Vi har mycket tid och aktivitet samt mortion för hunden men vi säker den som passar bäst just i samma hus som barnen, så de kan gosa och leka med den också.
Jag har haft schäfer innan och tycker den är för stor och vill inte ha någon med vakt i sig.
Har även haft dvärgpincher oh den var för hyper/stressad/ättrig för min smak om man ska ha nu med familj.
Jag har kommer att ha hunden med hela dagarna på jobbet!
Amstaff?
Är som en duracellkanin ute och lugn som en filbunk inne, barnen kan klättra och leka utan problem med hunden (till normala gränser såklart) Och varnar när någon knackar på dörren.
Självklart har alla hundar olika personligheter, men detta är iaf med erfarenheten jag har av amstaff.
Min bästa vän har haft amstaff i 10 år men tycker hon är både lite för stor och liksom för "vild" även om hon är den mest uppfostrade hunden jag någonsin sätt.
Det jobbiga är väl att det är stora hundar som fixar barn bra. Mindre hundar brukar inte tycka om att bli klättrade på, så ska man ha en mindre hund i barnfamilj gäller nästan att de blir så pass små att barnen inte KAN klättra på hunden.
Om jag ska köra med min käpphäst när det gäller nybörjarhundar (barnen är ju nybörjare) så skulle jag ge rådet om en sheltie. Min familj köpte en sheltie när jag var 9 och jag fick i uppdrag att fosrtra och sköta om henne. Min första "egna" hund, så om ni har ett barn i skolålder som är engagerad och "vill själv" så kan det vara en bra ras. Naturligtvis utan att lägag allt ansvar på barnet.
Storleken större skulle jag nog reka en draghund, för de brukar vara "lektåliga". Jag har en samojed som varit lillungens bästa vän sen ungen föddes, och hon klättrar på och drar i hunden fortfarande, 5 år gammal. Alla draghundarna i kubben verkar lika tåliga.
Nu har just Samojeden inte blivit avlad specifikt för drag och arbete i modern tid, men jag tycker fortfarande att det är tokigt att rekommendera "Draghund" som sällskap till en småbarnsfamilj om de inte sagt att de vill syssla med just drag. En joggingrunda i veckan kommer helt enkelt inte att räcka, och TS har inte direkt insinuerat att friluftslivet kommer att kretsa kring hunden.
Många spetsraser har dessutom hög integritet och stort behov av utrymme.
Varför i hela friden får barnet klättra på hunden och dra i pälsen? ( jag som ofta tyckt att du verkar så vettig! ^^)
TS: Vad vill du ha mer än bara "Familjehund". Vilka aktiviteter har ni tid med? Hur gamla är barnen och hur ser ni på förhållandet mellan barn/hund? Önskemål om storlek, pälsvård, tillgänglighet?
Nu har just Samojeden inte blivit avlad specifikt för drag och arbete i modern tid, men jag tycker fortfarande att det är tokigt att rekommendera "Draghund" som sällskap till en småbarnsfamilj om de inte sagt att de vill syssla med just drag. En joggingrunda i veckan kommer helt enkelt inte att räcka, och TS har inte direkt insinuerat att friluftslivet kommer att kretsa kring hunden.
Många spetsraser har dessutom hög integritet och stort behov av utrymme.
Varför i hela friden får barnet klättra på hunden och dra i pälsen? ( jag som ofta tyckt att du verkar så vettig! ^^)
TS: Vad vill du ha mer än bara "Familjehund". Vilka aktiviteter har ni tid med? Hur gamla är barnen och hur ser ni på förhållandet mellan barn/hund? Önskemål om storlek, pälsvård, tillgänglighet?
Hej,
Mycket ute i skogen, promenader och joggingturer på ca 5 km.
Jag har eget kontor och den kommer att vara ed mig på jobbet, d¨önskar jag att hunden mår bra av att ta det lugn och inte irra runt. Vi går både korta och långa promenader på arbetstid.
Önskar s¨ådan hund so ofta går ihop med andra och som är lät att uppfostra i form av att gå lös ( då den får)
Jag vet att det kräver myket med hund oavsett och kommer att gå vardagslydnad med påbyggnad men hoppas ni förstår vad jag menar med lugn, trygg, snäll hund.
Tex kommer barnen inte få klättra på den!! Men om den tex har en leksak vid sigb och barnen springer fram och tar den ska de ju inte bli bitna..
Men hunden ska ha ett "lugnt" temprament, tex om vi stannar på en lekplats ska den kunna lägga sig och ta det lugnt och inte stressa runt,
Barnet är 3,5 och vi ska ha ett barn till framöver.
Förhållandet barn/hund ska vara att de kan gosa i soffan, leka i trädgården och att både hund och barn kommer att sova i sängen hos oss...
vill ha korthårig eller iaf ine långhårig!
Storleken är just det jag funderar på...
En liten r smidig att ta med till andra, kalas, osv, och man kan alltid hålla den, men ofta är det ättrigare och en större hund är ofta lugnare ändå ( ja vet att det beror på uoofostran men det är även genetiskt)
"Mycket tid" är förstås relativt, men när jag läser att någon letar efter en aktiv sällskapshund ser jag en familj som promenerar någon timme en normal dag och sedan har tid för spår två dagar i veckan. Kanske en kurs i halvåret.
Skulle aldrig rekommendera en sådan familj, särskilt inte en med små barn, att satsa på en husky eller grönländare till exempel.
Får erkänna att jag inte spenderat mycket tid bland samojeder, men de flesta har varit utställningsexemplar med monsterpäls och Samtliga har varit egensinniga, självständiga och sköna med hög jaktdrift - lite typiskt spetsiga helt enkelt. Ingenting jag skulle föredra som familjehund till gemene man.
Inget ont om din barn/hunduppfostran. Det lät bara så knäppt... och på det här forumet är det lätt att föreställa sig det värsta. =)
Sedan vet jag inte riktigt vad jag skulle rekommendera till TS heller, förstås. Finns inte så mycket att utgå ifrån.
Sheltie (så länge man är noga med uppfödare) tycker jag också! Men skulle dessutom ta en titt på amstaff, (uppfödare!) mellanpudel (Pälsvård, men går att hålla sportklippt), dvärgschnauzer och kanske västgötaspets? Corgi kan också vara ett alternativ? Både pembroke och cardigan.
Vad menar du med utgå ifrån?
Jag tycker jag har skrivit väldigt mycket i mina inlägg?
Spontant funderar jag på labrador ( om vi ska ha stor) eller tex någon på ca 5-8 kilo som går att ta upp i famnen och som man kan ha lite liggandes på en framför tvn men som ändå inte är fööör liten.
Utan tvekan kungspudel. Köp en tik å hoppas på att hon inte blir så stor ;) Otroligt lätt att dresera. Kan vara ute på långa promenader, springa i skog och mark, likväl som korta promenader. Inne är dom väldigt lugna, letar gärna en solfläck på golvet å kan ligga i timmar. Helt underbara med barn. När det regnar så rinner vattnet av pälsen. Dom hårar inte och tack vare pälsen så är dom alergivänliga. Är själv uppvuxen med kungspudel och den dagen ja får igenom ett hundköp så blir det en kungspudel. Minns när ja var liten å var ledsen, då gick jag å la mig i hennes hundbädd å hon kröp ner bakom ryggen på mig å la nosen över nacken på mig, precis som att hon höll om mig. Kattungar hängde i hennes läpp å bet i hennes tassar å hon morrade inte ens. Ibland när vi lekte lite väl hårt ute så kunde hon i bland ta fel på handen å leksaken som man höll i men på en bråkdel av en sekund så kände hon att det var handen, släppte, slickade å skämdes nå så otroligt även fast det ALDRIG blev nå märke då hon bara hann nafsa. Otroligt lugn och den mest tillgivna hund jag NÅGONSIN mött. Hon gick utan koppel och lyssnade alltid. Man behövde inte ens säga hela kommandon utan hon hörde på tonläget vad man ville å läste kroppsspråket. Hon var med å uppfostrade många katter och många valpar och jag saknar henne nå otroligt. Aldrig tränat henne till å vakta å aldrig sett dom tendenserna.. Tills en natt. En man gick in kl 03 på natten, jag vaknar (var typ 12 år) ser hur han lyser med lampan, hör tiken gå fram till honom å viftar på svansen. Han går en vända nere å ja väcker pappa, mannen hörde mig nog för han var på väg ut... Dock ställde sig tiken i vägen för dörren å visade tänderna. Hon agerade som en riktig vakthund, släppte in men inte ut. Första å enda gången hon visat någon som helst tendens till vakt. Många rynkar på näsan å tänker "pudel -.- " även min far å mina storebröder.. Men hon blev älskad från första stund och var min absolut bästa vän som ung. Hon gick bort 15 år gammal. Gråhårig, gammal, men med energi å hjärta som när hon var ung
"Mycket tid" är förstås relativt, men när jag läser att någon letar efter en aktiv sällskapshund ser jag en familj som promenerar någon timme en normal dag och sedan har tid för spår två dagar i veckan. Kanske en kurs i halvåret.
Skulle aldrig rekommendera en sådan familj, särskilt inte en med små barn, att satsa på en husky eller grönländare till exempel.
Får erkänna att jag inte spenderat mycket tid bland samojeder, men de flesta har varit utställningsexemplar med monsterpäls och Samtliga har varit egensinniga, självständiga och sköna med hög jaktdrift - lite typiskt spetsiga helt enkelt. Ingenting jag skulle föredra som familjehund till gemene man.
Inget ont om din barn/hunduppfostran. Det lät bara så knäppt... och på det här forumet är det lätt att föreställa sig det värsta. =)
Sedan vet jag inte riktigt vad jag skulle rekommendera till TS heller, förstås. Finns inte så mycket att utgå ifrån.
shelti finns väl korthåriga med 
det är nog en kanonras.
kungspudel vet jag är en underbar ras, nästan lik människan .. den skulle egentligen passa super, men kan inte hjälpa att jag inte älskar utseendet.. men jag tror faktiskt att den är nästan bäst och när man väl fått den så kommer man tycka att den är finast av alla hundar i världen...
Med mycket tid menar jag TID inte nödvändigtvis promenad hela tiden.
Jag har kanske 105 timma promenad per dag, men den kommer i prinip aldrig vara själv, alltid med och leker ute på trädgården i timtals, mysa i soffan i timtals, bada med familjen, följa med till vänner, stallet osv.
TID är viktigt för en sällskapshund. Mycket mer än att vara själva massor och få gå en jätte lång promenad.
Helt enkelt en familjemedlem!
Mitt fel! du hann posta fler inlägg under tiden jag skrev till Aiinee, därför kompletterade jag svaret efteråt.
En labbe eller golden vore för övrigt inte fel för familjen heller, särskilt inte om ni är villig att lägga lite spår och/eller apportera ett par dagar i veckan. Jag fick bara intrycket att ni var ute efter någonting mindre. =)
StaffordshireBullterrier!!
Pudel säger jag också, gärna kungspudel som någon ovan föreslog. Är både snäll och SER snäll ut. Du slipper skrämma folk i din omgivning. Dessutom allergifritt och hårar inte. Lättdressad och barnvänlig. Kan det bli bättre?
Har ni kollat på dvärgschnauzer ?
Ds är ju en liten robust hund som hänger med på allt men inte kräver mer än motion och sällskap dom flesta dagarna även om den inte tackar nej till arbete.
Social men inte klängig, fungerar normalt bra med andra hundar, har en av och påknapp även om passivitetsträning alltid är viktigt, har sällan viltintresse.
Det är ju en trimras men vardagstrimning lär du dig snabbt, tar nån timme i veckan. Annars kammar du bara ull och lämnar in hunden var 6-8v för trimning.