Syskonbråk - slutet på förhållandet?

Kan de vara understimulerade? Mer fysiska aktiviteter? Kanske behöver de få vara utan varandras sällskap då och då?

Finns det någon gemensam orsak till deras bråk? I vilka situationer bråkar de, kan dessa förebyggas genom att införa rutiner? T ex om de ofta bråkar när de kommer hem från dagis/ skola så kan en lösning vara att de får ta det lugnt genom att se på TV, sitta vid datorn.

Prova att bli riktigt arg när de håller på, alltså ryt till ordentligt så att de förstår att du menar allvar, sen kan de båda gå till varsitt rum tills de lugnat ner sig. Iom att du är en lugn person i vanliga fall så borde det ge effekt. Titta dem stint i ögonen och prata lågt och argt innan du skickar iväg dem.

Om du inte kan stå ut med det inne så kör ut dem så får de bråka ute utan att du hör det...

Att syskon bråkar är naturligt och så länge det inte går över styr eller på annat sett stör livet i övrigt så låt dem hålla på och du kommer att se att de löser konflikten själva.

Oh, så jag känner igen det! Har två grabbar i samma ålder som dina, och de bråkar dygnet runt. Vi separerar de så gott det går, men ibland vill de ju t ex spela xbox ihop, och det slutar alltid med bråk. De retas vid matbordet, går in på varandras rum utan att knacka = nytt bråk.

Min man och jag är inte några som bråkar, men det har tar helt klart på förhållandet. Vi har svårt att umgås som familj, utan det slutar med att en vuxen tar ett barn och den andra det andra barnet. Inte speciellt kul i längden...

Vi är dock dåliga på att leka med barnen, och hitta på saker. Jag tycker mesta delen av tiden går åt till att sköta hushåll och handla och så har vi haft en del speciella omständigheter i vinter som gjort att orken trutit. Och nu är de värre än någonsin. Ska bli skönt när terminen drar igång igen nästa vecka.

Har oxå två barn som bråkar om ALLT , 2 och 3 år gamla . Förstår att det är tufft. Tanken har oxå slagit mig att flytta och bara ha barnen varannan vecka, men de är ju ingen man vill innerst inne , utan att bara få vila och ladda batterierna, jag försöker verkligen vara så pedagogisk som möjligt, men humöret brister när det blir bråk gång på gång. Känns som det inte finns någon bra lösning på det hela , utan man får gång på gång bara stå fast i sina beslut och ha rutiner. Själv delar mina barn på rummet så blir lite svårt att sära på dom oxå när dom bråkar , med de är bara bita i det sura äpplet och hoppas på att det man gör leder till något positivt och att man får två väluppfostrade barn, som är trygga En trött mamma :/