nu sitter jag här med min lille pojke som äntligen kommit till oss. 5 månader är han nu. Men det har varit 2 rikigt jobbiga år. Då jag knappt velat träffa folk och vart man än tittat så är där gravida eller folk med nyfödda.

Men bara fortsätt att försöka det kommer gå för er med. Vet dom varför du fick missfall? Min senaste graviditet fick jag gå på kontroller en gång i månaden och äta antibiotika i 25 veckor.
Och det blev även många turer in till akuten med blödningar och annat.

De vet fortfarande inte varför jag fått infektion i livmodern när jag blev gravid. Och hade jag inte fått de extra kontroller denna gång hade det kanske slutat på samma sätt.
Säg till att du vill få extra kontroller och få komma till specmödravården.
Håller tummarna för er.

Jag fick två mf innan jag fick mitt första barn, och hade dessutom nästan ett år mellan graviditeterna, och det var fruktansvärt Man FÅR vara avundsjuk, man FÅR vara ledsen och man FÅR dra sig undan magar och bebisar ett tag. Det är så fruktansvärt orättvist, det ÄR det! Hoppas på tredje gången gillt för er!
För mig var hela början på 3:e graviditeten ett långt upprepande av mantrat "missfallsutredning", och det hjälpte mig att veta att jag kunde göra något om det gick åt skogen igen.

Jag känner likadant. Fick missfall och är fortfarande sjukt ledsen över det. Några dagar efter fick jag och min sambo reda på att hans lillebror ska ha barn! Dom är beräknade i oktober en dag innan jag var beräknad! Kändes som ett riktgt hårt slag i magen. Och nu blir alla i min omkrets gravida, det gör att det blir extra jobbigt.:(